"Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska utveckla och stödja arbetet med civilt försvar. Som en del i den uppgiften har regeringen gett MSB i uppdrag att presentera ett förslag på en prioritering av åtgärder för det civila försvaret under perioden 2025–2030. Det gör vi nu.

Sveriges totalförsvar, det militära och det civila försvaret, behöver stärkas. Ryssland bedriver ett urskillningslöst och brutalt krig mot Ukraina, och vårt land befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Vi behöver nu göra det väldigt dyrt för en motståndare att angripa vårt land – vår demokrati och vår frihet.

Kriget i Ukraina visar tydligt hur det militära och det civila försvaret är ömsesidigt förstärkande och att det är den samlade förmågan som avgör ett lands motståndskraft. I det svenska totalförsvaret behöver vi därför eftersträva en balans mellan militärt och civilt försvar.

Nu är det civila försvaret ingen organisation, utan består av all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig – utom det militära försvaret. Det handlar om att i krig kunna skydda civilbefolkningen, upprätthålla nödvändig försörjning och de viktigaste samhällsfunktionerna och kunna stödja militära styrkor. Det är statlig verksamhet, men också verksamhet i regioner, kommuner, näringsliv och civilsamhälle.

Det civila försvaret är i nuläget inte där det behöver vara. Det krävs en ambitionshöjning för att skyndsamt stärka det civila försvaret och därmed vårt lands förmåga att stå emot ett väpnat angrepp.

Regering och riksdag står inför svåra avvägningar. Vilka risker är man beredd att ta? Vilken ambitionsnivå ser man för det civila försvaret och vilka resurser krävs? Det ställer stora krav på väl underbyggda, medvetna och långsiktiga beslut. I den processen bidrar MSB nu med förslag på prioriteringar i rapporten ”Framåtanda – en prioritering av åtgärder för att stärka det civila försvaret.” Slutsatserna i rapporten bygger på underlag från samtliga beredskapsmyndigheter och länsstyrelser.

MSB presenterar förslag på tre prioriteringsnivåer som utgår från tre ekonomiska nivåer under perioden 2025–2030

Om inte människor ser att anhöriga är trygga går de inte till arbetet eller deltar i motståndet

Utgångspunkten för ett starkt civilt försvar är att samhället fungerar i vardagen. Brister och sårbarheter påverkar Sveriges samlade motståndskraft. Finansiering för det civila försvaret handlar dock om att hantera konsekvenserna av ett väpnat angrepp. Inte om att kompensera för underhållsskulder eller andra brister inom samhällsviktig verksamhet. Likaså behöver all verksamhet och allt beslutsfattande beakta totalförsvarets krav – det behöver bli en naturlig del i fler verksamhetsområden.

Till grund ligger bland annat erfarenheter från Ukraina, de krav som ställs på totalförsvaret i olika faser av en väpnad konflikt, samt funktionalitet och robusthet i verksamheter som det militära försvaret är beroende av.

MSB lyfter behovet av att stärka kommunernas grundförmåga att ställa om till krigsorganisation men också dricksvattenförsörjning, lokal energiförsörjning och kommunala trygghetspunkter. Om inte människor ser att anhöriga är trygga går de inte till arbetet eller deltar i motståndet. Prioriteringsunderlaget är också i linje med de krav ett Natomedlemskap ­ställer på civil motståndskraft

I nivå ett kvarstår mycket stora brister i relation till alla delar av målet för det civila försvaret

1.I nivå ett föreslås 10 miljarder kronor årligen. Fokus ligger då på åtgärder som syftar till att Sverige ska motstå de inledande konsekvenserna av ett krig. Det handlar om att upprätthålla förmågan till ledning och fungerande elektroniska kommunikationer, att det nationella elnätet inte kollapsar och att de viktigaste transporterna kan genomföras.

Samtidigt ska civilbefolkningen värnas – sjukvården hantera väldigt många skadade, räddningstjänsten utföra räddningsinsatser efter attacker och polis och rättsstatens principer. Utöver det ingår inledande åtgärder för att stärka försvarsviljan och begränsade medel för att påbörja arbetet med en modern försörjningsberedskap. Här ingår inte sådant som ger uthållighet över en längre tid.

I nivå ett kvarstår mycket stora brister i relation till alla delar av målet för det civila försvaret.

2.I nivå två föreslås 15 miljarder kronor årligen. Åtgärderna från nivå ett skalas upp. Utöver det prioriteras en ökad förmåga till uthållighet, alltså att de viktigaste samhällsfunktionerna kan klara en längre tid.

Det handlar bland annat om finansiering för att öka takten och ambitionsnivån i försörjningsberedskapen genom lagring av vissa kritiska varor och komponenter som krävs för att näringslivet ska kunna leverera varor och tjänster av särskild betydelse för totalförsvaret.

I nivå två kvarstår stora brister i relation till flera delar av målet för det civila försvaret.

Under Aurora 23 genomfördes bland annat en totalförsvarsövning tillsammans med civila myndigheter. I scenariot skulle ett stort antal skadade omhändertas efter en robotattack. Foto: Anders Wiklund/TT

3.I nivå tre föreslås 20 miljarder kronor årligen. Utöver nivå ett och två är fokus på åtgärder som stärker uthålligheten över tid.

Även på nivå tre kvarstår en del brister i relation till målet för det civila försvaret, men det blir en bättre helhet.

Det krävs substantiella satsningar för att uppnå den förmåga som politiken hittills har signalerat att man önskar

Jag har respekt för de svåra avväganden som regering och riksdag nästa år behöver göra inför kommande försvarsbeslutsperiod. Samtidigt vill jag vara tydlig med att det krävs substantiella satsningar för att uppnå den förmåga som politiken hittills har signalerat att man önskar. MSB:s underlag visar att det krävs runt 20 miljarder kronor per år för att vi ska ta riktiga kliv mot målet för civilt försvar."