"Riksbanken vill att bankerna erbjuder begränsade konton för kunder som utgör risk för penningtvätt. Det vore bättre än att stänga av misstänkta bankkunder helt från systemet, menar riksbankschefen Erik Thedéen.

– Alternativet är att man stänger ute delar av befolkningen där man tycker att det verkar finnas risker, säger han efter myndighetens svar på den stora betalningsutredningen.

I våras presenterade den så kallade betalningsutredningen, Anna Kinberg Batras utredning om statens ansvar i betalsystemet, sitt betänkande för regeringen. Under året har utredningens förslag varit ute på remiss hos ett stort antal instanser som ska ge sin syn resultatet.

Nu har Riksbanken, kanske den tyngsta av dem, svarat. Ett ord riksbankschefen Erik Thedéen ofta återkommer till när han pratar om dessa frågor är inkludering.

Dels handlar det om att den som inte vill eller kan använda digitala tjänster ändå ska kunna utföra sina bankärenden utan att få problem. Riksbanken vill se krav på att bankerna tillhandahåller sådana tjänster, och till ett rimligt pris.

Dels handlar det om allas rätt till ett bankkonto – även sådana som riskerar att innebära problem. Bankerna har ett ansvar att tillhandahålla konton för alla men det krockar i bland med kravet på att stänga av kunder som utgör en för stor risk för penningtvätt. Någonting som ibland går ut över oskyldiga.

– Där skissar vi på att det ska finnas möjlighet att ha väldigt enkla konton, som är begränsade i belopp eller vilka typer av tjänster man kan utföra så att man inte kan göra några affärer som innebär penningtvättsrisker. Det skulle göra att man kan begränsa riskerna väsentligt men ändå möjliggöra det för nästan alla att ha konto.

Så om man blir utsparkad på grund av penningtvätt ska man ändå ha rätt till någon slags konto?

– Vi säger inte att man som dokumenterad och tydlig risk för samhället, om man är brottsling eller terrorist, ska få ha ett konto. Men vi menar att banken inte så lättvindigt och slentrianmässigt ska kunna stänga av folk som bedöms utgöra en risk. Alternativet är att man stänger ute delar av befolkningen där man tycker att det verkar finnas risker, säger Thedéen.

Utredningen säger ungefär att kontantanvändningen har gått ner men att det fortfarande går att använda, så frågan brådskar inte. Men där håller vi inte med. Vi menar att det ganska snabbt blir svårare att använda kontanter nu.

Ett annat område som har stor plats i utredningen, och där Riksbanken tycker att man borde gå längre i åtgärderna, är frågan om kontanternas roll i samhället.

– Utredningen säger ungefär att kontantanvändningen har gått ner men att det fortfarande går att använda, så frågan brådskar inte. Men där håller vi inte med. Vi menar att det ganska snabbt blir svårare att använda kontanter nu, säger Erik Thedéen.

Utredaren Anna Kinberg Batra efterfrågar en lagstiftning som tvingar fysiska apotek att ta emot kontanter för receptbelagd medicin, men längre än så går hon inte.

– Vi tycker att det är för snävt. Åtminstone livsmedelshandel och drivmedelshandel bör också omfattas av ett sådant tvång. Det handlar dels om inkludering, dels om det beredskapen som har blivit mer aktuell nu, säger Erik Thedéen.

Hans bedömning är att det inte skulle vara en särskilt stor sak varken för livsmedels- eller drivmedelshandeln som i stor utsträckning fortfarande tar emot kontanter, men att det ändå är viktigt att säkra den möjligheten.

– Om vi inte reglerar detta nu så är det en stor risk att det om tre eller fem år inte går längre. Staten måste bestämma det här för annars är det bankerna och företagen som bestämmer över frågan, och det menar vi vore olyckligt, säger Erik Thedéen och:

– De kommer att göra en ganska enkel, och ur deras synpunkt rationell bedömning av hur många kunder de förlorar på att sluta med kontanter och ställa det mot kostnaden för att hantera kontanter.

Utredningen har också tittat på ett eventuellt införande av den så kallade E-kronan, en digital centralbanksvaluta, men kommit fram till att det inte är särskilt bråttom med en sådan.

Erik Thedéen tycker ändå att frågan behöver hållas varm så att Sverige är redo den dagen det blir aktuellt. Han pekar på att EU-kommissionen nyligen lämnat ett lagförslag om införandet av en digital euro och att Europeiska centralbanken jobbar hårt för att få till ett införande.

– Vi är inte alls säkra på var det här tar vägen men utvecklingen går så snabbt att vi behöver ha beredskap att vara med och införa en e-krona när det blir dags. Då måste lagstiftaren redan nu börja utreda detta för det är ett legalt hantverk och ställningstagande som måste hinnas med."