”Fusion är jätteviktigt. Det är absolut nödvändigt om vi ska komma ner till net zero-målen för klimat och miljö”, menar Peter Roos, vd på Novatron Fusion Group, när han guidar genom Alfvénlaboratoriet mitt på KTH:s stora campus i Stockholm där företagets första testanläggning ska stå färdig om bara några veckor.
Fördelarna med fusionsenergi är inte svåra att sälja in.
”Det är en ren energikälla. Det blir inga växthusgaser. Ingen farlig strålning, Det blir ingenting smutsigt. Bränslet är obegränsat. Det finns i alla hav, i allt vatten. Den är inte beroende av väder och vind. Och det blir billigt.”
Fusion kan sägas vara motsatsen till fission, den traditionella kärnkraften där atomer klyvs. Vid fusion gör man tvärtom, slår ihop två atomer. Fusion är den process som också sker i solen, med andra ord en naturlig process.
”Och istället för tunga grundämnen som uran eller plutonium så tar man två lätta atomer. Faktiskt de lättaste atomkärnorna, väte. Och det är trevligt med just väte eftersom det är världens vanligaste grundämne. Ungefär 93 procent av all materia i hela universum är väte”, säger Peter Roos.
För fusionsprocessen krävs dock även litium, en metall som i dag är högt efterfrågad i batteritillverkning.
”Men mängden litium som behövs för att generera fusionsbränslet är försumbart. I praktiken räcker det med spillet, det damm som uppstår i produktionen av batterier, för att förse hela världen med det som behövs för bränsletillverkning. För en fullstor reaktor som ska generera 1,5 gigawatt elektrisk energi räcker det med två gram bränsle ungefär. Det blir så hysteriskt mycket energi av väldigt lite massa. Det är det som är så coolt.”
Samma blygsamma insats krävs det av väte i form av vatten.
”Ett glas tungt vatten, det är allt som behövs för att en människa ska få energi till sina datorer, sitt hus och hem under en hel livstid.”
Novatron Fusion Group bildades formellt 2019 och har i dag omkring 30 anställda. Betydligt fler är dock engagerade i Novatronprojektet i form av forskare från såväl svenska universitet som från Japan, USA och Kina samt ingenjörer från andra företag. Totalt beräknas hittills ett 100-tal vara delaktiga i projektet.
Här på KTH har det dock forskats kring fusion betydligt längre. Lärosätets enda Nobelpris är inom fusionsområdet med Hannes Alfvén som belönades med Nobelpriset i fysik 1970. För över 80 år sedan introducerade han två enkla men djupgående idéer, Alfvénvågen och styrcenterrörelsen, som fortfarande ligger till grund för fusionsenergiutmaningen.
Så här långt har Novatron Fusion Group tagit in omkring 100 miljoner kronor i kapital för att bygga en första testanläggning i lokalerna i anslutning till Alfvénlaboratoriet vid KTH i Stockholm.
Finansieringen har inte varit några problem.
”Man ser att det här börjar bli en spännande affär. Det är så pass nära i tiden nu. Man ser att det här kommer att betala sig”.
Förutom grundarna Jan Jäderberg och Erik Odén finns EIT Innoenergy, KTH Holding, Santander Innoenergy Climate Fund, Industrifonden och Climentum Capital bland finansiärerna.
Det finns i dag omkring 40 privata fusionsenergibolag i världen, som alla försöker hitta sitt sätt att lösa fusionsgåtan.
”De första kommersiella fusionslösningarna förväntas dyka upp under 2030-talet, tror majoriteten av dessa, för att totalt dominera energimarknaden någonstans 2060-2070”, Peter Roos.
Drygt hälften av fusionsbolagen finns i USA, varav Helion, med Open AI:s grundare Sam Altman som en av huvudfinansiärerna, är allra mest optimistisk. IT-jätten Microsoft har tecknat avtal om att köpa energi från Helion redan från 2028.
