Foxtrotkopplat
2023-10-27
Hihihi 
Fanns sådana även med Orrefors...
Det är egentligen lite för tidigt. Men redan en vecka före Halloween får jag höra om hur en ung kvinna sitter på tunnelbanan mot Farsta strand i full mundering.
Röd pälsväst, solglasögon och en pistol av plast i handen. På ryggen sitter en lapp med texten: ”Ingen rör Strängnäs”.
Hon är utklädd till ”Kurdiska räven” på Halloween. I år lär hon inte vara ensam om den idén.
Räven syns överallt
Lever vi i ett samhälle som romantiserar kriminaliteten, trots att samhället också drabbas så hårt av den?
Det tycker många åklagare och poliser jag talar med. Ilskan riktas ofta mot den svenska gangsterrappen, som man ser som ett skyltfönster för gängen. Men också mot hur medierna hanterar gängkriminella som Rawa Majid.
Det sägs att den intensiva bevakningen av personer som honom kan stärka ett gängs varumärke. Och borde han förresten ens kallas för ”Kurdiska räven”?
Det var en fråga jag själv fick i en TV4-studio här om veckan.
Och jag håller med om att smeknamnet onekligen känns designat för mytbildning. Visserligen för en i grunden ganska fånig myt. Gänget runt Rawa Majid kompletterar den med rävringar och olika sorters logotyper, ibland föreställande en räv beväpnad med automatvapen.
Samtidigt som journalister försöker finna nya gränser i bevakningen, är Rawa Majid överallt i den digitala offentligheten.
Imagen verkar byggd för att attrahera någon som bygger med lego och spelar tv-spel. Någon i samma ålder som de barn som kriminella nätverk använder sig av för att skjuta och spränga.
Någon i samma ålder som de barn, de springpojkar, man ofta också väljer att mörda. Bara för att ligga först i den makabra pinnräkning vi nuförtiden beskriver som en gängkonflikt.
Så det är också lätt att förstå ilskan kring den här frågan.
Ester Pollack som är professor i journalistik är kritisk till mediernas användning av smeknamnet. Kurdiska riksförbundet menar att smeknamnet är diskriminerande mot alla kurder, och att det därför inte borde användas.
En mindre debatt har startat, av den sort som är vanlig inom medierna. En viktig diskussion om ansvaret hos det som brukar kallas ”den tredje statsmakten”. Men också ett samtal som får mycket utrymme för att det pågår i en bransch där man älskar att tala om sina egna arbetsmetoder.
Samtidigt som journalister försöker finna nya gränser i bevakningen, är Rawa Majid överallt i den digitala offentligheten.
Lever vi i ett samhälle som romantiserar kriminaliteten, trots att samhället också drabbas så hårt av den?
Det tycker många åklagare och poliser jag talar med. Ilskan riktas ofta mot den svenska gangsterrappen, som man ser som ett skyltfönster för gängen. Men också mot hur medierna hanterar gängkriminella som Rawa Majid.
Det sägs att den intensiva bevakningen av personer som honom kan stärka ett gängs varumärke. Och borde han förresten ens kallas för ”Kurdiska räven”?
Det var en fråga jag själv fick i en TV4-studio här om veckan.
Och jag håller med om att smeknamnet onekligen känns designat för mytbildning. Visserligen för en i grunden ganska fånig myt. Gänget runt Rawa Majid kompletterar den med rävringar och olika sorters logotyper, ibland föreställande en räv beväpnad med automatvapen.
Samtidigt som journalister försöker finna nya gränser i bevakningen, är Rawa Majid överallt i den digitala offentligheten.
Imagen verkar byggd för att attrahera någon som bygger med lego och spelar tv-spel. Någon i samma ålder som de barn som kriminella nätverk använder sig av för att skjuta och spränga.
Någon i samma ålder som de barn, de springpojkar, man ofta också väljer att mörda. Bara för att ligga först i den makabra pinnräkning vi nuförtiden beskriver som en gängkonflikt.
Så det är också lätt att förstå ilskan kring den här frågan.
Ester Pollack som är professor i journalistik är kritisk till mediernas användning av smeknamnet. Kurdiska riksförbundet menar att smeknamnet är diskriminerande mot alla kurder, och att det därför inte borde användas.
En mindre debatt har startat, av den sort som är vanlig inom medierna. En viktig diskussion om ansvaret hos det som brukar kallas ”den tredje statsmakten”. Men också ett samtal som får mycket utrymme för att det pågår i en bransch där man älskar att tala om sina egna arbetsmetoder.
Samtidigt som journalister försöker finna nya gränser i bevakningen, är Rawa Majid överallt i den digitala offentligheten.
”Tjena grabbar läget, Animal här. Jag ville bara hälsa att ingen rör Strängnäs. Strängnäs är mitt område.”
Strängnäs blir viralt
Jag hör hans röst från telefoner i tunnelbanan och inifrån min sons rum. Den dyker hela tiden upp i mina sociala medier. Främst eftersom jag där – som ett slags märklig farsa på stan – följer många konton i skärningspunkten mellan den svenska hiphopscenen och den svenska gängkulturen.
Alla unga i mitt eget hushåll känner igen Rawa Majid i dag. Men inte från nyhetsbevakningen. Eller för de grova brott han begått.
Utan från ett ljud som blivit populärt på Tiktok.
Det är ett röstmeddelande från en person som polisen menar är Rawa Majid:
”Tjena grabbar läget, Animal här. Jag ville bara hälsa att ingen rör Strängnäs. Strängnäs är mitt område.”
Meddelandet blev offentligt i en förundersökning i våras. Expressens kriminalreporter Kim Malmgren fick loss ljudfilen tidigt och publicerade den i en artikel.
Under hösten har även många medelålders kvinnor börjat använda ljudet i vitsar om svampplockning.
Det var första gången den nu mytomspunna gängledaren hördes på band. Polisen misstänker att meddelandet lämnades för att hota eventuella konkurrenter kring den narkotikamarknad som Majid då verkade kontrollera.
Ingen rör Strängnäs, helt enkelt.
Ljudet från röstmeddelandet blev snart en stor hit på Tiktok. I mitt eget flöde får det i dag ljudsätta både skabbiga rävar som vandrar omkring i stadsmiljö och stora influencers internskämt. Under hösten har även många medelålders kvinnor börjat använda ljudet i vitsar om svampplockning: ”Strängnäs är MITT område!”. Och så kramar man påsar fulla med svamp.
För många verkar det här mest fungera som ett typiskt Tiktok-skämt. Ett lite småskruvat memeformat som samtidigt är tillräckligt mainstream för att bli viralt.
Är detta ett romantiserande av kriminalitet? Eller ett förlöjligande av den? Kanske är det egentligen bara ett ganska harmlöst sätt att tramsa med en verklighet som i dag kan kännas överdrivet mörk.
”Polisen har i underrättelserapporter beskrivit sådana personer som ’krimfluencers’.”
Krimfluencerns era
Debatten om det som kommit att kallas ”gangsterkulturen” och hiphopens kopplingar till gängen har pågått länge. I och med gängkriget kring Rawa Majid har den fått ny fart.
Runt nätverket Foxtrot syns personer som mer eller mindre öppet berättar om och marknadsför sina liv som gängmedlemmar. Främst via sociala medier, men även med hjälp av till exempel låtar och musikvideor. Polisen har i underrättelserapporter beskrivit sådana personer som ”krimfluencers” – en sorts influencer som främst bygger sin kriminella status.
Man syftar då ofta på rappare som anses knutna till olika gäng.
Men det har blivit vanligare att även personer som inte gör musik har tagit på sig den här rollen.
Nätverkets ”presskonferens”
En söndag i oktober hölls en uppmärksammad livesändning på Instagram, som vissa kallade ”presskonferens”, av centrala medlemmar ur Foxtrotnätverket.
Här gav man sin bild av gängkonflikten som just nu pågår. Man hotade motståndare och åklagare, spelade musik och visade plötsligt upp en ”hemlig gäst” – en gängmedlem som under de senaste dagarna ryktats vara död, mördad av motståndarsidan.
Nu satt han plötsligt där i streamen och skröt om hur man hade lurats, med bilder på honom själv insmetad i fejkat blod.
Under fyrtio minuter kommunicerade man rakt till sin målgrupp: de ofta unga människor som i dag följer gängstriderna som om de vore en sport.
Runt 17 000 konton följde sändningen medan jag tittade. Innehållet spreds sedan vidare till många fler, av konton på Instagram och Tiktok med hundratusentals följare. I dag har det nått ännu längre, via både etablerade medier och sociala nätverk.
”I introt till låten samplar man en numera rikskänd röst: ’Tjena grabbar…’ ”
En ny låt föds
Efter ”presskonferensen” har nätverket själva fortsatt sprida sin bild av konflikterna med hjälp av en mängd nystartade konton på Instagram och Tiktok. Här fullkomligen häller man ut information om gängmedlemmar man ser som sina motståndare. Samtidigt gör man reklam för kommande raplåtar.
Sent en kväll började flera konton dela en bit av en ny låt från en rappare som kopplas till nätverket, 5iftyy.
Det var en teaser – 20-30 sekunder av introt till en kommande låt – med medföljande video.
I introt till låten samplar man en numera rikskänd röst: ”Tjena grabbar…”.
”När jag skriver detta dyker den korta låtsnutten upp överallt i mina flöden.”
Cirkeln sluts
När en rappare som 5iftyy, som särskilt under det senaste halvåret fungerat som pr-person för Foxtrot-nätverket i texter, videos och via sitt Instagramkonto, släpper ny musik, så är det kanske egentligen självklart att han samplar gängets egna röstmeddelande som blivit viralt.
En sådan chans missar ingen äkta krimfluencer.
Ljudupptagningen har blivit ett framgångsrikt meme – en slogan som i dag når långt bortom de kretsar som läser krimjournalistik eller följer svensk hiphop.
De båda rappare som enligt polisen är knutna till Foxtrot, 5iftyy och en till person, har tidigare haft vissa musikaliska framgångar. Bäst har det gått för båda i samarbeten med Einár, artisten som var scenens kanske allra största när han mördades hösten 2021.
Den nya låten från 5iftyy handlar – i vanlig ordning – om livet som kriminell. Om att leva i det gäng som just nu är inblandat i den kanske blodigaste gängkonflikt vi sett i Sverige.
Baserat på teasern som sprids verkar låten följa en något avdankad mall som mycket av den svenska gangsterrapen fastnat i under de senaste åren.
Den känns inte som en hit.
Men spridningspotentialen i dag bygger sällan på en hel låts kvaliteter. Det viktigaste är att låten innehåller en liten bit som kan fungera bra på Tiktok – som länge varit absolut avgörande för vilken musik som ska bli etta på de svenska streaminglistorna.
Det viktigaste är nog att nå en mer begränsad målgrupp: de unga som man vill ska beundra en.
Nyligen blev rapparen C.Gambino Sverigeetta med singeln ”Automatic”, driven av de tusentals Tiktok-videor som publicerats med ljudet från låten.
Nu sluter alltså Foxtrotnätverkets egna rappare cirkeln på ett sätt som känns väldigt 2023:
Dagens mest omskrivna kriminella nätverk blir virala på Tiktok via ett röstmeddelande. Sedan samplar man sig själva, med uppenbar förhoppning om att det redan kända citatet ska sprida låten genom de sociala nätverkens algoritmer. Kanske kan spridningen även ge lite ”vita” pengar. Eller så kan man – som SvD nyligen avslöjade – tvätta brottspengar genom att köpa fejkade streams.
På det ena eller andra sättet når man ut. Detta trots att gänget som skötte den så kallade presskonferensen just nu sitter gripna i Tunisien, enligt flera svenska medier.
När jag skriver detta dyker den korta låtsnutten upp överallt i mina flöden. Det blir intressant att se vad Tiktok och Spotifys algoritmer gör med musik som är så tydligt agnad med ett redan viralt bete.
Samtidigt kan man fråga sig hur brett genomslag ett kriminellt nätverk egentligen behöver ha på sociala plattformar.
Det viktigaste är nog att nå en mer begränsad målgrupp: de unga som man vill ska beundra en.
Barnen man sedan använder som soldater i sitt gängkrig.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.