I år sökte rekordmånga till officersprogrammet. Majoriteten av de behöriga sökande tackade dock nej. Totalt erbjuds 250 platser – men bara 213 nyblivna studenter, som kallas kadetter, satt i bänkarna när terminen drog igång i höstas.

Hittills har programmet bara fyllts en gång, vid terminsstarten 2021, vilket SVT rapporterade i våras.

Erik Frisk har två år kvar på sin utbildning.

Varför vill inte fler läsa till officerare trots det skriande behovet?

Kadetten Erik Frisk pekar på flera lager av problem:

– Officersyrket är inte känt för bra löner eller bra arbetstider. Man är borta från familjen, får räkna med att pendla mycket och med Natointrädet kommer också utlandstjänst.

Han vittnar om ”stor oro” bland studenterna inför framtida arbetsvillkor.

– Det finns tyvärr ett ganska vedertaget begrepp i Försvarsmakten: Världens bästa jobb, men världens sämsta arbetsgivare.

Utbildningen till officerare är speciell på flera sätt. Ansvaret för programmet delas av Försvarshögskolan och Försvarsmakten. Studenterna bor på Campus Karlberg i Stockholm och är inte berättigade till studiemedel från CSN, utan får en dagsersättning som tidigare i år höjdes från 140 kronor till 175.

Erik Frisk anser att ersättningen måste öka ytterligare.

Har ni inte självmant gett er in i ett yrke som ”ska” vara tufft?

– Absolut, och alla vet att ersättningen och förmånerna är en muta för att man ska vara här. Tidigare har officersyrket mer varit byggd på ”kallet”, men min generation ser Försvarsmakten som en arbetsgivare bland andra och officersprogrammet som en utbildning bland andra.

I regeringens budget för 2024 går mer pengar till att kunna utbilda fler officerare, med målet att erbjuda 275 platser på programmet nästa år.

För behörighet till officersprogrammet krävs i dag en godkänd värnplikt med tillräckligt högt betyg. Dessutom ska man klara en rad tester och en säkerhetsprövning.

Överste Stefan Smedman, programchef för officersutbildningen, berättar att Försvarshögskolan och Försvarsmakten nyligen möttes för att prata om lösningar för att försöka fylla platserna.

– Nu ska vi se över hur vi informerar och kommunicerar med de som är inne i värnplikt. De kanske inte vet vilket yrke de söker och känner sig orutinerade, så vi måste stötta och ta samtal med ungdomarna.

Den andra delen, menar Stefan Smedman, är att det behövs fler värnpliktiga. Målet är satt till 8 000 värnpliktiga år 2025, jämfört med dagens omkring 6 000.

Kommer de åtgärderna att räcka?

– Jag tror att vi ska komma upp i rätt siffror, men det är svårt att garantera något, säger han.

Samtidigt finns studenter som inte slutför utbildningen. De som gick ut i våras var 214 när de startade, men endast 146 tog examen. Stefan Smedman säger dock att genomströmningen genom åren ligger på 90 procent.

– Det är väldigt bra. Med det sagt är det ett tufft program att ta sig igenom, och vi vill heller inte sänka kraven, säger han.

Officersförbundets ordförande Lars Fresker ser problematiken som ”förödande” för försvarets tillväxt.

– I snitt kommer 250 yrkesofficerare årligen att gå i pension de närmaste tio åren, så vi har behov av att ersätta väldigt många.

I likhet med programchef Stefan Smedman pekar han på fler värnpliktiga som en del av lösningen. Bristen på yrkesofficerare kan dock leda till ett Moment 22:

– Samtidigt som det behövs fler värnpliktiga finns det för få yrkesofficerare för att utbilda. För att det ska finnas rekryteringskraft måste man kunna ge en bra utbildning.

Hans fackkollega Erik Frisk, kadett på officersprogrammet, ser risken för långtgående problem om officersyrket fortsätter ratas.

– Det kommer inte finnas folk nog för alla mål man sätter upp från politisk sida, som alla är överens om behövs. Och om man tvingar de som jobbar i Försvarsmakten att överprestera kommer vi se utbrändhet. Det blir en ond spiral, säger han.

SvD har sökt försvarsminister Pål Jonson (M) och Försvarsmakten för intervjuer under onsdagen.