"Han tycks ha radikaliserats i tysthet – inte ens hustrun säger sig ha märkt de alltmer extrema dragen. Nu måste utredarna kartlägga den misstänkte Brysselterroristens kopplingar i internets hörn. Kan man ha missat fler spår?

Italiensk polis varnade för Brysselterroristen

Kanske borde pusslet runt den misstänkte terroristen Abdesalem Lassoued ha fått varningslamporna att blinka klarrött.

– Hans profil är inte särskilt chockerande. Han hade en kriminell bakgrund från både Tunisien och Sverige. Vi har sett förr att tidigare kriminella radikaliseras och blir några av de värsta terroristerna.

Thomas Renard är en ledande terrorexpert från Belgien och direktör vid International centre for counter-terrorism (ICCT) i nederländska Haag. Han fortsätter:

– Kunde man ha identifierat honom bättre? Det är svårt att säga. Men i efterhand finns det mycket som hade kunnat göras annorlunda.

Drygt en vecka har passerat sedan två svenskar sköts till döds i Bryssel, och en tredje kom till skada. I ett videoklipp svor Abdesalem Lassoued lojalitet till terrorsekten IS, och tolv timmar efter dådet sköts han ihjäl av polis.

Utredarnas arbetshypotes är att han agerade ensam. Men kan det ändå finnas nätverkskopplingar längre bort?

– När vi pratar om ensamvargar måste vi tänka att de flesta inte agerar helt ensamma, säger Annelies Pauwels som forskar på radikalisering och terrorism vid Flamländska fredsinstitutet i Belgien.

Bilden av Abdesalem Lassoued har börjat klarna.

Han identifieras av italiensk polis 2016 som en riskperson för islamistisk radikalisering.

Han identifieras av italiensk polis 2016 som en riskperson för islamistisk radikalisering. Foto: TT

Stäng

Han identifieras av italiensk polis 2016 som en riskperson för islamistisk radikalisering. Foto: TT

Han ska ha kommit till Europa från Tunisien 2011 och sökte asyl i fyra länder: Italien, Norge, Sverige och Belgien. Överallt fick han nej.

Redan i Tunisien ska han ha dömts till ett långt fängelsestraff. I Sverige dömdes han 2012 till drygt två år i fängelse för grovt narkotikabrott, vilket TV4 tidigt rapporterade om.

Anteckningar från Kriminalvården som SvD tagit del av visar på flera misskötsamheter i häkte och på anstalt: han hotade personal, skolkade från sin sysselsättning och vägrade ta urinprov.

Efter avtjänat straff utvisades han 2014 från landet.

Han identifieras av italiensk polis 2016 som en riskperson för islamistisk radikalisering.

Efter terrordådet förra måndagen berättade den nu avgångne belgiske justitieministern Vincent Van Quickenborne att utländsk polis 2016 tipsat om att Abdesalem Lassoued hade en ”radikaliserad profil”.

Men det saknades tydliga bevis, och han listades därför inte som en farlig person i Belgien.

Trots att han saknade uppehållstillstånd levde han vidare i Brysselkommunen Schaerbeek.

I en intervju med belgiska HLN berättar hustrun att hon flydde med sitt barn till polisstationen när hon såg videon från dådet som spreds på sociala medier.

– Jag har aldrig noterat något eller sett några signaler, säger hon.

Det ses ännu som ovisst om hustruns uppgifter är korrekta.

Abdesalem Lassoueds föräldrar säger i tunisisk tv att han pratat om koranbränningarna i Sverige, om att utföra jihad och dö som martyr.

Den misstänkte terroristen begärdes i fjol utlämnad av Tunisien, som ville ställa honom inför rätta för bland annat mordbrand. Men ärendet föll mellan stolarna. I fredags avgick därför justitieministern i Belgien.

– Det är ett monumentalt fel, ett oacceptabelt fel, ett fel med dramatiska konsekvenser, sa han.

Enligt terrorexperten Thomas Renard måste utredarna nu titta på flera spår.

– Individer kan få material och instruktioner om hur man bygger en bomb, får tillgång till ett vapen eller vilka mål man kan överväga för attacken.

Minst två personer är frihetsberövade i Frankrike och misstänks ha kopplingar till Abdesalem Lassoued. Åklagare väntar sig att formellt kunna anklaga dem för att tillhöra en terrororganisation, men detaljerna kring länkarna till Brysselterroristen är oklara.

Grannlandets utredningar kan, menar Renard, stärka tesen han just nu ser som mest sannolik: Att Lassoued radikaliserades i internets djupa vrår, med kopplingar online snarare offline.

– Till och med hans hustru verkade omedveten om hans radikalisering, åtminstone den mest våldsamma delen.

Hur kan man förstå att IS tar på sig dådet, att den misstänkte svär lojalitet till IS – men att belgiska myndigheter jobbar efter ensamvarghypotesen?

– Det ena utesluter inte det andra. Det är en individ som tycks ha konsumerat jihadistiskt material online och svor lojalitet till IS, förmodligen för att han höll med om ideologin eller ville få mer uppmärksamhet för sitt dåd.

Renard förklarar att säkerhetstjänster i Europa de senaste åren har sett att IS omorganiserar sig för att på nytt befästa sin position.

– Att IS tar på sig dådet är ett strategiskt beslut, det får mig att tro att gruppen vill använda attacken för att stärka sin profil i Europa.

Terrorexperten Annelies Pauwels pekar på att terrorgrupperna sprider sin propaganda på flera fronter.

– Personer med kriminell bakgrund har också blivit måltavlor för propaganda från IS. Vi vet att IS specifikt har kontaktat folk i fängelser. De med kriminell bakgrund är användbara för organisationen, de har rätt typ av kunskap.

Exakt motiv till terrordådet är fortfarande ovisst – men klart står att åtminstone vissa pusselbitar kring den misstänkte terroristen fanns på plats.

– Missbedömde belgarna informationen? Kanske. Eller så hade man inte hela bilden, säger Thomas Renard.

SvD har sökt den belgiska åklagarmyndigheten."