"Märkena i lägenhetsdörren ser ut som efter ett vanligt inbrottsförsök. Men de uppbrutna träflisorna intill låset handlar om spår efter ännu en gryningsräd utförd av Säpo.

Det är andra gången på bara ett par år som ett sådant tillslag riktats mot personer som själva jobbar inom svensk underrättelseverksamhet. Och enligt experter kan det bli fler liknande ärenden framöver.

Hösten 2021 var det Peyman Kia, myndighetschef och tidigare anställd inom den militära underrättelsetjänsten MUST, som greps en tidig morgon. Han dömdes senare till livstids fängelse för grovt spioneri. Även hans yngre bror Payam Kia dömdes för grovt spioneri.

Bakom den dörr som bröts upp i tisdags bor en man med lång historia inom Försvarsmakten och inom den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must, samt en kvinna som är anställd på Försvarets radioanstalt FRA.

Enligt uppgifter till SvD ska det vara kvinnan som är huvudmisstänkt i utredningen.

På fredagseftermiddagen fördes hon in i rättssalen iförd häktets gröna kläder med en tröja över sitt huvud för att dölja ansiktet. Även mannen var iklädd de gröna häkteskläderna och handfängsel när det blev hans tur.

En stund senare kom beskedet: båda häktas på sannolika skäl misstänkta för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

Som vanligt råder sträng sekretess när det gäller så kallade brott mot rikets säkerhet: varken bevisning eller vad de misstänkt brottsliga handlingarna består av har presenterats.

Klart är att det misstänkta brottet kan vara allvarligt för Sverige som land. Särskilt som de misstänkta är personer som kan ha haft mångårig insyn i svenska underrättelsehemligheter.

Så ska de nu upptäckta fallen ses som ett tecken på att svensk kontraspionage misslyckats, eller på att det fungerar?

På sätt och vis är det väntat att det dyker upp ärenden som gäller spioneri eller andra brott som klassas som brott mot rikets säkerhet, menar flera experter som SvD talat med.

Orsaken är det spända säkerhetsläget, främst manifesterat av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

– Så som läget ser ut framåt så får vi förvänta oss den här typen av ärenden. Vi vet att Ryssland vill ha information om framför allt vår försvarsmakt och underrättelseverksamhet men även om samhällsviktig infrastruktur, säger Carolina Angelis, Säkerhetsrådgivare på Truesec med 20 års erfarenhet från just FRA och Must.

Det häktade paret är ännu inte misstänkta för spioneri. Om utredningen senare skulle visa att de misstänks ha lämnat uppgifter vidare till främmande makt kan brottsrubriceringen ändras till spioneri.

Oavsett utgång är det, enligt Carolina Angelis, bara att inse att svensk underrättelsetjänst knappast är immun mot intrång från andra underrättelsetjänsters arbete. Samtidigt är de uppdagade ärendena, särskilt de som innefattar anställda inom verksamheterna, ”oacceptabla”, menar Angelis.

Joakim von Braun, underrättelseexpert med bakgrund inom Säpo och Försvarsmakten, instämmer.

– Det är naturligtvis väldigt plågsamt om det skulle vara så att ryssarna värvat agenter på den här nivån och inom de här två myndigheterna, Must och FRA, som ju är spjutspetsen i den svenska underrättelseverksamheten, säger han.

Förutom fallet med bröderna Peyman och Payam Kia har Sverige haft flera uppmärksammade spionärenden de senaste åren.

I slutet av 2021 dömdes en man till tre års fängelse för att ha lämnat företagshemligheter från Scania och Volvo till den ryska underrättelsetjänsten SVR. I en tredje gryningsräd, i november förra året, greps även en man med misstänkta kopplingar till den ryska underrättelsetjänsten GRU som ska ha ägnat sig åt illegal teknikinhämtning åt den ryska krigsmakten.

Att flera fall uppdagats på kort tid har ingen enkel förklaring, enligt Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys vid Lunds universitet.

Det kan handla om att man prioriterar att lagföra folk i större utsträckning och därför satsar mer resurser på det. Det kan också handla om att personer tar fler risker och därmed blir lättare att upptäcka. Eller så handlar det om att Sverige får mer underrättelser som gör det lättare att veta var man ska leta.

– Jag skulle nog tro att det är en kombination, säger Tony Ingesson.

Carolina Angelis menar att ett tillslag som det i tisdags så gott som alltid föregåtts av gediget underrättelse- och spaningsarbete.

– Jag vill sticka ut hakan och säga att det är ett gott tecken att den här typen av verksamheter avslöjas, säger hon.

Frågan är vad som kommer att hända framåt. Å ena sidan är mannen och kvinnan endast misstänkta och vägen till ett eventuell åtal kan vara lång.

Samtidigt finns Peyman Kias ärende färskt i minnet. Han häktades först för grov obehörig uppgift med hemlig uppgift men åtalades senare för grovt spioneri.

Det är möjligt att dömas för brott även om man omedvetet hanterat hemliga uppgifter på ett slarvigt sätt. Men enligt Tony Ingesson så vet personer på den typen av positioner bättre än att slarva och är utbildade i hur hemlig information ska hanteras.

Och med tanke på hur brottet rubriceras så tror Carolina Angelis inte att det handlar om misstag eller slarv.

– I princip så skulle det kunna vara så. Men jag har svårt att tänka mig det eftersom misstanken är just grov obehörig befattning. Det tyder på något mer systematiskt och att det skulle vara två personer som varit slarviga känns osannolikt, säger hon.

Kontraspionage

För att motverka spioneri och annan säkerhetshotande verksamhet bedriver Säkerhetspolisen kontraspionage. Det innebär att Säkerhetspolisen aktivt inhämtar uppgifter för att analysera och agera mot olovlig underrättelseverksamhet från främmande makt."