"En nollgradig oktobermorgon i Boden. Utanför regementet drar svenska officerare motorvärmarkablar till sina rimfrostiga bilar. Bredvid dem står en fyrstjärnig amerikansk general och en huttrande stabsadjutant i sina tunna sommarkängor.

Kylan har betydelse för de beslut som snart kan fattas på andra sidan Atlanten.

– Era soldater har större erfarenhet av kallt klimat än våra, säger general Daniel R Hokanson på sin kaliforniska västkustdialekt.

Hans röst väger tungt när USA ska avgöra hur Sverige kan släppas in i det nya militära samarbetet State Partnership Program (SPP).

Som namnet antyder har general Hokanson både svenskt och norskt påbrå. Han är dessutom det amerikanska nationalgardets högsta chef och därmed en nyckelperson i det militära samarbetsprojektet.

Sverige ansökte om att få gå med i SPP i våras, i skuggan av den mer omtalade Natoprocessen.

Amerikanska nationalgardets högsta chef Daniel Hokanson träffade svenska arméchefen Jonny Lindfors i tisdags.

US National Guard är den äldsta delen av USA:s krigsmakt. Nationalgardet brukar ibland kallas för landets reservarmé och är uppbyggt med frivilliga soldater, ungefär som det svenska hemvärnet.

Men organisationen är en fullstor militär styrka på över 400 000 soldater som lyder direkt under de amerikanska delstatsguvernörerna. Gardisterna har eget flygvapen och trupperna kan sättas in utomlands.

Därför fick nationalgardet huvudrollen när State Partnership Program startades på 1990-talet. Då, för 30 år sedan, var målet utökat samarbete med forna öststater som inte kunde eller inte ville bli Natoländer direkt efter Berlinmurens fall.

De östeuropeiska länderna erbjöds i stället samarbetsavtal med nationalgardets utlandsstyrkor, för att knyta dem närmare väst.

Flera av partnerländerna från 1993 är idag fullvärdiga Natoländer och SPP har fått en bredare målgrupp än Östeuropa. Det finns numera etthundra partnerländer i världen, med Norge som den nyaste medlemmen.

Men merparten av SPP-länderna står helt utanför Nato. Därför lyftes ett svenskt SPP-inträde fram som alternativ efter Rysslands angrepp på Ukraina i februari 2022.

Den formella ansökan om inträde skickades in till USA i april i år, säger försvarsminister Pål Jonsson (M):

– Syftet var att skapa bättre förutsättningar för att få stöd av USA i händelsen av kris eller krig.

SPP-ansökan skickades iväg elva månader efter Sveriges Natoansökan och kommunicerades aldrig lika öppet, enligt försvarsministern. Han ser SPP som ett naturligt och okontroversiellt komplement till ett Natointräde.

– Det ska ses som ett uttryck för Sveriges fördjupade samarbete med USA, där vi går från att vara partner till att bli allierad i Nato. Det kan ta ett till två år att få SPP-ansökan godkänd men processen är igång, säger Pål Jonsson.

Sverige har klarat av hälften av SPP:s ansökningsprocess efter general Hokansons besök Boden, uppger hans stab.

General Hokanson är av liknande uppfattning och tror att SPP-beslutet kan fattas redan nästa år. Han landade i Sverige tidigare i veckan, för att utvärdera om Sverige kan släppas in i partnerprogrammet.

I måndags träffade Hokanson regeringen och försvarsledningen i Stockholm. SvD intervjuade honom på tisdagen, när han besökte flera regementen i norra Sverige.

Att Boden hamnade på den amerikanska toppgeneralens att göra-lista var ingen slump.

– Förmågan att verka i arktisk miljö är något som vi i USA bedömer som allt viktigare. Ett partneravtal inom ramen för SPP ger oss en möjlighet att öva tillsammans mer era styrkor som har större erfarenhet av kylan än vi, säger Daniel Hokanson.

Och vad får Sverige ut av ett partnerskap?

– Våra länder är snart Natoallierade och vi ser fram emot att ni blir fullvärdiga medlemmar. Men det betyder också att ni måste kunna arbeta i storskaliga militära operationer på divisionsnivå eller i större armékårer.

En division är runt 10 000 soldater och Sverige har inte haft så stora militära förband på många år. Försvarsmakten är indelad i betydligt mindre enheter på bataljons- eller brigadnivå. En svensk bataljon brukar vara ungefär 1 000 soldater och en brigad 5 000.

Att utveckla en fungerande divisionsledningsförmåga är en av de saker nationalgardet erbjuder Sverige hjälp med. Främst genom att börja öva tillsammans.

– Det vi ser i Ukraina just nu visar att världen är på väg tillbaka till storskaliga militära operationer igen, säger general Hokanson.

Nationalgardet har åtta armédivisioner och egna flygstridskrafter. De kan leda militära operationer från bataljons- till divisionsnivå. Och det är en av de förmågor Försvarsmakten behöver, enligt svenska Försvarsmaktens arméchef generalmajor Jonny Lindfors.

– Sverige är en liten nation och kommer aldrig att ha råd att ha allt vi behöver. Det brukar sägas att man i dag behöver kunna verka från skyttegravarna upp till rymden. Den förmågan har inte vi men det har USA, säger Jonny Lindfors.

Norge gick med i SPP i februari. Finland har uttryckt samma intresse, men har ännu inte ansökt formellt. General Hokanson träffade finska försvarsrepresentanter dagarna innan han besökte Sverige. Han tror att båda länderna har goda möjligheter att släppas in som partners i SPP, oavsett hur det går med den svenska Natoprocessen.

Norge, Sverige och Finland är de tre länder som står öga mot öga med Rysslands arktiska styrkor runt den strategiskt viktiga Nordkalotten.

– Pappersarbetet är klart, Sveriges SPP-ansökan är inskickad och vi arbetar för fullt med att få den granskad till nästa år, säger general Hokanson.

USA:s nationalgarde är uppdelat i ett 50-tal olika underorganisationer, minst en för varje amerikansk delstat. När och om den svenska ansökan godkänns kommer en av delstaterna att utses till Sveriges systerorganisation i USA.

Vilken stat det blir är inte klart ännu.

– Men så mycket kan jag säga att det kommer inte att bli svårt att hitta en delstat som vill bli Sveriges samarbetspartner. Det pågår snarast en tävling mellan dem. Alla vill arbeta med Sverige, säger Hokanson.

US National Guard

Nationalgardet grundades som en frivillig milisstyrka för hemförsvar på den brittiska kolonialtiden.

Det består idag av 440 000 frivilliga deltidssoldater, indelade i 54 självständiga organisationer. Dagens US National Guard har två försvarsgrenar: armé och flygvapen.

Varje delstat har ett eget nationalgarde under sin guvernör. Kalifornien är störst med 24 000 soldater. Därtill finns fyra garden placerade i huvudstaden Washington, i Guam, Puerto Rico och på Jungfruöarna.

Verksamheten leds av en central myndighet som heter Nationalgardesbyrån.

Styrkorna kan sättas in både på hemmaplan och utomlands. De har använts som räddningsmanskap vid naturkatastrofer, som polisstyrkor vid terrordåd och som understödsförband vid USA:s militära operationer utomlands.