"– Goldman Sachs spår att 300 miljoner jobb försvinner med AI-utvecklingen. Jag tänker att det kan vara en bra sak. Vi jobbar massor, är mer stressade än någonsin och hinner inte umgås med våra barn. Det är hög tid att prata medborgarlön.

Orden är Tove Blomgrens, kreativ chef för EY Dobermans framtidslabb Sally.

När Tove Blomgren drar sin framtidsspaning kanske en och annan höjer på ögonbrynen. Pratet om att få lön utan att jobba kan ses som normbrytande. Dessutom hör det inte till det förväntade att anställda på en revisions- och konsultjätte vill diskutera en mer jämlik resursfördelning.

Men Tove Blomgren som ägnar en stor del av sin arbetstid till att blicka in i framtiden är övertygad om att förändring krävs för ett framtida samhälle, där AI har gjort intåg på allvar.

– Vi behöver tänka om när det gäller det ekonomiska systemet, och tänka om kring arbetsmarknaden, säger hon.

SvD träffar Tove Blomgren på EY Dobermans kontor i Münchenbryggeriet på Södermalm i Stockholm. Det är här hon och hennes kollegor tar fram visioner för hur framtiden skulle kunna se ut.

– En stad behöver inte se ut så här, säger hon och pekar på den asfalterade parkeringsytan utanför kontoret.

Men det är inte främst den fysiska miljön som upptar hennes och kollegornas tankar. Utan snarare hur den snabba tekniska utvecklingen och klimatförändringar påverkar samhället. De båda parametrarna påverkar varandra.

– Mycket sker väldigt fort nu. Den stabila och förutsägbara värld som vi byggde den här ekonomin för, den finns inte längre. Vi har destabiliserat klimatet, håller på att använda slut på våra naturliga resurser och samtidigt kastar vi in AI i mixen.

Ingen vanlig lågkonjunktur som går över. ”Vi befinner oss i början av ett helt nytt paradigm med en helt ny ekonomi – något vi inte har upplevt förut”.

Den tidsepok vi nu kliver in i kräver nya ekonomiska modeller, menar Tove Blomgren. Artificiell intelligens, eller AI, spås vända upp och ned på arbetsmarknaden, samtidigt som företagens produktion effektiviseras. Enligt Goldman Sachs kan användandet av generativ AI öka den globala tillväxten med 7 procent över en tioårsperiod.

Att hitta nya sätt att fördela inkomster är nödvändigt, anser Tove Blomgren.

– Redan nu är resurserna brutalt dåligt fördelade.

Hon påpekar att två tredjedelar av världens samlade BNP går till 1 procent av jordens befolkning. En siffra som ökar snabbt, konstaterar hon och hänvisar till en rapport från Oxfam.

– Fortsätter vi på den här vägen kommer 99 procent av globala BNP gå till 1 procent av befolkningen. Det skulle vara total katastrof. Det skulle vara en värld som som ingen skulle vilja leva i, inte ens de 1 procenten, säger hon.

Ännu ser Tove Blomgren inte att företag gör sig av med medarbetare och ersätter dem med AI i stor skala, men hon är övertygad om att jobb försvinner på sikt. Och på marginalen sker redan förändring.

I ett första steg tar AI över de enklaste jobben. Bland jurister skulle det kunna vara att skriva enkla standardavtal, och bland dataingenjörer försvinner simpel programmering, säger Tove Blomgren. Hon konstaterar att för tio år sedan fanns en oro över att alla lastbilschaufförer skulle bli arbetslösa i takt med att fordon blev självkörande.

– Men det har inte hänt än. I stället är det jobb bland högskoleutbildade som hotas, säger hon.

Hur det blir går inte att säga, men hon ser risker för att gamla jobb kommer att tas över av AI i mycket snabbare takt än det hinner skapas nya jobb.

Och utvecklingen går snabbt. En student som i dag startar en flerårig högskoleutbildning kommer att möta en annan arbetsmarknad än den vi nu har. Nyligen föreläste hon för designstudenter som frågade henne när konjunkturen vänder.

– Jag sa som det är. Detta är inte en vanlig lågkonjunktur som går över, utan vi befinner oss i början av ett helt nytt paradigm med en helt ny ekonomi – något vi inte har upplevt förut.

Tove Blomgren bedömer att det kan bli svårt för vissa nyutexaminerade att få fäste på arbetsmarknaden, exempelvis en ung designer som ska tävla med en AI.

– AI utvecklas ständigt och kommer att effektivisera företagen. Vi kommer behöva jobba mindre, så tänk om vi delade på det då och faktiskt hade mer liv och ett större lugn.

Medborgarlön eller basinkomst kan vara lösningen – både på den snedvridna resursfördelningen och ökad arbetslöshet. Åtminstone bör den diskuteras, menar Tove Blomgren. Människor får då helt enkelt ett slags grundlön av samhället, utan koppling till ett visst utfört jobb.

Idén om basinkomst är inte ny, utan har funnits i olika skepnader ända sedan 1700-talet, både från höger- och vänsterhåll. Men diskussionen har tagit ny fart, särskilt i AI-kretsar.

Medborgarlön har testats i många länder, Finland, Alaska och Iran. Parametrar som lycka och hälsa går upp, skolgång och tillit till samhället stärks, samtidigt som brottslighet minskas, berättar Tove Blomgren.

Medborgarlön har testats i många länder, Finland, Alaska och Iran. Parametrar som lycka och hälsa går upp, skolgång och tillit till samhället stärks, samtidigt som brottslighet minskas, berättar Tove Blomgren.

Tove Blomgren var en av deltagarna på företaget Sana Labs AI-konferens i våras där medborgarlön diskuterades. Det var också där hon yppade de inledande orden i den här texten.

– Medborgarlön kan absolut vara en väg. Tester har gjorts över hela världen, i Finland, Alaska och Iran. Generellt för dessa tester är att de ökar lycka och hälsa, stärker skolgång och tillit till samhället, samtidigt som det minskar brottsligheten.

Kritiker nämner ofta att det är en dyr lösning, men Tove Blomgren säger att det är dyrare för ett samhälle med sjukdom, brott och fattigdom.

– På sikt finns stor potential för att medborgarlön i stället blir en nettovinst.

Men hur ska det bli verklighet?

– Det krävs politiker med visioner som sträcker sig längre än en mandatperiod om hur man ska bygga vårt samhälle till det bättre.

En känd förespråkare är Sam Altman, vd för Open AI som skapat Chat GPT. Redan 2017 var han igång med ett experiment i Kalifornien där han själv betalade 1 500 dollar per månad till familjer i Oakland.

Altman bygger sedan tre år tillbaka upp ett digital infrastruktur som är tänkt att möjliggöra utbetalningen av medborgarlön. Via projektet Worldcoin – ett nätverk bestående av en global digital identitet och en digital valuta vill han ge människor möjlighet att ”ta del av den globala ekonomin som skapas i AI-erans tidevarv”. Mer exakt hur det ska gå till i praktiken är oklart.

Tove Blomgren ruskar på huvudet åt Altmans projekt. Hon är skeptisk till ett system som bygger på att man först ska skapa välstånd och som i ett senare skede ska delas ut som medborgarlön.

– Han pratar om medborgarlön som ett slags modern "trickle-down economics", men det har aldrig fungerat historiskt. Ingen grupp som får enormt mycket makt och pengar ger frivilligt upp det i efterhand. Reformen måste ske i ett tidigare stadie.

Tove Blomgren säger också att hon ser Sam Altmans iver över att medborgarlön som ett sätt att lugna människor att inte få panik över att AI med stor sannolikhet kommer att göra fler människor arbetslösa.

Det finns andra invändningar mot medborgarlön än att det är dyrt. Man vet inte hur inflationen påverkas av tilltaget, det är inte heller säkert att pengarna går till att människor får ett gott liv.

– Medborgarlön måste inte vara den enda eller den bästa lösningen. Det finns varianter, säger Tove Blomgren.

En annan lösning är jobbgaranti, där samhället garanterar ett jobb som också är för det allmännas bästa. Ytterligare en variant är att man inför vad som brukar kallas Universal Basic Services, UBS – i stället för en lön får vi tjänster. Tove Blomgren beskriver det lite som att vi har gratis skola och gratis sjukvård, men att man gör detta på fler områden.

Vilket system som är bäst går inte att säga på förhand. Men det börjar bli bråttom att hitta alternativ, menar Tove Blomgren, för teknikutvecklingen går oerhört snabbt. Och den ritar om hela kartan.

– Vi måste börja prata om detta på allvar."