Varför skulle det blir krig?

Ja, varför skulle det bli krig...

"Han talade så självsäkert som det anstår presidenten i världens mäktigaste land. Förklarade att Hamas attack mot Israel inte var ett uttryck för hat, utan ren och skär ondska riktad direkt mot det judiska folket.

Sedan varnade Joe Biden andra länder och grupper med tillgång till vapen att inte lägga sig i.

USA har nu försett Israel med militär utrustning och dessutom placerat världens största hangarfartyg, USS Gerald R Ford, i östra Medelhavet. Allt för att kunna stödja Israel vid behov.

Detta efter att den blodigaste attacken i Israels historia och ett nytt krig var ett faktum.

I och med kriget mellan Israel och Hamas har antalet konflikter i världen ökat ytterligare. Konflikter som i sin tur kan elda på befintliga regionala smältdeglar eller i värsta fall – eskalera till globala krig. I bakgrunden finns nämligen inte bara USA, utan en rad militära stormakter som slåss om en ny världsordning – inte sällan genom proxy- eller tredjepartskrig.

Vi börjar hos förlorarna, med människorna långt bort från stormakternas strateger. Med Alinas berättelse.

Småbarnsmamman som låg gömd under sina döda vänner i fem timmar. Kände deras varma blod kallna. Hon berättar gråtande sin historia på TV4-nyheterna om massakern på festivalområdet i södra Israel. Hon överlevde, men till vilket pris? Samtidigt faller bomber över tätbefolkade Gaza.

Man brukar tala om brickor i ett spel, men Alina är sannolikt inte ens en bricka. Hon och hundratals, tusentals andra är offer. Krigets offer.

Vi vänder blicken mot de potentiella segrarna vad gäller politisk makt och världsherravälde. Och de strategiska beslut som i värsta fall kan leda till storskaliga krig.

Hur kunde ens Israels underrättelsetjänst föras bakom ljuset av Hamas?

Det har spekulerats om vilka som gav Hamas stöd – och Irans eventuella inblandning. Tidningen Wall Street journal var tidigt ute med uppgiften att Iran aktivt ska ha stöttat Hamas. Iran har förnekat inblandning.

Kim Tae Hoons begynnande konstpaus är obekvämt lång. Den militärhistoriska forskaren är korrekt, mån om att varje resonemang är tydligt.

Han är knuten till Försvarshögskolan, med bakgrund som militär underrättelseofficer i Sydkorea och med egen erfarenhet av att utsättas för en attack från ett annat land.

– Vad gäller Hamas attacker så vill jag utgå från ordet samordning. Det var inget slumpmässigt agerande, det var utan motstycke välplanerat. Magkänslan säger att Hamas koordinerat attackerna tillsammans med andra grupper. Men som sagt, ingen vet. Säkert inte Israel heller.

Analytiker, som Sky News Mark Stone, har sagt att ”om Israel hittar bevis så ökar den globala nervositeten.” Kim Tae Hoon pekar på osäkerheten kring läget nu – om hur många stormakter famlar i mörkret. Läget sätter stor press på att fatta rätt beslut.

– Du måste förstå att när vi talar om militära underrättelseuppgifter så är det ingen som vet. Eller de som vet, de säger att de inget vet och de som uttalar sig säkert om hur det ligger till, de har ingen aning.

Enligt totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har Hamas inte bara stöd från Iran, utan även Qatar och dessutom goda relationer till Turkiet, som nu försöker skaffa sig en medlarroll i konflikten. Och tillsammans med bland andra Islamiska jihad och libanesiska Hezbollah är de på motståndarsidan till Israel och USA.

Samtidigt vill israeliska säkerhetsrådgivare använda attacken för att få internationell legitimitet att använda extraordinära åtgärder mot Hamas – och inte behöva ta hänsyn varken till USA eller den pågående normaliserings­processen av relationerna med Saudiarabien.

Det var bara för några veckor sedan som Israels premiärminister Benjamin Netanyahu satt bredvid USA:s president Joe Biden, som förundrades över en ”historisk fred mellan Israel och Saudiarabien”, ett diplomatiskt verk som också skulle kunna leda till en varaktig fred mellan israeler och palestinier.

Det var då det. Eller som Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet, uttrycker det:

– Nu är frågan tillbaka på dagordningen på ett sätt som ingen kunde ana för en vecka sedan.

Samtidigt kan nu Benjamin Netanyahu, som under lång tid påtalat Irans kärnenergiprogram, enligt Al Jazeera få stöd från västerländska regeringar att ”göra vad som krävs” för att försvara Israel. Israel själva erkänner inte officiellt innehav av kärnvapen, men tros ändå, enligt SIPRI, modernisera sin kärnvapenarsenal.

Just nu pågår drygt 50 större eller mindre väpnade konflikter runt om i världen, där Rysslands invasionskrig i Ukraina är den enskilt största. I januari 2023 beräknades det totala antalet stridsspetsar i världen vara 12 512, vilket är 86 fler än året innan.

Enligt Stockholm international peace research Institute, SIPRI:s, direktör Dan Smith, är vi på väg in i en av de farligaste perioderna i mänsklighetens historia. Det finns allt fler områden som pekas ut som som potentiella smitthärdar för väpnade konflikter.

Självfallet är en av de viktigaste Rysslands invasionskrig i Ukraina. Ryssland har gång på gång varnat för risken för eskalering på grund av Nato-länders inblandning med vapen och 100 000 utplacerade amerikanska soldater i Europa – liksom Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg från sin sida.

Finlands president Sauli Niinistö menade nu i september att det fanns en “enorm risk” för kärnvapenkrig vid en eskalering. “Även små saker kan förändra mycket, och tyvärr åt det sämre hållet”, sa han till Huvudstadsbladet.

Rysslands anfallskrig har dessutom visat för Taiwan att ett kinesiskt militärt anfall mot ön inte är osannolikt. Kina har i allt högre grad stört Taiwan med sin utbyggda flotta och med stridsplan i närheten av ön. Taiwans förre försvarschef sa i en intervju med Aftonbladet nyligen att frågan är inte om Kina kommer att invadera – utan när. USA har sagt sig vara redo att hjälpa ön.

Och så har vi Nordkorea, som envist fortsätt med provsprängningar och testning av långdistansvapen och som hotar sina grannar. En som vet hur det känns att befinna sig mitt i en eskalerande konflikt är Kim Tae Hoon. Han berättar om 2010, när han verkade inom den militära underrättelsetjänsten i Sydkorea då Nordkorea genomförde flera attacker mot landet.

– Det var en chock, jag visste inget och det gjorde nog inte mina närmaste chefer heller. Vi underskattade dem.

Det som experterna är eniga om är att varje konflikt innebär en risk att fler områden eller länder ska dras in. Enligt FOI exempelvis så riskerar de redan spända relationerna mellan Kina och Taiwan att utlösa en global kris – av ännu större mått än Ukrainakriget.

Peter Wallensteen, senior professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, säger att med en högre konfliktnivå ökar också trycket på konflikthanterare i Vita huset, Peking och Moskva att navigera på ett skickligt sätt för att minska ovälkomna eskaleringar.

– Stormakterna är få och personerna som förhandlar likaså. Det ökar risken för felbedömningar som kan leda till ytterligare upptrappningar, när det egentligen handlar om att hålla huvudet kallt, säger han.

Vad krävs för att avmilitarisera och sluta fred?

– Mycket bra fråga, men jag har tyvärr inte något bra svar. I Israel och Palestina måste förändringar ske inom de stridande parterna. I Ryssland fall krävs en förändring hos Putin.

Finns det då en förestående risk att just Israel-Hamas-kriget blir starten på en större global konflikt? Enligt Kim Tae Hoon är sannolikheten liten.

– Det brinner i området, det har brunnit och det kommer att brinna där. Men Mellanöstern har inte samma betydelse för USA som Kina och Ryssland och nu även Ukraina, säger han.

Hur stor risken för en global eskalering är finns det ingen som kan svara på. Klart är att oron hos både makthavare och andra ökat för att något ska hända.

I en undersökning från Ipsos från i början av året – alltså före Israel/Hamas-kriget – frågades 4449 riskanalytiker på försäkringsbolag runt om i världen ut om läget.

84 procent trodde att de globala spänningarna skulle leda till ett nytt världskrig.

Peter Wallensteen håller med om att risken för ett tredje världskrig ökar med antalet konflikter. Men han är samtidigt i grunden optimistisk.

– Det finns tillräckligt goda krafter för att kunna styra undan, säger han."