Vem skapade Hamas med vilket syfte...

Gäller krigets lagar i striderna mellan Israel och Hamas?
”Vi strider mot odjur och agerar därefter”, sa Israels försvarsminister när landet inledde sin totala blockad av vatten och mat mot Gazaremsan efter Hamas brutala angrepp.
På båda sidor i konflikten begås brott mot folkrätten. Vilken roll fyller då krigets lagar i en situation som denna? Omni tar hjälp av folkrättsexperten Ove Bring.
Finns det någon poäng att tala om krigets lagar i en konflikt där den ena parten är en terrororganisation?
Absolut, menar Ove Bring, professor emeritus i folkrätt vid Försvarshögskolan och Stockholms universitet.
– Även om Hamas inte erkänner systemet så är de en internationell aktör som har förmåga att föra krig och de är därför bundna av krigets lagar.
Samtidigt är det uppenbart att de inte följer dem.
– Hamas bryr sig inte om det här regelsystemet överhuvudtaget. De tänker bara på att de ska tillfoga en maximal skada till staten Israel för att tvinga dem till att upphöra med ockupationen av palestinskt område.
De mest centrala delarna av folkrätten regleras i Genèvekonventionerna från 1949 och de tillhörande protokollen från 1977. Där poängteras återkommande vikten om att värna civila. Något som Ove Bring påpekar att Hamas brutit mot gång på gång.
– De har tagit gisslan – vilket är folkrättsligt förbjudet. De hotar att döda dem – vilket också är folkrättsligt förbjudet.
– De har gått in på Israels territorium och dödat ungdomar på en ravefest, civila ungdomar som bara lever ett normalt liv, det är så vidrigt att man nästan tror att det inte kunde hända.
Även Israel anklagas för att bryta mot folkrätten?
I ett uttalande från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk, fördöms Israels blockad mot Gazaremsan.
”Att införa belägringar som försätter civila liv i fara genom att förvägra dem varor som är avgörande för deras överlevnad är förbjudet under internationell humanitär lag”, säger Türk.
Visserligen är det inte i strid med folkrätten att belägra ett territorium om man blivit attackerad, påpekar Ove Bring. Men däremot måste man släppa in förnödenheter till civilbefolkningen. I nuläget har Israel utlyst en ”total blockad” som innebär att varken vatten, mat, bränsle eller mediciner kommer in. För civilbefolkningen på Gazaremsan innebär det en humanitär katastrof.
Två andra folkrättsliga principer som kommer upp i förhållande till Israels motattacker är aktsamhet och proportionalitet. Israel hävdar sin rätt till självförsvar enligt FN-stadgans artikel 51. Men även om det stämmer måste man fortfarande försöka undvika civila offer.
– Israel har traditionellt visat att de kör sitt eget race när det gäller det här och de är beredda på att ta internationell kritik, säger Bring.
Han tillägger att Israel hamnar i en svår sits eftersom Hamas satt i system att ha sina militära plattformar mitt i Gazas civila struktur. Och även om Israel lyckas med att slå ut de militära målen utnyttjar Hamas då att det i sin tur skapar internationell kritik mot Israel.
– Det är en politisk taktik. Hamas offrar sin egen befolkning och Israel ser detta problem men prioriterar ändå att försöka komma åt de militära målen i full vetskap om att de inte följer folkrättsprinciperna. De tycker inte att de har något annat val. Det är ett jättestort dilemma och väldigt tragiskt.
Men vilken betydelse har då folkrätten om den inte påverkar konflikten?
– I den här konflikten ser vi många brott mot krigets lagar, men det innebär inte att krigets lagar är meningslösa i sig, svarar Ove Bring.
Han menar att även om de inte fungerar till hundra procent så har de effekt. Som exempel nämner han Argentinas ockupation av Falklandsöarna som hävdes när engelsmännen kom dit och hur nazisterna följde normerna för krigsfångar när det gällde britter, fransmän, amerikaner och kanadensare.
– Det faktum att Hamas inte är en stat är väldigt olyckligt i det här sammanhanget. Så länge det är stater som är i krig med varandra så har de en anledning att skärpa sig, de vill ha gott rykte.
Även Israels politik och krigföring påverkas av att de inte har en stat som motpart.
– Det är ofta tveksamt hur de utnyttjar sin rätt till självförsvar, och man är inte aktsam om att undvika civila offer.