De svenska storbolagen lovade snabbt att deras affärer med Ryssland stoppats.

DN kan avslöja att det inte var sant. Granskningen får flera bolag att starta utredningar och bryta samarbeten.

”Vi beklagar djupt det som inträffat”, skriver säkerhetsbolaget Securitas.

Serhij blev ett av krigets yngsta offer.

Pojken var två dagar gammal när han dödades den 23 november, 2022. En rysk raket träffade förlossningskliniken i ukrainska Vilniansk. Hans mamma Maria hade precis ammat honom och lagt honom i en spjälsäng.

Samma dag som pojken Serhij dödades registrerade ryska tullmyndigheter en leverans. Den fjärde av sitt slag på bara ett par dagar. Leveranserna innehöll, att döma av informationen, potentiellt känslig elektronik.

Avsändare var svenska storkoncernen Securitas. Deras logotyp är välkänd för många, med sina tre runda prickar. Bolaget erbjuder bland annat bevakning och olika former av säkerhetsteknik, är verksamt i 46 länder och har huvudkontor i Stockholm.

Varorna skickades från Securitas turkiska dotterbolag. Mottagare var glasfabriker i Alabuga, en särskild ekonomisk zon i Ryssland som också används av den ryska försvarsindustrin. Här finns också en bas för produktion av attackdrönare, avslöjade Washington Post nyligen.

Hit, i den ryska ekonomiska zonen Alabuga, gick svenska säkerhetsjätten Securitas varor. Zonen används även av regimens militärindustri. Nyligen avslöjade amerikanska Washington Post att det tillverkas attackdrönare där, med stöd av Iran.

Securitas skrev i sin senaste årsrapport:

”Vi har ingen verksamhet varken i Ryssland eller Ukraina, men vi följer utvecklingen noggrant och bidrar till ett tryggare samhälle där vi kan.”

Sveriges största säkerhetsbolag kommer ge en helt annan version när de konfronteras med sina leveranser till Ryssland.

DN kan i dag avslöja de dolda affärerna som svenska storbolag gjort efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

De detaljerade uppgifterna är hemliga i Sverige. Men vi har fått tillgång till stora mängder data som kommer från de ryska tullmyndigheterna. Där framgår det i detalj hur produkterna fortsatt strömma in till Ryssland.

Det totala värdet av importerna från Sverige som vi granskat uppgick till nära sex miljarder svenska kronor, mellan den 1 mars och 31 december 2022.

I samtliga leveranser finns det särskilda koder som beskriver vilken produktkategori varorna utgör. DN:s granskning visar att leveranser från fem svenska storbolag innehåller koder som samtidigt finns på en internationell lista över kritiska komponenter som kan användas i den ryska militärindustrin.

Den överlägset största exportören från Sverige, läkemedelsbolaget Astra Zeneca, har varit öppet med att leveranser till Ryssland fortsatt. Men andra välkända bolag har fram tills nu hävdat att det inte skett några affärer alls.

Redan innan den här artikeln publiceras har våra frågor lett till omedelbara åtgärder.

Vi ser väldigt allvarligt på det som skett och avslutade omedelbart affärsrelationen med kunden

Som en direkt följd av DN:s granskning har, förutom Securitas, även Scania, Assa Abloy och Electrolux Professional inlett interna utredningar kring deras egna affärer. Enligt den ryska tulldatan har varor från deras dotterbolag utomlands skickats till Ryssland. Antingen direkt, eller via mellanhänder.

Efter utredningen har nu Assa Abloy avbrutit samarbetet med en av sina kunder. Scania uppger att de blivit lurade av en kund i Kazakstan, som påstås ha bytt ”slutdestination” utan tillåtelse.

”Vi ser väldigt allvarligt på det som skett och avslutade omedelbart affärsrelationen med kunden”, skriver Scanias presstjänst till DN.

Flera andra företag backar från sina tidigare löften då vi avslöjar att de inte stämmer.

Ett exempel är Väderstad, en världsledande tillverkare av jordbruksmaskiner. I ett inledande mejl skriver bolaget att de tidigt tog beslut om att ”inte sälja några maskiner” till Ryssland. Men när DN konfronterar bolaget med bland annat en leverans i slutet av september 2022, mer än ett halvår efter invasionen, ringer presschefen upp:

– Vi gjorde bedömningen att vi behövde leverera den för att inte sätta det ryska teamet i onödig fara. Det var väldigt mycket hot där ett tag, när vi valde att sluta våra leveranser, säger kommunikationschef Susanne Dalskog.

En återkommande förklaring från bolagen, däribland Väderstad, är att de varit tvungna att fullfölja redan ingångna avtal. Andra menar att deras leveranser redan var på väg när anfallskriget inleddes, men att frakten dragit ut på tiden. Ibland så länge som över fyra månader.

I flera fall var kunderna för de svenska bolagen kopplade till välkända, ryska oligarker.

Leveransen sticker ut. Över 843 ton, till ett värde över 130 miljoner kronor.

Den 15 september 2022 registrerade ryska tullmyndigheter en stor import från familjen Wallenbergs guldklimp Atlas Copco. Lasterna innehöll bland annat kompressorer, skickade från den svenska koncernens indiska dotterbolag.

Varorna skulle till ett stort kemiföretag i ryska Kazan. Kunden, som heter Kazanorgsintez, är inte vilket bolag som helst. Det ingår i Sibur, en stor energikoncern som länge haft starka kopplingar till Rysslands regering.

Hit till ryska bolaget Kazanorgsintez som ingår i Sibur-koncernen, skickade Atlas Copcos indiska dotterbolag varor. Leveransen registrerades i september 2022, över ett halvår efter anfallskrigets start. Bland ägarna i Sibur finns välkända oligarker med nära kopplingar till president Putin.

Oligarkerna Leonid Mikhelson och Gennadij Timtjenko har varit stora ägare i Sibur, och stått president Vladimir Putin nära. Även Putins tidigare svärson har haft inflytande i storbolaget. Kort efter anfallskriget belades den dåvarande vd:n med sanktioner av EU.

DN har gjort upprepade intervjuförfrågningar till Atlas Copco. Dels om den specifika leveransen till Kazanorgsintez, dels om andra leveranser till Ryssland från koncernens belgiska dotterbolag. Atlas Copco har gång på gång vägrat att ställa upp.

När vi besöker huvudkontoret i september får vi bara tala med presschefen Amanda Billner över telefon. Hon kräver att vi mejlar samtliga frågor.

Presschefen skriver senare i ett mejl att bolaget stoppade alla nya beställningar av viss utrustning den 5 mars 2022, men att de levererar på beställningar som är utestående sedan före kriget, eller på utestående service- och garantiåtaganden när det är förenligt med gällande sanktionsregler.

”Vi kan bekräfta att vi har levererat på utestående ordrar från Belgien och andra länder, inklusive från Indien, när det varit förenligt med tillämpliga sanktionsregler”, skriver hon.

Atlas Copco har gång på gång vägrat att ställa upp på intervju. När DN besöker huvudkontoret i Stockholm får vi bara tala med presschefen över telefon. Hon kräver då att vi i stället skickar all information över mejl. Men inte heller efter det vill bolaget göra en intervju.

Växeltelefonisten på Securitas berättar att de i princip aldrig lyckas koppla fram några samtal till den svenska presstjänsten. Ingen brukar svara.

Vi vill ställa frågor om affärerna i Ryssland, och leveranserna till den särskilda ekonomiska zonen Alabuga under förra hösten.

Efter flera veckors försök, och efter ett besök på huvudkontoret i Stockholm, ringer en talesperson för koncernen slutligen upp. Henrik Sjöberg upprepar det som bolaget tidigare kommunicerat.

– Vi gör inga affärer med Ryssland, och det är inget vi planerar göra heller. Det gäller hela koncernen, säger han.

När Henrik Sjöberg får ta del av uppgifterna i DN:s granskning ber han om att få återkomma. Dagen därpå skickar han ett mejl.

När börsnoterade Securitas konfronteras med DN:s uppgifter ber säkerhetsjätten om ursäkt. ”Vi beklagar djupt det som inträffat och har omedelbart vidtagit åtgärder”, skriver bolaget.

En inledande intern undersökning visar att Securitas brutit mot sina egna regler.

Securitas hävdar att det rör sig om teknik för tid- och närvarorapportering, samt passerbrickor, som skickats. Värdet på leveranserna var drygt 200 000 kronor.

”Bolaget är sedan länge en kund till Securitas och har verksamhet i många länder. En screening genomfördes i september i år och då konstaterades att bolaget inte omfattades av sanktioner”, skriver Henrik Sjöberg och fortsätter:

”Trots detta är våra tydliga riktlinjer att varken leverera produkter eller tjänster till Ryssland, oavsett var kundens huvudkontor är baserat, och vi ser mycket allvarligt på situationen. Vi beklagar djupt det som inträffat och har omedelbart vidtagit åtgärder. Vi kommer också att se över om det finns ytterligare brister i våra rutiner, och åtgärda dessa.”

Någon intervju om de ryska affärerna vill bolaget inte ställa upp på.

Så gjorde vi granskningen

￭ De stora datamängderna har DN skaffat sig tillgång till via två olika kommersiella databolag som bland annat riktar sig till företag som vill hålla koll på sina konkurrenter inom samma bransch.

￭ Uppgifterna kommer direkt från ryska tullmyndigheter, och affärerna har bekräftats av en lång rad svenska bolag. Informationen vi tagit del av sträcker sig fram till och med december 2022.

￭ DN har gått igenom tusentals leveranser som gått från svenska bolag, direkt eller indirekt, till den ryska regimen under fjolåret. Vi har också kunnat spåra när mellanhänder i länder som Kazakstan, Uzbekistan eller Armenien använts i affärerna.

￭ Registren är inte nödvändigtvis heltäckande, och det kan finnas fler exporter. Men affärerna vi granskat bekräftas av samtliga bolag i denna artikel.

￭ DN har granskat de svenska bolagens kunder och på sätt kunnat avslöja deras kopplingar till välkända, ryska oligarker.

￭ DN har också granskat de särskilda produktkoder som registrerats i leveranserna, och som även finns på en internationell lista över komponenter som kan användas av Rysslands militärindustri.

Leveranser kopplas till lista över viktiga varor för rysk militärindustri

￭ I leveranserna som DN granskat finns tiosiffriga så kallade HS-koder angivna. Koderna bygger på ett internationellt system för att klassificera handelsprodukter.

￭ Samma koder som återfinns i flera leveranser från svenska bolag finns också på en internationell lista publicerad av Stanforduniversitetet. Listan beskriver grupper av kritiska komponenter som potentiellt är användbara för den ryska militärindustrin.

￭ Koderna på listan matchar med leveranser som först gått från Securitas, Atlas Copco, Assa Abloy, Electrolux Professional och SKF under 2022.

￭ Nataliia Shapoval är chef för KSE Institute, en analysavdelning vid Kyiv school of economics. Hon säger att listan inte handlar om att peka på sanktionsbrott, utan på varor som är kritiska för ryska militärindustrin.

￭ ”Denna klassificering är gjord av KSE:s experter, baserat på information från slagfältet och komponenter som hittats där”, säger hon.