"Det var ingen tillfällighet att anfallet kom 50 år på dagen efter att Syrien och Egypten överrumplade Israel i oktober 1973 – också det ett historiskt underrättelsefiasko som kostade 2 500 israeliska soldater livet. Det kriget ändrade för alltid israelisk politik och israelers syn på sina ledare. Det som sker nu torde ruska om Israel i grunden lika våldsamt. Kriget 1973 satte punkt för en rad karriärer i det israeliska toppskiktet, från överbefälhavarens, till premiärminister Golda Meirs och försvarsminister Moshe Dayans. När stridsdammet lägger sig och undersökningskommissioner börjar syna förhistorien till dagens händelser torde dagens ledare få mycket svårt att hålla sig kvar vid makten.
Liksom 1973, då de israeliska ledarna försäkrade att araberna, som krossades i kriget 1967, aldrig mer skulle våga sticka upp, så ligger schablontänkande bakom stjärnsmällen. Sedan 2014 har Israel investerat många miljarder för att förstöra Hamas tunnlar under gränsen. Tunnlarna är nu borta, och de israeliska planerarna drog slutsatsen att faran för en invasion nu var ur världen.
När Hamas styrkor drivits ur Israel kommer en het debatt att bryta ut i Israel ifråga om fortsättningen. Många röster, särskilt inom koalitionens högerflygel, kräver nu att Israel erövrar Gazaremsan och störtar Hamas-regimen. Men Hamas radio har meddelat att om Israel lägger en bombmatta över Gaza så kommer de 50 som hålls gisslan i Israel och ett okänt antal som förts till Gaza att ”avrättas en efter en”.
I israeliska öron klingar det fullkomligt surrealistiskt att flera samhällen, bland dem staden Sderot, huvudort i gränsregionen Israel-Gaza var helt eller delvis i palestinska händer under många timmar. I allt kontrollerade de invaderande palestinierna som mest 21 israeliska samhällen, där de tog gisslan som fördes tillbaka till Gazaremsan tillsammans med beslagtagna militärjeepar och stridsvagnar. På sociala medier och i radio hördes hundratals nödrop från israeler vars bostäder omringats av palestinska soldater. I kibbutzen Re’im satte palestinierna eld på hem för att tvinga familjer att lämna skyddsrummen och låta sig tas till fånga.
På palestinska och andra arabiska medier sprids videosekvenser där israeliska soldater med bakbundna händer förs i triumf mot Gaza, och andra bilder där israeler lynchas av folkhopar i Gaza. Bilderna visas inte i israeliska medier, men de ses av allt fler och är verkningsfull psykologisk krigföring. Från flera av de israeliska samhällena direktsände Hamas tv-korrespondenter utan några israeliska soldater i sikte.
Förre chefen för den militära underrättelsetjänsten Amos Yadlin sade till Israels radio:
– Dessa scener, med Hamas segerbulletiner från israeliska byar och hem, och med lynchade soldater, är ödesdigra för Israels avskräckningsförmåga. Det här är priset vi betalar för vår regerings oförnuft: i åtta månader har de ägnat all kraft åt att krossa demokratin och splittra nationen.
Attackerna skedde land-, sjö- och luftledes. Kommandosoldater från Hamas väpnade gren Izzedin al-Kasam korsade gränsen i glidfarkoster söder om den palestinska storstaden Khan Yunes och öppnade det nybyggda israeliska säkerhetsstängslet – utan att möta något motstånd. Palestinier på motorcyklar satte kursen mot israeliska samhällen och gummibåtar landsatte kommandos söder om Ashkelon.
Så snart operationen inletts bombarderade Hamas och Jihad-rörelsens medier sina lyssnare med krigiska appeller, där palestinierna i Israel, på Västbanken och i Jerusalem uppmanades ta del i muqawama, motståndet. Flera böneutropare i östra Jerusalem och i Galiléen kallade till uppror från minareterna och några av dem har gripits.
Det avgörande i detta skede för Israels del är om den libanesiska Hizbollah-milisen ger sig in i leken, något som i ett slag skulle förvandla krisen till ett storkrig. Hizbollahs medier prisar ”det palestinska hjältemodet” men har inte flyttat styrkor mot gränsen."