Snart kommer det nog vad som faktiskt är mest lämpligt och varför...

"Vikt handlar om kalorier. Eller närmare bestämt, det handlar om hur många kalorier du tar in jämfört med hur många kalorier du förbränner.

Med andra ord, enkel matematik. Energi är trots allt energi. Eller?

Korrekt är att det saknas bevis för att någon bantningsdiet skulle ha effekt på längre sikt än sex månader

Att dieter kortsiktigt fungerar – oavsett om det är LCHF, periodisk fasta, Viktväktarna, eller något annat – beror på att de alla, på olika sätt, hjälper användaren att minska det totala kaloriintaget.

Men att bara fokusera på kalorier är ett alltför förenklat synsätt, menar Giles Yeo, professor i neuroendokrinologi vid Cambridge­universitetet och författare till boken ”Varför kalorier inte räknas”.

Han anser att vi även måste prata om andra hälsoeffekter av maten. 300 kcal som intas i form av en laxfilé påverkar kroppen annorlunda än 300 kcal från en påse geléhallon.

– Problemet är att vi människor inte äter kalorier. Vi äter mat, säger Giles Yeo.

Baserat på en man som för 120 år sedan satte eld på folks avföring.

Senare ska han få förklara varför beräkningen av näringsinnehållet på en matvara kan vara fel, men först: Vad är egentligen en kalori?

Kalorier är en måttenhet för energi, närmare bestämt värme. De allra flesta förknippar ordet med mat och dryck, men allt som innehåller energi innehåller kalorier. Till exempel är det 7 000 000 kalorier i ett kilo kol.

Det finns två typer av kalorier.

En liten kalori (cal): Den mängd energi som krävs för att öka temperaturen på ett gram vatten med en värmegrad (celsius) vid havsnivå.

Stor kalori (kcal): Kilokalori, det vi använder när vi pratar om energi i mat och dryck. Den mängd energi som krävs för att öka temperaturen på ett kilo (en liter) vatten med en värmegrad (celsius) vid havsnivå.

För att ta reda på mängden kalorier (energi) i olika material torkas det först helt, innan det placeras i en kalorimätare. Det torkade materialet placeras i apparaten, som är omringad av vatten. Därefter tänder man eld på det och ser hur många värmegrader temperaturen stiger.

Kalori som måttenhet upptäcktes i slutet av 1700-talet, men det är först 100 år senare som vi börjar knyta det till mat.

Den första som systematiskt började studera energivärdet i mat var den amerikanska kemisten Wilbur Olin Atwater.

– I slutet av 1800-talet började han att bränna stora mängder mat i en kalorimätare. Allt från kött till grönsaker och säd, berättar Yeo.

Efter att ha fått en översikt över den exakta energimängden i olika typer av mat försåg han personer med vissa matvaror, samlade in deras avföring, torkade den och satte eld på den.

Nu visste han hur många kalorier maten innehöll före intag, och hur många som hade försvunnit på vägen genom kroppen. Det här fastslog han om energiinnehållet för de tre makronäringsämnena:

4 kcal per gram kolhydrater

4 kcal per gram protein

9 kcal per gram fett

– De tal du ser på näringsinnehållsetiketterna på en given matvara är baserade på en man som för 120 år sedan satte eld på folks avföring, konstaterar forskaren.

Men eftersom det används i dag, hos alla matvaruproducenter världen över, måste det väl stämma?

Den enkla beräkningen med energi före intag minus energi efter intag saknar en viktig komponent, enligt Cambridge-professor Yeo.

– De kalorier du ser på etiketterna tar bara hänsyn till energi som förloras via matsmältningen. Energi som förloras genom metabolismen är inte med i beräkningen, säger Yeo.

Över kanske tusen måltider kan dessa små nyanser utgöra en stor skillnad.

Det är till exempel så att vid intag av proteiner klarar kroppen bara av att absorbera 70 procent av kalorierna, resten förloras vid utvinning av energi och värmeförlust, enligt Yeo. Med andra ord, äter du 100 kalorier i proteiner, klarar du bara av att ta upp 70 kalorier.

För fett tar kroppen upp nästan 100 procent av kalorierna.

För kolhydrater varierar upptaget mellan 90 och 95 procent, beroende på om det är fullkorns- eller raffinerade kolhydratkällor. Genom att välja quinoa framför vitt bröd, sparar du med andra ord fem procentenheter kalorier.

– För en enskild måltid är det negligerbart, men över kanske tusen måltider kan dessa små nyanser utgöra en stor skillnad, säger han.

Även sammansättningen på tarmfloran kan variera från person till person och påverka hur mycket kalorier som sugs upp i kroppen, främst från kolhydrater.

Målet är inte att hitta ett bättre mått på att räkna kalorier, i stället borde de här siffrorna användas som ett mått på något helt annat, menar Yeo.

Om man tittar på matvaror som har högre protein- och fiberinnehåll är det generellt sett matvaror av hög kvalitet. I stället för att räkna kalorier borde du tänka på kvaliteten när man äter, menar Yeo.

– Låt oss säga att jag räknar kalorier och bara äter pommes frites, men håller intaget under en viss nivå. Det är mycket möjligt att jag går ner i vikt om jag minskar mängden pommes frites jag äter, men jag är ändå osund.

Giles Yeo är inte den enda som menar att vi borde sluta räkna kalorier och hellre fokusera på kvalitet.

– Kroppen vet. Den vet kanske inte att den friterade potatisen kommer från McDonald’s eller Burger King, men den vet att matvaran är mer processad, säger Fatima Cody Stanford.

Hon är professor i medicin vid Harvard University och en tungviktare inom fetmaforskning. Dessutom arbetar hon även kliniskt.

– Jag frågar aldrig mina patienter hur många kalorier de äter, i stället frågar jag vad de äter.

Ultraprocessad mat innehåller inte bara mindre näringsämnen, den får också människor att äta mer. Stanford refererar till en 2019-studie, som visade att människor i genomsnitt åt 500 kcal mer på en ultraprocessad diet, jämfört med en mindre processad diet.

– Hjärnan bryr sig mer om kvalitet än om antalet kalorier, säger Stanford."