Vad jag däremot vet är att Sven Dufva var inte arméns mest begåvade soldat men hyllas i dikten för sin plikttrohet och sitt mod. När han av misstag ensam går till attack mot ryssarna på en bro ropar generalen Sandels de berömda orden "släpp ingen djävul över bron"... "Det kan man kalla en soldat, så skall en finne slåss".

Ja det är ju lite udda det där med Norden med sina märkliga "länder"...

Fänrik Ståls sägner är ett diktverk av Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg, utgivet i två samlingar 1848 och 1860. Verket översattes 1852 till tyska, 1856 till danska, 1867 till finska, 1881 till franska, 1889 till engelska och 1905 till ryska. Delar av eposet har tonsatts och filmatiserats 1910 och 1926. Det inleds med dikten Vårt land som hyllar fosterlandet och vars första och sista verser senare kom att bli Finlands nationalsång...

"Kan den ryska presidentens plan att trötta ut väst fungera? Från amerikanskt och till viss del europeiskt håll syns nu tecken på att det tidigare orubbliga stödet till Ukraina svajar.

– Putin har sagt att ryssarna kan hålla ut hur länge som helst, medan demokratierna inte kommer att klara det, säger Jan Hallenberg, expert på USA:s utrikes- och säkerhetspolitik vid Utrikespolitiska institutet och professor emeritus i statsvetenskap.

Enligt Hallenberg har Putin sagt att västvärlden ”kommer att minska sitt stöd vartefter, och då kan vi slå till igen”.

Och rörelser i den riktningen syns nu på flera sätt.

En tillfällig budgetlösning har kommit på plats i USA efter utdragna förhandlingar – och stödet till Ukraina har varit en knäckfråga.

Kritiska republikaner vill skära i biståndet för att sänka statens utgifter. Och i kompromissen har man nu strukit mångmiljardhjälpen till det krigsdrabbade landet.

– De tycker att det är ett svart hål, att USA öser in pengar och vapen, men att ukrainarna ändå inte kommer att vinna. De menar också att USA ska ta hand om sina egna problem och att det här inte är fundamentalt, säger Jan Hallenberg.

Enligt honom har antalet republikaner i representanthuset som är emot stödet omkring tredubblats sedan förra året. Liknande tendenser syns i den amerikanska befolkningen i stort.

USA-experten tror dock inte att hjälpen slopas för all framtid.

– Men det kan bli svårare att få igenom förslagen om stödpaket och det kräver krafttag från president Biden, säger Jan Hallenberg.

Joe Biden lovar att Ukrainastödet kommer tillbaka

Samtidigt börjar också länder i Europa vackla.

Slovakerna har just gått till val och den proryske partiledaren Robert Fico har utropat sig till segrare. Under valrörelsen har Fico lovat att Slovakien, som är med i både EU och Nato, inte ska skicka ”en enda kula” till Ukraina.

Fram tills nu har Slovakien varit bland de europeiska länder som i relation till BNP skickat mest stöd till Ukraina. Nu kan det ändras abrupt.

– Slovakien själv kommer att hjälpa mindre, och det blir svårare att få igenom EU-beslut om mer hjälp till Ukraina eftersom alla medlemsländer måste stödja vissa stödpaket, säger Jan Hallenberg.

Samtidigt, påpekar han, är EU ”kompromissernas mästare” och det är långt bort att stödet skulle strypas helt.

– Men återigen: Det blir svårare och kanske på lägre nivåer. Det är samma tendenser som i USA.

Robert Fico har utropat sig till segrare i det slovakiska valet. Under valrörelsen har han lovat att drastiskt strypa stödet till Ukraina.

Även den polska premiärministern har sagt att landet stoppar nya vapenleveranser till Ukraina. Det tror dock Jan Hallenberg främst är en partipolitisk strategi – i Polen står ett parlamentsval för dörren.

– De ska visa sina bönder och andra hur mycket de slåss för polska intressen. Efter valet tror jag att hjälpen kommer att fortsätta.

Det amerikanska stödet till Ukraina är betydande i storlek, men numera bara hälften så stort som stödet från EU.

Genom sina medlemsländer och institutioner har EU utlovat ett flerårigt stöd på över 130 miljarder euro, enligt siffror i september från Kiel institute for the world economy (IFW). USA, som beslutar om stöd för ett år i taget, har lovat strax under 70. Mätningen gäller totalt militärt, humanitärt och ekonomiskt bistånd.

– Ekonomiskt är EU-stödet oerhört viktigt och mycket större än det amerikanska. Men militärt är de amerikanska vapnen avgörande, säger Jan Hallenberg.

Han pekar som exempel på de amerikanska stridsplanen av typen F-16 som USA har godkänt ska skickas till Ukraina.

Nu blickar Hallenberg oroligt mot det amerikanska presidentvalet nästa år. Dels för att stödet sannolikt kommer minska under valrörelsen, dels för att det kommer få ”enorm betydelse” vem som vinner.

– Valresultatet i USA kommer att vara helt avgörande för Ukrainas framtid. Men Ukrainas framtid kommer inte att avgöra det amerikanska presidentvalet, säger han.

Han tror att hjälpen skulle minska betydligt vid en republikansk seger, även om det inte innebär ett skifte från hundra till noll.

– Det vore ett fruktansvärt avbräck för Ukraina om USA helt vänder på klacken.

Är det som sker i USA, Slovakien och Polen ett tecken på trötthet i länderna som skickar stöd?

– Ja, jag fruktar att Putin vinner i den meningen. Det skräckscenariot har blivit mer sannolikt på grund av utvecklingen vi har diskuterat nu, säger Jan Hallenberg."