Vem som måste bestämma i krig är givet, så vad kan då möjligen vara i görningen när man ändå beter sig så märkligt...

" Förmågan att hjälpa polisen finns inom Försvarsmakten. Men militären tvekar om hur långt resurserna räcker om dagens stödverksamhet ska utökas. Det säger chefen för Försvarsmaktens operationsavdelning till SvD.

Militären tvekar om stöd: ”Har inte resurser över”

Spelbrädet för svensk polis ser ut att ha ritats om på bara några dagar. Oppositionsledaren Magdalena Andersson svängde på torsdagen och krävde lagändringar för att möjliggöra militära stöd till polisen. Statsminister Ulf Kristersson framförde liknande budskap i sitt tal till nationen samma kväll.

Efter det uttalade sig överbefälhavare Micael Bydén:

– Om vi kan stödja polisen när den inre säkerheten skakar ska vi göra det, sa ÖB till DN på torsdagskvällen.

Både ÖB och rikspolischef Anders Thornberg har kallats till statsministern under fredagen, för att fortsätta diskussionerna. Men inom militären finns också en viss oro för de förändringar som eventuellt väntar. Det säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsmaktens operationsavdelning till SvD.

– Som omvärldsutvecklingen ser ut just nu har vi inte resurser över. Om vi till exempel skulle flytta resurser från våra egna skyddsobjekt till civila, då måste vi också prioritera mellan våra uppgifter.

Uppfattningen delas av Överbefälhavaren.

– Försvarsmakten är ingen enormt omfattande organisation. Om vi gör det här är det annat som får stå tillbaka, sa han i DN-intervjun.

De åtgärder som främst diskuteras hittills gäller alltså om Försvarsmakten kan avlasta polisen genom att låna ut beväpnade skyddsvakter, som kan bevaka civila skyddsobjekt. Riksdagshuset och regeringsbyggnaderna är två exempel.

Det kräver lagändringar, eftersom skydd av civila anläggningar i dag är en polisiär uppgift.

– Inom Försvarsmakten har vi en förmåga att bevaka våra egna skyddsobjekt. Precis som polisen har en förmåga att skydda civila skyddsobjekt. Det är i mångt och mycket samma förmåga som finns i båda myndigheterna, säger Carl-Johan Edström.

Inom försvarsmakten räknar man dock med betydligt större förändringar än så, oavsett vilka åtgärder politikerna bestämmer sig för att ta till mot gängvåldet.

– Vi står inför ett kommande Nato-medlemskap och flera lagar vi har inom många olika områden kommer att behöva ses över för att vi ska kunna gå in och bli fullvärdiga medlemmar. Ett exempel är Nato:s gemensamma ansträngningar för att hantera terroristhotet ur ett globalt perspektiv. Områden likt detta exempel kan komma att kräva en översyn av både lagar och instruktioner till myndigheter, säger Carl-Johan Edström.

Förslaget om att att låta militären ta över civila bevakningsuppdrag i fredstid är inte ny. Det framfördes av rikspolis Anders Thornberg till den förra S-regeringen redan för tre år sedan, vilket SvD tidigare berättat. Detta skulle dock kräva en lagändring.

Nuvarande lagstiftning tillåter bara militären att hjälpa polisen med beväpnad personal i samband med terrordåd och rikspolischefens begäran från 2020, om en lagändring på det området, hade förankrats hos Försvarsmakten innan den sändes iväg.

Att beväpnad militär skulle sättas in för att konfrontera gängkriminella i gatumiljö ser de poliser och militärer som SvD talat med som högst osannolikt.

– Vad polisen behöver hjälp med är inte våldskapital i förorterna , sa Stefan Hector som ansvarar för beredskapsfrågor inom polisens Nationella operativa avdelning (Noa) nyligen till SvD.

ÖB Micael Bydén säger sig bara se ett scenario där militär skulle komma att stötta polisen med vapenmakt i närtid. Det handlar inte heller om gängkriminalitet utan om så kallad hybridkrigföring vid höjd beredskap. Ungefär som när de ”gröna männen” dök upp på Krimhalvön 2014.

– Om det händer en massa saker i landet som ett led i hybridkrigföring, som är en polisiär uppgift, och inte polisen har fått förutsättningar att lösa det utan stöd från oss, då borde reglerna möjliggöra det. Annars riskerar vi att tippa över kanten och hamna i krig och väpnat angrepp. Då är det rätt prioritering om vi stödjer polisen, säger ÖB till DN.

Polisen har redan med dagens lagar möjligheter att be Försvarsmakten om hjälp eller avlastning. Det kan handla om hjälp vid olycksplatser och sökande efter försvunna personer, eller om gränsövervakning och helikoptertransporter. De inlånade militärerna får dock aldrig utsättas för risker eller sättas in i våldskrävande situationer.

Detta vardagliga samarbete ses som oproblematiskt inom både försvaret och polisen.

– Vi har ett genomarbetat ett väldigt gott samarbete med både polisen och säkerhetspolisen. Och vi gör fler och fler operativa samarbeten inom de lagrum som redan finns, säger Carl-Johan Edström."