Förenklat har militärpolisen samma befogenheter som den civila svenska polisen, men endast inom Försvarsmakten, varmed avses såväl geografisk plats som person och materiell tillhörande Försvarsmakten.

"Ett tre år gammalt brev från rikspolischef Anders Thornberg visar hur frågan om militärt stöd till polisen nu bereds i regeringskansliet. Enligt uppgifter till SvD vill regeringen pröva om polisen kan få större befogenheter att kalla in militär hjälp i exceptionella situationer.

Militärt stöd till polisen bereds av regeringen

Sätt in militären! Kravet har plockats fram både en, två och tre gånger de senaste åren, när politiker från olika partier reagerat mot så vitt skilda saker som gängvåld, påskkravaller och miljöaktivism. Frågan om militärt stöd till polisen har samtidigt betraktats som svår att lyfta politiskt, men diskuteras nu på regeringsnivå.

– Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att ta fram utredningsdirektiv som kommer att innefatta frågan om Försvarsmaktens stöd till polisen, sa Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid en frågestund i riksdagen den 20 september utan att gå in på andra detaljer.

Frågan han besvarade gällde möjligheten att sätta in militär vid kravaller.

Vad polisen behöver hjälp med är inte våldskapital i förorterna.

Delar av bakgrunden till justitieministerns kortfattade svar återfinns i ett brev om polisens roll vid höjd beredskap, som rikspolischef Anders Thornberg skickade till justitiedepartementet för tre år sedan, uppger källor för SvD. Där bad Rikspolischefen uttryckligen om utökade möjligheter att kalla in militär hjälp i särskilt svåra situationer, vilket kräver en lagändring: ”En ventil bör införas för situationer som kraftigt avviker från det normala” står det i begäran.

Stefan Hector vid polisens Nationella operativa avdelning.

Stefan Hector vid polisens Nationella operativa avdelning. Foto: Naina Helén Jåma/TT

Stäng

Stefan Hector vid polisens Nationella operativa avdelning. Foto: Naina Helén Jåma/TT

Tvärtemot vad som ibland påstås i debatten har polisen redan i dag flera möjligheter att ta emot stöd från Försvarsmakten. Insatserna kan sträcka sig från hjälp vid olycksplatser och sökande efter försvunna personer, till gränsövervakning och helikopterlandsättning av specialtränad polis vid snabba tillslag.

Men en förutsättning för att polisen ska få nyttja militära resurser är i dag att Försvarsmaktens utlånade personal aldrig utsätts för våld eller hamnar i lägen där de själva behöver använda våld.

Det finns dock ett undantag, där polisen redan idag kan be om förstärkning av beväpnad militär, som då också kan sättas in i situationer där våld krävs. Det gäller vid pågående terrorbrottslighet.

Det var begränsningen till terrorbrott som rikspolischefen ville stryka. Det var dock inte gängvåld och kravaller som angavs som skäl.

– Vad polisen behöver hjälp med är inte våldskapital i förorterna, säger Stefan Hector som ansvarar för beredskapsfrågor inom polisens Nationella operativa avdelning (Noa).

Han var tidigare chef för Noa:s operativa avdelning och har därmed personlig erfarenhet av hur det existerande samarbetet mellan militär och polis används i praktiken i nutid. Den ovan nämnda terrorparagrafen har aldrig använts, även om man diskuterat möjligheten med Försvarsmakten vid flera kriser. Bland annat i samband med terrordådet på Drottninggatan 2017.

– Nästan all hjälp från Försvarsmakten polisen ber om handlar om att avlasta polisen från uppgifter som andra kan sköta, så att polisen själv kan fokusera på sin egen huvuduppgift, säger Stefan Hector.

I Rikspolischefens brev från 2020 lyfts så kallade gråzons-händelser fram som exempel på situationer där polisen vill ha möjlighet att kalla in militär. Det vill säga som en beredskapsåtgärd när brottslig verksamhet bedrivs i gränslandet mellan krig och fred, där brotten eventuellt kan vara en del av riktade sabotageförsök eller krigsförberedelser mot Sverige.

”Det kan till exempel handla om att utnyttja kriminell verksamhet, sabotage, skadegörelse eller medveten påverkan i syfte att uppnå politiska och militära målsättningar.”

Men Rikspolischefens brev begränsar sig inte bara till krigsliknande händelser. Det innehåller också en öppnare begäran om att få kalla in militär vid ”extraordinära situationer av sådant slag som kräver Polismyndighetens agerande.”

Militära skyddsvakter som övertar civila bevakningsuppdrag för att avlasta polisen lyfts som exempel i brevet. Är det därmed uteslutet att militär ska kunna sättas in mot gängkriminaliteten? Försvarsminister Pål Jonson M ser det inte som aktuellt.

– Det finns inga sådana planer nu. Beträffande brottsbekämpning så hänvisar jag till justitieminister Gunnar Strömmer, säger försvarsministern till Aftonbladet.

Kraven på att sätta in militär

2017: Tjugo moderater föreslår i en riksdagsmotion att militär ska sättas in i svenska förorter. Partiet tar avstånd från förslaget.

2018: Inför valrörelsen föreslår Jimmy Åkesson (SD) att militär ska sättas in mot den organiserade brottsligheten och kritiseras av dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) i SVT: ”Det ser jag inte som aktuellt.” Ulf Kristersson (M) svarar i TV4: ”Blanda inte samman militär och polis.”

2020: En moderat politiker på Västkusten vill att militär sätts in mot miljöaktivister som blockerat Lysekils oljehamn.

2021: Flera moderaterna i Västsverige kräver att militär sätts in mot gängvåldet.

2023: Gunnar Strömmer (M) säger ”Det finns ett utrymme för ett samspel mellan försvarsmakten och polismyndigheten” vilket uppfattas som att partiet svängt i frågan.

Källa: SvD

Justitieminister Gunnar Strömmer har flera gånger sagt att gängkriminalitet bör jämställas med terrorism. Bland annat i en debattartikel i SvD i januari i år: ”Jag tvekar inte att kalla de grövsta brottslingarna för inhemska terrorister” skrev han då.

Några månader senare sa Ulf Kristersson i en intervju med Aftonbladet att han inte längre utesluter militärhjälp och tillade:

– Nu är det viktig att vi ändrar de lagar som står i vägen.

Inom Moderaterna har det även tidigare framförts önskemål om att polisen borde kunna ta hjälp av försvarsmakten för att motverka grov brottslighet i fredstid, en uppfattning som även delas av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

Under torsdagen framförde även Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson liknande krav. Hon lyfte två exempel på ”nya” uppgifter för miltären:

– Bevakning som poliser utför skulle militär kunna utföra. Därutöver finns det tekniskt kunnande hos militären som de skulle kunna bistå med, säger Magdalena Andersson till Aftonbladet.

Utredningsdirektivet, som Gunnar Strömmer nämnde i riksdagen, beräknas ligga klart i närtid och kan komma att presenteras inom kort, enligt uppgifter till SvD. Justitieministern vill inte uttala sig utöver vad han sagt vid Riksdagens frågestund, meddelar han via sin pressekreterare. Därför är det oklart hur stora delar av rikspolischefens önskemål som vunnit gehör i regeringen.

Källor med insyn i de båda berörda myndigheterna – Polisen och Försvarsmakten – säger att frågan om att sätta in militär betraktats som känslig. För Försvarsmakten ska det bland annat ha handlat om en oro att få nya uppgifter pålagda för att polisen har svårt att hantera gängproblematiken, samtidigt som försvaret behöver fokusera på sin egen upprustning. Inom polisen nämner andra källor en viss tvekan kring vad militären kan bidra med konkret, som polisen också behöver.

När rikspolischefens brev anlände till justitiedepartementet i januari 2020 uppfattades det aldrig mot en bakgrund av gängvåld och sprängningar i bostadshus. Dåvarande inrikesminister Mikael Damberg (S) beskrev ärendet som en beredskapsfråga och kommenterade det kortfattat.

Han ville inte ta ställning till om polisen även skulle kunna få militärt stöd vid andra situationer än gråzons-lägen:

– Om det behövs ytterligare inom ramen för gråzonen så är det något vi kommer att återkomma till inom ramen för totalförsvarspropositionen, sa Mikael Damberg då till TT.

Totalförsvarspropositionen kom samma höst, utan att ta upp några av de frågor som rikspolischefen väckt.

SvD har sökt Gunnar Strömmer, Mikael Damberg och tidigare justitieminister Morgan Johansson. Rikspolischef Anders Thornberg har avböjt att medverka i en intervju via polisens pressavdelning och hänvisar alla frågor till den nuvarande regeringen.

Så kan militären hjälpa polisen i dag

Polismyndigheten tar idag huvudsakligen emot två sorters hjälp från Försvarsmakten. Dels med förmågor myndigheten själv saknar och där är transporthelikoptrar det vanligaste. Dels i situationer där polisen behöver stora personalresurser, till exempel när Försvarsmakten stöttade upp gränskontrollerna mot Norge under Covid-pandemin. Detta regleras i stödförordningen och den så kallade helikopterförordningen. Sedan 2006 finns också en möjlighet för polisen att begära militär förstärkning vid terrorbrottslighet. Det regleras i Lagen (2006:343) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning.

Källa: Polisen