Löptid, nominellt belopp och räntenivå är rent faktiskt i sak bara vad de är rent funktionsmässigt..

"Sedan krigsutbrottet i Ukraina har inflationen klättrat stadigt uppåt. Stigande el- och bränslepriser har drivit upp kostnader på alltifrån konsumtionsvaror till mat och resor. I slutet av förra året nådde inflationstakten mätt som KPI över 12 procent. Det är betydligt högre än Riksbankens mål om en inflationstakt om 2 procent.

Men det finns ljusglimtar.

Enligt ekonomiskt tänkande kan den kraftiga inflationen också ses som en slags gratisamortering för de som har lån.

– Om man ska lyfta fram något positivt med inflationen så är det att våra skulder blir mindre värda. Man kan säga att om du hade en miljon kronor i bolån innan inflationen gick upp 10 procent så är ditt bolån värt 900 000 kronor nu. Klarar du av en period av hög inflation och ränta är det en bra sak att bolånet blir mindre värt, säger Christina Sahlberg, sparekonom på jämförelsesajten Compricer.

Idén grundar sig i att lån med negativa reala räntor, alltså där räntan är lägre än inflationen, per automatik äter upp en del av lånet. Om inflationstakten ligger på 7 procent, men räntan är 5 procent, så får man i teorin en gratisamortering om 2 procent.

– Men det är bara filosofiskt, inte praktiskt, säger Christina Sahlberg.

Effekten dämpas av att många i år fått nöja sig med reallönesänkningar, eftersom lönehöjningarna varit betydligt lägre än inflationen. Med stigande räntor innebär det att det tar längre tid att betala tillbaka lånet.

Det dämpas också av det kraftiga prisfallet på i stort sett hela bomarknad. På årsbasis har till exempel priset på villor minskat med 8,3 procent, enligt siffror från Svensk Mäklarstatistik.

– Inflationen gör förhoppningsvis att din lön också ökar, vilket gör det lättare att betala av stora lån. Det är en av förutsättningarna för det här tankesättet, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, som i övrigt inte tycker att man bör lägga för stor vikt vid inflationseffekten.

– Lånen äts ju inte upp, summan är densamma. Och går räntan upp så ökar ju räntekostnaderna. Dessutom är det svårt att dra nytta av en eventuell värdeökning på bostaden så länge du inte säljer den.

Den möjliga vinnaren är en bolåntagare som ser sin bostad stiga så mycket i värde att belåningsgraden sjunker under femtio procent. Då minskar amorteringskravet, vilket kan vara fördelaktigt för den som vill minska månadskostnaden.

Ett annat scenario är om värdeökningen ger ett större belåningsutrymme för till exempel renoveringar. Det kan i sin tur höja värdet på huset inför en försäljning.

– Men det är inte nödvändigtvis så att man har den möjligheten eftersom vi enbart får belåna oss fyra och en halv gånger vår årsinkomst, innan det läggs på en procentenhets amorteringskrav, säger Anders Stenkrona.

Anders Stenkrona är privatekonom på Nordea.

Anders Stenkrona är privatekonom på Nordea. Foto: Nordea

Så länge Riksbanken har ett inflationsmål om 2 procent på årsbasis innebär det i teorin att realtillgångar som bostäder och aktier stiger i värde. På några år kan det därför löna sig. Men den som säljer sin bostad med vinst, när marknaden har gått upp, får å andra sidan räkna med att också behöva köpa in sig på en dyrare marknad. Effekten jämnar därför i mångt och mycket ut sig.

Undantaget är den som säljer sin bostad för att till exempel flytta till hyresrätt eller bli inneboende hos någon. Men då behöver man räkna med en vinstskatt om 22 procent, poängterar Anders Stenkrona.

– Jag är inte ett så stort inflations-fan. Jag tycker inte att det är bra nånstans. Men nu är vi där vi är, i en inflationsdriven ekonomi, som leder till att fastigheter ökar i värde per automatik."