"Utanför Florida har havstemperaturen nyligen nått över 38 grader. Antarktis istäcke befinner sig på rekordlåga nivåer. Sommaren 2023 blev den varmaste på 120.000 år, enligt FN:s meteorologiska organisation WMO och EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus.

”Klimatkollapsen har börjat”, kommenterar FN-chefen António Guterres observationerna.

Klimatmanipulation eller geoengineering, det vill säga avsiktligt och storskaligt ingripande i jordens klimatsystem i syfte att motverka den globala uppvärmningen, börjar därför diskuteras allt mer.

”När debatten om geoengineering började för 15 år sedan så sågs både koldioxidinfångningstekniker och reglerad solinstrålning som märkliga, omöjliga och orealistiska. Nu har debatten om koldioxidinfångning definitivt blivit mainstream”, konstaterar Victor Galaz, docent i statsvetenskap på Stockholm Resilience Centre och expert på internationella klimat- och miljöfrågor.

Att med olika tekniker hindra solstrålar från att nå jorden och därmed sänka den globala medeltemperaturen utan att minska mängden koldioxid i atmosfären är dock fortfarande ytterst kontroversiella tankar.

Den teknik som dock skulle ligga närmast till hands är förmodligen att pumpa ut sulfatpartiklar i stratosfären. Effekten av detta har vi redan sett i form av vulkanutbrott där just detta händer. Vid filippinska Pinatubos vulkanutbrott 1991 sjönk jordens medeltemperatur med nästan en halv grad under hela två års tid.

”Inom forskningen har geoengineering blivit mer och mer aktuellt de senaste åren när de flesta börjar inse att det knappt är någon tid kvar att förhindra mycket allvarliga klimatkatastrofer”, säger Orri Stefansson, professor i praktisk filosofi på Stockholms universitet och forskare i klimatetik och beslutsteori vid Institutet för framtidsstudier.

Bara under de allra senaste månaderna har det från myndighetshåll i såväl EU som USA officiellt börjat pratas om att man måste börja forska på geoengineering. Även FN:s klimatpanel, IPCC, analyserar metoderna för detta i sina senaste rapporter.

Frågan är dock extremt polariserad.

”Det finns grupper som vill att vi ska skala upp den här typen av forskning så snart som möjligt. Medan andra grupper tycker att det kommer skapa så stora problem att vi inte kommer kunna kontrollera dem”, säger Victor Galaz.

”Om du är företrädare för den här typen av tekniker så säger du att geoengineering kan hjälpa oss att köpa tid för att få ner utsläppen. Motståndarargumentet är, att utvecklar vi den här typen av tekniker så kommer det innebära att vi ger upp eller skalar ner försöken att få ner utsläppen. Då har vi låst fast oss vid den här tekniken och incitamenten att få ner koldioxidutsläppen kommer att försvinna”, säger Victor Galaz.

Vissa motståndare vill undvika att det forskas och överhuvudtaget tänks på geoengineering. Ungefär i likhet med det som kom att kallas tankeförbudet i den svenska kärntekniklagen.

”På ett sätt kan jag förstå den tanken. Men jag tror också som många andra att vi måste ta seriöst på de här idéerna. Vi ser ut att gå mot en verklig klimatkatastrof och vi måste tänka seriöst på obehagliga alternativ också”, säger Orri Stefansson.

Victor Galaz instämmer i att den svåra frågan just nu med geoengineering rör forskningen.

”Ska vi tillåta den här typen av forskning? Ska den finansieras? Ska den regleras på något sätt? Att börja forska om det här, är det bara ett steg till att börja genomföra det? Eller är det så att vi behöver forskning för att kunna fatta kloka beslut kring det hela?”

Geoengineering, som i fallet med att pumpa ut sulfatpartiklar i stratosfären, uppskattas vara ett såväl snabbt som billigt sätt att sänka jordens medeltemperatur jämfört med andra alternativ, enligt Orri Stefansson.

”Så oavsett om vi här i Sverige skulle vilja ha något slags tankeförbud om geoengineering, så finns det skäl att tro att förr eller senare kommer någon stat eller någon grupp av stater göra ett storskaligt geoengineerings-experiment.”

”Den teoretiska evidensen vi har plus den information vi har från stora vulkanutbrott verkar visa att det skulle kunna sänka medeltemperaturen i världen på bara några månader. Då är det inte svårt att tänka sig att någon stat eller grupp av stater är tillräckligt desperata för att ta till de här radikala alternativen. Det finns flera stater som har råd att göra det”, säger Orri Stefansson.

Innan det händer menar han att vi måste ta oss an, inte bara de naturvetenskapliga, utan också de etiska och politiska utmaningarna.

”Hur ska vi som världssamfund reagera om till exempel en stat eller en grupp stater bestämmer sig för att göra det här? Hur ska vi styra det på ett effektivt och etiskt och rationellt sätt?”

Institutet för framtidsstudier är därför i färd med att bygga upp ett tvärvetenskapligt forskarteam om geoengineering, med naturvetare, statsvetare och filosofer som tittar på frågan i sin helhet. Ett nytt forskningsprojekt vid Linköpings universitet ska likaså studera tekniken utifrån vetenskaplig osäkerhet och risker.

I USA finns också startups, som Make Sunsets, som redan experimenterar med att reglera sol­instrålningen. På Harvard i USA finns också Solar Geoengineering Research Project som backas upp finansiellt av Bill Gates med flera filantroper. Hans gamla Microsoftkollega, Nathan Myhrvold, är också engagerad i frågan.

”Så länge forskningen handlar om klimatmodelleringar, matematiska beräkningar och modellkörningar, så kommer det inte att vara kontroversiellt. Det är nog ingen som är emot det. Kontroversiellt blir det när forskare börjar göra saker i fält. Till exempel forskare som vill utveckla teknisk infrastruktur som kan skicka upp en luftballong 10 kilometer upp i luften för att se om det är möjligt, ifall vi i framtiden skulle vilja göra det. Den typen av experiment är extremt kontroversiella, fast de i realiteten är helt ofarliga. Det är alltså inte de miljömässiga konsekvenserna, utan den klimatpolitiska kontexten som gör det så extremt kontroversiellt”, menar Victor Galaz.

Ett exempel på hur känslig frågan är visades häromåret när det på uppdrag från ett forskningsprojekt om geoengineering på Harvard i USA på rymdbasen Esrange i Kiruna skulle skjutas upp en testballong. Dessa planer fick avbrytas efter omfattande kritik.

Det finns naturligtvis också fortfarande mycket naturvetenskaplig osäkerhet kring klimatmanipulation.

”Även om vi har modellering och har sett stora vulkanutbrott så har vi aldrig sett något liknande när det gäller skalan och tidshorisonten. Det finns skäl att tro att något oväntat händer. Det som man ibland kallar ‘unknown unknowns’, det som vi inte ens vet att vi inte vet”, säger Orri Stefansson.

”Det kan mycket väl visa sig att när vi väl börjar göra experiment med den här tekniken, så dör den som idé. Vi har gjort fel antaganden. Då kan vi stänga den dörren. Men det kan vi inte göra nu när forskningen fattas”, konstaterar Victor Galaz som själv är skeptisk till tekniken.

Planerna på en uppskjutning av en testballong vid rymdbasen Esrange i Kiruna skulle skjutas upp fick avbrytas efter omfattande kritik.

Planerna på en uppskjutning av en testballong vid rymdbasen Esrange i Kiruna skulle skjutas upp fick avbrytas efter omfattande kritik.

”Jag tror inte att det är en lösning på klimatkrisen. Däremot tror jag att det kan vara klokt att bedriva forskning i hur den kan regleras.”

”Det är ju ingen som önskat sig det här som ett utfall. Men samtidigt är det svårt att utesluta det som en möjlighet. Eftersom den globala uppvärmningen fortsätter. Vi kan hamna i ett läge där det här av vissa ses som en sista utväg.”

Orri Stefansson är från sin filosofihorisont inne på samma linje.

”Jag har nog aldrig träffat någon som tycker att geoengineering vore en bra idé om vi inte befann oss i den här extrema situationen. För de allra flesta är geoengineering en slags nödåtgärd. Det är ingen som tycker att det är helt lätt att använda en sådan här radikal och extrem teknik. Det är snarare eftersom folk blir allt mer desperata och rädda att vi inte kommer dra ner tillräckligt mycket på våra utsläpp för att undvika de värsta klimatkatastroferna.”

Han finner det inte osannolikt att vi kommer att få se geoengineering i större skala endera dagen.

”Om vi inte ser någon radikal minskning av utsläpp av växthusgaser kommer flera länder att vilja genomföra geoengineering. Innan det händer så hoppas jag att vi kommer ha ett välorganiserat internationellt samarbete kring det. Om vi inte har det så finns det möjliga, mycket dystra scenarier där världen splittras.”