"Inför onsdagens partiledardebatt i riksdagen kallade Magdalena Andersson till en pressträff, dit hon kom med Nooshi Dadgostar och Märta Stenevi i släptåg.
Av inbjudan framgick inte vad pressträffen skulle handla om. Och det var minst lika dunkelt både under tiden den pågick och efteråt. Det får betraktas som en något besynnerlig kommunikationsstrategi från oppositionen att anordna ett möte där de församlade journalisterna inte ställer följdfrågor om det som föreslås, utan har fullt sjå att reda ut vad som egentligen är själva förslaget. Det har hänt förut.
Men till slut stod det klart, eller möjligen oklart på en högre nivå, att S, V och MP vill utreda hur lagen om hets mot folkgrupp kan utvidgas. För att ”skydda religiösa minoriteter”, menade Märta Stenevi. Men att kritisera religion ska fortfarande vara tillåtet, underströk Magdalena Andersson. Det är bråttom, förklarade oppositionsledarna, för att i nästa mening betona att utredningen måste få ta sin tid. Regeringsunderlaget är splittrat, påpekade Andersson, varvid en reporter undrade varför inte Centerpartiet var närvarande. ”Gud, vad var det jag tänkte säga?”, utbrast Nooshi Dadgostar när hon hade oturen att få ordet, och Herren förbarmade sig genom att avsluta den smärtsamma tillställningen.
Herren förbarmade sig genom att avsluta den smärtsamma tillställningen
I valrörelsen bestämde sig S för att profilera sin partiledare som statsmannamässig och presidentlik. Med tanke på att Sverige befinner sig i det svåraste säkerhetsläget sedan andra världskriget borde det finnas goda möjligheter för Magdalena Andersson att ge prov på dylika kvaliteter.
Men i den mån S-ledaren var presidentlik på onsdagens pressträff, påminde hon mindre om Emmanuel Macron och mer om Joe Biden i dennes mest sluddriga stunder. Bara under den senaste månaden har hon och hennes parti snubblat mellan motstridiga och svårtolkade budskap om hur Sverige ska hantera säkerhetshotet på både kort och lång sikt. Vad S egentligen vill klarnade inte under den efterföljande partiledardebatten heller.
Av den förra mandatperiodens resoluta finansminister skymtar numera bara en blek skugga. Utan återskenet från höga opinionssiffror skulle kanske inte ens den synas."