Precis som mutor och korruption är insiderproblematik något av en blind fläck för många i Sverige......

***

När informationsövertaget blir en brottsrisk

KRÖNIKA – Louise Brown, antikorruptionsexpert på FCG

**'

18 personer står åtalade för insiderbrott vid Stockholms tingsrätt. Åklagaren hänvisar till bevis såsom bandade samtal mellan en av de åtalade och dennes bankman.

”Köp för 25 (miljoner kronor, ska tilläggas)”. Motfrågan i samtalet lyder: ”är grabbarna med på det här också?”. Svar ja.

Detta skedde i samband med att ICA köptes ut från börsen. Enligt åklagaren ska en person med kännedom om utköpet i förväg ha tipsat andra som i sin tur köpt aktier och tjänat på uppgången.

Tipsen ska ha delats vid en årlig ICA-konferens i Småland. Kommunikationen gick varm och köpordrar på ICA-aktien lades fram till midnatt.

Men det har inte förekommit någon insiderinformation mellan de åtalade, menar försvaret.

Det som skett har logiska förklaringar och är helt lagligt. ICA beskrivs som en stor väl integrerad familj, och att handla ICA-aktier är därför som att handla i sitt eget bolag.

Det är en stor skillnad, eftersom man har en otrolig kännedom om sitt eget bolag, menar försvaret vidare.

Bara några dagar tidigare, väcks åtal mot VD för investmentbanken Lazard i Sverige för grovt mutbrott.

En muta på cirka 1,3 miljoner kronor ska ha betalats till en styrelseledamot på köparsidan i utbyte mot information i samband med Atlas Copcos förvärv av ett tyskschweiziskt teknikbolag 2015.

Enligt stämningsansökan yrkar åklagare på företagsböter om ca 1,5 miljoner kronor.

Det motiveras med att brottet är grovt då mutan är av mycket betydande värde, samt att den åtalade varit i ledande ställning med befogenheter att företräda bolaget. Investmentbanken har nu krävt att brottsutredningen sekretessbeläggs.

Sagda styrelseledamot är sedan tidigare känd från en av de största insiderhärvorna i Schweiz historia, varmed han fick tillgångar på ett par miljoner US-dollar konfiskerade, böter samt 22 månaders fängelse.

Enligt schweiziska åklagare ska styrelseledamoten ha nyttjat insiderinformation om elva bolag för att skapa sig en ansenlig förmögenhet.

Med tanke på dessa häpnadsväckande fall, kan man förvänta sig ett kraftigt intresse att förstå hur insiderbrott kan arta sig i en svensk kontext.

För att förstå hur våra egna organisationer kan utsättas, behövs insikt om hur information eller tjänster som tillgångar kan bli föremål för otillbörlig påverkan.

Insiderinformation som används som belöning kan också betraktas som en muta. Insiderinformation kan leda till både vinst men också att man undviker förlust, i båda fallen begår man också penningtvättsbrott.

Vi börjar nu också bättre förstå cyberbrottsligheten och hur verksamheter attackeras för att komma åt information i finansiella system som kan säljas eller på annat sätt missbrukas.

Risken för insiderbrott rör all typ av information som kan utnyttjas ekonomiskt.

Som alltid handlar det om ledningens förhållningssätt, verksamhetens förmåga att bedöma och hantera insiderrisk genom god styrning, kontroll och informationssäkerhet. Vem har tillgång till vilken information och vilken påverkan kan informationen ha?

Hur kan börskurser manipuleras? Ska man se en risk när någon plötsligt börjar handla aktier för allt personen ifråga äger när vederbörande aldrig har handlat aktier tidigare?

Lyfter vi in infiltration i diskussionen för att ytterligare förstå problematiken, så finns det en gemensam nämnare – marknadsmissbruk. Vidare är det viktigt att förstå att gränsen mellan jäv, intressekonflikt och insiderbrott kan vara subtil.

För att vara jävig räcker det att vara uppenbar vän till någon.

För att vara en intressekonflikt inom finansbranschen gäller att man har ett intresse utöver just det beslut som man ska fatta vid ett givet beslutsögonblick och som kan gynna en personligen i någon form.

Det behöver inte vara otillbörligt, det räcker att det är oetiskt.

ICA- och Lazardfallen pekar också på vikten av att titta närmare på beslutsfattare, och gärna göra det oftare. Som vi människor fungerar, är grundinställningen ’vi har inga problem’.

Enligt åklagare och experter på insiderproblematik, är många verksamheter fortfarande i ett läge där man tycker det är svårt att ens börja tänka i termer av risk för insiderbrott.

Kanske tas det inte alls med i riskbedömningen. Det är förståeligt, eftersom man hellre riskbedömer system eller processer än individer.

Det ska inte uppfattas som något personligt. Därför är det väsentligt ha just tydliga och formella rutiner.

I diskursen om regelefterlevnad känner de flesta igen argumentet att man måste komma bort ifrån att det är risken för sanktioner och böter som främst driver arbetet med att förebygga finansiell brottslighet.

Andra konsekvenser av bristande förebyggande, såsom ryktesskada eller annan ekonomisk skada är svårare att mäta och får därför inte samma valör.

ICA-fallet blir intressant att fortsätta följa ur detta hänseende.

I en tid när maten är rekorddyr och många hushåll går på knäna, delar ICA-ägare på konferens insiderinformation och tjänar storkovan på att handla aktier för miljoner mellan huvudrätt och efterrätt. Tur att vi svenskar är så välvilliga.

I ett annat land med tradition av demonstrationer, hade man kunnat förvänta sig arga skyltar utanför butiken.

SARA JOHANSSON

sara.johansson@dagensjuridik.se