"Gängkriminella avslöjar: Tvättar pengar på Spotify

Han jobbar på en av Sveriges hemligaste myndigheter. Johans uppgift på polisens Nationella operativa avdelning, Noa, är att se mönster. Speciellt sådant som inte fångas upp i det dagliga polisarbetet.

Gruppen där Johan jobbar har kartlagt pengaflöden inom den kriminella miljön och vet att bedrägerier blivit en allt större guldgruva för gängen.

Hösten 2021 har analytikerna fått upp ögonen för Spotify. Rappare knutna till kriminella nätverk har nått stora framgångar med miljontals lyssningar. Flera av de som toppar listorna är dömda för brott och polisen har börjat leta bevis i låttexter och musikvideor.

Spotify har blivit ett brottsverktyg, tror Johans grupp. De misstänker att gängen tvättar pengar från knarkhandel, rån, bedrägerier och morduppdrag, via plattformen. Det kan handla om mångmiljonbelopp varje år.

Johan, som vill vara anonym på grund av sitt känsliga arbete, får uppdraget att sammanfatta misstankarna. Han sätter sig vid datorn och börjar skriva ett PM med rubriken ”Musikbranschen och möjligheter till penningtvätt”.

”Detta bör utredas i detalj”, skriver Johan.

Ingen annan ger musikindustrin så mycket pengar som Spotify, enligt vd:n Daniel Ek.

Våren 2023 äntrar Spotify-grundaren Daniel Ek scenen i Los Angeles. På företagseventet Stream on 2023 står han framför en stor skärm med knallblå bakgrund och ger en välrepeterad berättelse om sin skapelse.

Siffror som visar streamingjättens ekonomiska betydelse lyser i vitt bakom honom.

– Spotifys utbetalningar till musikindustrin sedan starten närmar sig 40 miljarder dollar, säger Daniel Ek.

Det motsvarar över 400 miljarder kronor. Pengar som har fördelats utifrån hur många lyssningar olika låtar har fått på världens största prenumererade musiktjänst.

– Det gör oss till den enskilt största intäktskällan för hela musikindustrin, fortsätter Daniel Ek.

Men det finns en baksida som han inte nämner.

Två år tidigare kunde musikmagasinet Rolling Stone avslöja att teamet bakom världsartisten G-Eazy försökte köpa fejkade lyssningar på Spotify. I ett inspelat samtal skröt säljaren om sitt upplägg:

”Vi har knäckt koden och vet hur vi ska manipulera systemet för att nå astronomiska siffror.”

I Sverige var rapparen Dani M bland de första som slog larm. Han riktade sig till juryn bakom musikbranschens tyngsta pris Grammis.

”När jag sett folk som köpt streams och listplaceringar få nominering för sitt framgångsår kände jag att det fick vara nog”, skrev Dani M på Instagram i december 2019.

P3:s program ”Digilistan” pausades kort därefter. Det gick inte längre gick att lita på siffrorna från aktörer som Spotify.

Jenny Hermanson, Norden-chef för Spotify, slog tillbaka. Till Dagens Nyheter sa hon att inte ens 1 procent av alla streams bedömdes vara falska.

Hon fick också frågan om möjligheten att företaget kunde utnyttjas för penningtvätt.

– Penningtvätt är en kriminell handling. Om vi skulle upptäcka det så skulle vi rapportera det till polisen och arbeta med dem kring det.

Om Spotify hade blivit en del av gängens ekonomi förblev ett frågetecken.

SvD kan nu avslöja att kriminella nätverk under flera år har använt Spotify för att tvätta brottsvinster. För första gången berättar gängkriminella själva hur de utnyttjat den svenska streamingjätten.

– Jag kan säga med 100 procents säkerhet att det sker. Jag har själv varit delaktig.

Vi kan kalla honom Ismet. Han är i 30-årsåldern och har sedan tonåren fostrats inom ett av Stockholms mest ökända nätverk. Mord, rån, sprängningar och utpressning finns på deras samvete.

Ismet säger att nätverket började använda Spotify för penningtvätt 2019. Ungefär samtidigt som svensk gangsterrap slog igenom brett och prisades.

– Vi har betalat folk som gjort detta åt oss systematiskt, säger han och beskriver ett av uppläggen.

Det första steget var att omvandla brottspengar till kryptovalutan bitcoin. Det gjorde Ismet och hans medhjälpare genom att kontakta kryptohandlare som tog emot ”cash i handen”, via grupper på Facebook.

I nästa steg användes kryptovalutan för att betala personer som säljer fejkade lyssningar på Spotify. Säljarna kallar Ismet för ”Telegrambotar”, eftersom de marknadsförde sina tjänster på appen Telegram.

– Botarna såg till att vi hamnade på topplistorna, genom att vi skapade högt tryck på en låt. När vi kom in på topplistorna fick vi riktiga streams också, säger Ismet.

När lyssningarna sköt i höjden kom också utbetalningarna från Spotify.

Framgångsrika rappare, med koppling till kriminalitet, hade under den här tiden börjat starta egna skivbolag, dit alla intäkter gick.

I Sverige genererar en miljon lyssningar omkring 40 000 – 60 000 kronor före skatt, enligt SvD:s beräkning.

Spotifys ersättning beror på vilket land lyssningarna har skett i, men framförallt om de genererats av gratiskonton eller premiumkonton. Ibland stoppas utbetalningar, om Spotify lyckas upptäcka fusk.

Det finns också en kostnad för att köpa falska lyssningar. Priset per lyssning blir ofta lägre ju fler som köps, ett slags mängdrabatt.

Sammantaget är det svårt att veta exakt hur mycket pengar som bedragarna förlorar längs vägen. Att tvätta pengar innefattar ofta en kostnad, oavsett om det sker via växlingskontor eller digitala plattformar.

Är det här en bra metod för att tvätta pengar?

– Om det är stora volymer så är det värt det. Du gör inte detta om du vill tvätta hundra lax, för då förlorar du för mycket längs vägen. Men om du vill tvätta några kaniner (miljoner) så är det självklart bra, säger Ismet.

Han pekar ut en specifik rappare som nätverket har ”streamat” på. Det är en framgångsrik frontfigur för dagens gangsterrap – med tiotals miljoner lyssningar.

– Jag vill inte sälja ut folk, detta är väldigt känsligt. Det handlar om mer än att köpa streams. Om du är nätverk och vill locka till dig barn och du har en rappare som blir stor så gör det halva jobbet för dig. Det är tjockt bra i rekryteringssyfte.

Han kallar till och med upplägget för ”varumärkesstrategi”.

Inom svensk gangsterrap har det ställts hårda äkthetskrav – du måste leva som du rappar för att inte vara en bluff. Artister har blivit uppbackade av nätverken för att kunna leva upp till äkthetskravet och få ”rygg”, alltså beskydd. Nätverken har då fått använda rapparna för sina egna syften, som penningtvätt. Därför har rappare blivit hårdvaluta i den undre världen.

– 90 procent av de här rapparna är bara på låtsas, de behöver rygg. Då får de back up, och vi får använda dem. Det blir win win för båda, säger Ismet.

Polisen och Kronofogden plockar värdesaker av skuldsatta gängkriminella, vilket tvingat nätverken att hitta nya sätt att gömma undan brottsvinster.

Fyra av varandra oberoende källor från den kriminella miljön bekräftar i samtal med oss att penningtvätt har skett via Spotify. De är från olika nätverk, från olika delar av Stockholm. Vilka upplägg gängen använt sig av har varierat över tid. Pengarna kan komma från knark, bedrägerier eller ersättning för att ha sprängt en fiendes port.

– När ett nätverk köper streams så har du ju bara kriminella pengar att köpa för, säger en av källorna.

Vi har också varit i kontakt med två personer som är aktiva på den svenska rapscenen som säger att det är väldigt vanligt med köpta streams.

– Grabbarna äter (tjänar pengar) på det här fortfarande, så det är känsligt, säger en person som producerat låtar åt flera profilerade gangsterrappare.

– Det finns fett många som gör det och som inte vill bli upptäckta, säger en annan.

Våra samtal med personer i den kriminella miljön har skett i största hemlighet. Att avslöja information som kan försvåra gängens penningtvätt är farligt, därför har de begärt källskydd.

Klart är att gängen, enligt vittnesmålen, utnyttjat Spotify under flera år.

Företagets egen data, presenterad i en fransk studie från 2023, visar också att just hiphop sticker ut. Rapmusiken var överrepresenterad i de falska lyssningar som upptäcktes i Frankrike. Branschfolk som intervjuades sa också att fusket sannolikt används för att tvätta pengar från brott.

Frågan är: Hur har Spotify agerat?

Det är tidig morgon i Stockholm när vi får träffa Viktor. Ledigt klädd och med en stor vegansk frukostmacka på tallriken berättar han om sitt tidigare jobb – att stoppa fejkade lyssningar på Spotify.

Ett av Spotifys tidiga vapen var en automatiserad fuskjägare.

– Jag har hört att den brukade kallas ”Bob”, säger Viktor och skrattar till lite.

Bob var ett internt smeknamn bland kollegorna. Programmet skulle automatiskt hitta manipulation och avvikande mönster bland otaliga miljarder lyssningar världen över.

– Problemet har alltid funnits. Det var när skivbolagen blev väldigt arga som Spotify började jobba med detta på allvar.

Viktor heter egentligen något annat och har pratat med SvD under löfte om anonymitet, eftersom Spotifys interna processer kan vara företagshemligheter. Via Viktor och flera andra tidigare anställda har vi fått en inblick i streamingtjänstens arbete mot bedragarna.

Runt 2018 hade en handfull medarbetare uppdraget. Den skaran har svällt mångdubbelt, enligt våra källor. Metoderna och programmen har också förfinats längs vägen.

Förenklat finns tre saker att titta på, berättar våra källor. Artister, som misstänks boosta sina låtar. Spellistor, som används för att dirigera bot-trafik till vissa låtar. Och användarkonton som sköter själva ”lyssnandet”. Det sistnämnda är vad Spotify främst fokuserat på under åren då svensk gansterrap började toppa listorna, enligt Viktor.

Användarkontona kan delas upp i gratiskonton och betalda premiumkonton. De senare är attraktiva för bedragare, eftersom lyssningar från dessa ger mycket större utbetalningar.

Enligt våra källor har Spotify trots det främst tagit ned gratiskonton de senaste åren.

– Spotify har inte ekonomiska incitament att radera premiumkonton. De tjänar vi ändå pengar på. Dessutom är det väldigt mycket svårare. Det är ändå konton som någon faktiskt har betalat för, vi kan inte bara radera dem, säger Viktor.

Spotify håller inte med om den beskrivningen. Företaget ”upptäcker och åtgärdar artificiella beteenden från såväl gratiskonton som premiumkonton”, uppger de i ett mejl till SvD. Hur stor andel av de avstängda kontona som tillhör den senare kategorin, vill de dock inte berätta.

Enligt Viktor har företagets höga chefer vetat om att penningtvätt är ett tänkbart motiv bakom manipulerade streams.

– Jag vet att det har varit känt i ledningsgruppen.

Spotify har blivit en bankomat för gängen, det säger ”Johan”, analytiker på Noa.

Det har snart gått två år sedan analytikerna på Noa skrev det hemliga pm:et om Spotify och penningtvätt.

SvD har träffat Johan, för att få veta vad som hände sen. Han berättar att han försökte kontakta Spotifys säkerhetschef hösten 2021.

– Jag ringde och lämnade mitt namn till en assistent, och sa att jag ringde från Nationella operativa avdelningen. Men ingen ringde tillbaka.

Det skedde inga fler kontaktförsök från honom.

– Vi brukar aldrig behöva ringa två gånger. Samtidigt hade vi andra mer prioriterade arbetsuppgifter, säger Johan.

Nu har han läst SvD:s granskning. Det är första gången han tar del av vittnesmål där de kriminella själva berättar om hur de gått till väga.

– Spotify har blivit en bankomat för dem. Det finns en direkt koppling till gängen och därför också till det dödliga våldet, säger han.

Ekonomisk brottslighet – som bedrägerier och penningtvätt – har blivit en allt viktigare del av gängens verksamhet, enligt en färsk rapport som bland annat polisen och Skatteverket står bakom. Polisen beräknar inte storleken på streamingbedrägerier, men de totala brottsvinsterna från bedrägerier i samhället uppskattades till nästan 6 miljarder kronor förra året. Som jämförelse beräknades vinsten för narkotikaförsäljning till 2 miljarder.

– Att ha tillgång till sådana summor är direkt systemhotande, eftersom du kan muta i princip vem som helst på olika nivåer i samhället, säger Johan.

Under flera veckor har SvD försökt få en intervju med ansvariga på Spotify. Företaget har valt att via Monica Enqvist, nordisk kommunikationschef, bemöta våra uppgifter via mejl.

”Vi har inga bevis på att pengatvätt förekommit via Spotify”, skriver företaget.

Spotify svarar inte på frågan om de vidtagit åtgärder mot bakgrund av misstänkt penningtvätt, men skriver att de samarbetar med brottsbekämpande myndigheter på olika områden.

Spotify uppger att de inte blivit kontaktade av polisen om penningtvätt, och känner inte till det kontaktförsök som gjordes från Noa hösten 2021.

Företaget beskriver sig som ”marknadsledande” i jakten på artificiella streams med system som upptäcker avvikelser ”innan de når väsentliga nivåer”.

”Vi kan till exempel hålla inne på utbetalningar, justera ned streamingstatistik och helt stänga av användare från plattformen”, skriver Spotify.

Johan säger att SvD:s granskning visar att Spotify måste agera för att försvåra för gängen.

– Polisen kan aldrig utreda bort bedrägeribrotten för de är så omfattande. Därför måste privata och offentliga aktörer arbeta tillsammans. Annars bidrar man till den organiserade brottsligheten.

Fotnot: Spotify vill inte medverka i en intervju med SvD, men har skickat ett uttalande som tillskrivs ”en talesperson”:

”Manipulerade streams är en utmaning för hela branschen och ett problem som Spotify arbetar hårt för att bekämpa. Det är viktigt att känna till att Spotify inte gör några utbetalningar direkt till artister, utan till rättighetsinnehavare och distributörer. Det är lika viktigt att inte missförstå omfattningen av problemet med manipulerade streams. Delvis tack vare att våra utbetalningar inte sker i realtid upptäcker och åtgärdar våra system avvikelser innan de når väsentliga nivåer.

Vi har därtill förbättrat identifieringen av artificiella streams och utvecklat snabbare åtgärder att ta till så fort vi får kännedom om dem. Vi kan till exempel hålla inne på utbetalningar, justera ned streamingstatistik och helt stänga av användare från plattformen. Det finns alltid mer arbete att göra, men våra automatiserade processer och manuella övervakning är marknadsledande - mindre än en procent av alla streams på Spotify har fastställts vara manipulerade. För att inte göra det lättare för någon som försöker manipulera systemet, delar vi inte detaljer om specifika metoder.

Vi är en av få strömningstjänster som i branschstudier publicerar information om våra åtgärder för att bekämpa manipulering av streams. Vi är medlemmar i Music Fights Fraud Alliance där flera aktörer i branschen samarbetar för att motverka bedrägerier på olika plattformar, och vi förser artister med utbildningsmaterial som visar på de skador som manipulering av streams medför.”