Regeringen vill ge bankerna ytterligare maktbefogenheter

I kraft av lagar om penningtvätt och finansiering av terrorism har bankerna i praktiken kommit att tillåtas stänga av konton efter godtycke, ofta med uppenbart politiska motiv.

Regeringen vill ytterligare stärka bankernas maktbefogenheter och tillsätter nu en arbetsgrupp som enligt arbetsbeskrivningen ska ”motverka och försvåra för kriminella att utnyttja de finansiella systemen”.

– Det handlar om att öka den totala systemkraften som ska slå mot den ekonomiska brottsligheten, kommenterade justitieminister Gunnar Strömmer (M) under gårdagens presskonferens.

Gunnar Strömmer menar att det är ”nödvändigt” att bankernas befogenheter stärks ytterligare med motiveringen att ekonomisk brottslighet ”kommit ikapp och gått förbi” narkotikaförsäljning som central inkomstkälla för kriminella grupperingar.

Den nya arbetsgruppen kommer att bestå av representanter för både justitie- och finansdepartementet.

Arbetsgruppens prioriterade områden blir enligt utsago att motverka bedrägerier, försvåra för penningtvätt/terrorismfinansiering och övrig ekonomisk brottslighet samt det något luddiga begreppet ”motverka risker inom betalsystemet”.

– Vi förutsätter att bankerna kan använda delar av sin lönsamhet för att bygga motståndskraft och robusthet mot penningtvätt, brottslighet och terrorfinansiering i sin verksamhet, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), som också deltog på tisdagens presskonferens.

Bankerna, som de senaste åren gjort enorma vinster i den i övrigt ansträngda nationella ekonomin, uppmanas också att i än högre grad skärpa sina rutiner och kontrollsystem, en uppmaning som sker trots varningssignaler från privatpersoner, småföretagare och biståndsorganisationer som utan motivering drabbats av nedstängning och terminerade bankkonton.

”Ökat utbyte mellan polisen och banker”

Arbetsgruppen ska också verka för ett ”utökat informationsutbyte mellan polisen och banker för att motverka penningtvätt”.

Den 1 oktober träder dessutom en reviderad lag som förstärker polisens möjligheter att använda så kallade hemliga tvångsmedel i kraft.

Ett stort antal bedrägeribrott, som var för sig inte har tillräckligt högt straffvärde för att hemliga tvångsmedel kan tas i anspråk, ska enligt justitieministern inom kort kunna ”läggas ihop” så att brotten totalt sett når upp till den nivå av allvarlighetsgrad där man ska kunna spionera på medborgare.

– Dessutom kommer hemliga tvångsmedel nu att kunna användas för fler brottstyper som grovt bedrägeri, utpressning, mened, grovt, penningtvättsbrott och näringspenningtvätt, kommenterar Gunnar Strömmer lagförslaget.