"Här kommer det ingen vill höra: Efter 35-årsdagen är det nedförsbacke för kroppen. Att hundratusentals svenskar – eller deras försäkringsbolag – varje år lägger miljontals kronor på besök hos ortopeder, naprapater, kiropraktorer och fysioterapeuter är ett tydligt tecken på att vi inte accepterar ovanstående faktum. Det anser Soheila Zhaeentan, läkare och specialist i ortopedi, verksam på Sturebadets läkarmottagning.

”Jag träffar alldeles för många 50-åringar som tränar som om de vore 25 år. Folk gör så mycket fel”, säger hon.

Att vi tack vare medicinska framsteg lever längre och i dag har friskare 50-, 60- och 70-åringar än för 100 år sedan är en bidragande faktor, anser hon. Men det har också lett till en större rädsla för åldrande och det som följer med.

”Folk tror att de förhindrar åldrandet genom att träna hårt. Men det finns en dos-respons-effekt som gör att hälsoeffekten av träning är begränsad, och nedsidan är skador.”

Hon kastar sig vidare rakt in i beskrivningen av en typisk patient: den medelålders mannen som i april tar på sig samma löparskor som han använde senast han sprang – i september förra året – och springer samma runda han sprang då.

”Men han glömmer att han har tappat muskler, gått upp i vikt, blivit äldre och att skorna har tappat spänst. I maj tömmer jag knän på vätska på löpande band. Man har dragit på sig artros och kan inte springa igen på flera månader. Vi ska helst inte ha sådana patienter - artros kostar samhället miljarder varje år.”

En annan typisk patient hos Soheila Zhaeentan är kvinnan mellan 45 och 55 år som är förtvivlad över viktuppgång och att hon inte längre kan träna lika hårt som hon är van utan att få ont här och där.

”De har alla symptom på klimakteriet men kan ändå ha anlitat en personlig tränare som skriker ´Kom igen, en till!´. Så jag får förklara att det är helt normalt, du ska inte spela padel fem gånger i veckan längre - du ska sänka farten i stället: minska intensiteten och öka på återhämtningen mellan träningspassen.”

Soheila Zhaeentan fick nog av att om och om igen förklara samma grundläggande saker om kroppens rörelseorgan och om åldrandets effekter för sina patienter. Under pandemiåren med digitala patientmöten blev det också uppenbart att patienterna kan undersöka sig själva och bli bättre med enkla övningar.

Så hon skrev en självhjälpsbok i ortopedi. ”Kroppssmart” utkommer på Natur & Kultur den 25 augusti. Med den hoppas hon kunna bidra till att naprapater, fysioterapeuter och kiropraktorer ska slippa vissa typer av patienter som lika gärna kan hjälpa sig själva, så att kompetensen kan användas bättre.

Soheila Zhaeentan delar in sina patienter i fyra olika kategorier. Den första är övertränarna.

”Det är de som inte tar hänsyn till sin ålder och drar på sig förslitningar och kroniska inflammationer.”

Den andra är de som inte tränar alls.

”De sitter stilla för mycket och tappar muskulaturen i bål och lår, vilket leder till besvär i knä- och höftleder.”

Den tredje kategorin är de som är rädda för smärta. De kanske redan har en smärtande kroppsdel på grund av artros, men undviker nödvändiga rörelser för att det knakar och gör ont.

Och den fjärde gruppen är skador orsakade av olyckor i exempelvis trafiken eller av halka.

Sohaila Zhaeentan hävdar att alla patientgrupper kan bli hjälpta av hennes bok. Den är upplagd så att den både ger baskunskap om hur rörelseorganen fungerar och de vanligaste ortopediska besvären, och hur de kan behandlas och förebyggas. Men också hur en självundersökning går till."