I slutet av juli avskedade Ron DeSantis nästan halva sin kampanjstab, märkbart frustrerad över opinionsläget. I en sammanställning av mätningar har Donald Trump nu stöd av 53 procent av republikanska väljare, medan DeSantis får nöja sig med 15 procent.

När Republikanernas kandidater möts i den första tv-debatten på Fox News på onsdagsnatten hoppas DeSantis på en nystart. Problemet är att Donald Trump än en gång kan stjäla allt syre i rummet, utan att ens vara på plats. Trump förklarade nyligen att han bojkottar tv-debatten för att göra en egen intervju med högerprofilen Tucker Carlson.

Donald Trump vill inte vara med när Republikanernas aspiranter möts för direktsänd premiärdebatt.

Donald Trump vill inte vara med när Republikanernas aspiranter möts för direktsänd premiärdebatt. Foto: Hyosub Shin/TT

Ron DeSantis har haft svårt att profilera sig mot Trump, eftersom deras sakpolitik i princip är identisk. I de få frågor där han skiljer sig från Trump har han ställt sig längre ut på högerkanten. Han har genomfört en av USA:s mest strikta abortlagar, vill skära i socialförsäkringar, införa milisliknande, beväpnade patruller som bevakar vallokaler i framför allt svarta bostadsområden och han vill bojkotta investeringar i Floridas gröna omställning, trots att delstaten i år drabbats av flera förödande översvämningar och naturkatastrofer. I ett uttalande nyligen påstod DeSantis att slaveriet varit bra för vissa förslavade, då de lärde sig nyttiga yrkeskunskaper.

DeSantis fokuserade först på skolpolitik, där han genomfört kontroversiella förbud av böcker om rasism, feminism och hbtq-frågor. Han hoppades därmed mobilisera konservativa kvinnor som bryr sig om utbildningspolitiken, men strategin tycks inte fungera bortom de redan övertygade. Bara 11 procent av republikanska kvinnor säger att de tänker rösta på DeSantis, trots att kampanjen lagt miljontals dollar på att nå just denna målgrupp.

DeSantis främsta problem är enkelt. Åtalen mot Trump och anklagelserna om att han försökt fuska sig till en valseger, stjäla hemligstämplade dokument och använda sin juridiska stab som en maffiaverksamhet, har inte alls skadat Trump bland republikanska väljare. Tvärtom har åtalen gjort Trump mer populär.

Nyhetssajten Semafor gjorde nyligen en stor sak av att 24 procent av republikanska väljare säger att åtalen mot Trump gör det mindre sannolikt att de kommer rösta på honom, men mer anmärkningsvärt är att 75 procent säger att åtalen gör det mer sannolikt att de kommer att stödja Trump.

De vill bli Republikanernas presidentkandidat. Över raden från vänster: Tim Scott, Ron DeSantis, Niki Haley, Doug Burgum och Vivek Ramaswamy. Nedre raden från vänster: Chris Christie, Mike Pence, Francis Suarez, Asa Hutchinson och Perry Johnson.

De vill bli Republikanernas presidentkandidat. Över raden från vänster: Tim Scott, Ron DeSantis, Niki Haley, Doug Burgum och Vivek Ramaswamy. Nedre raden från vänster: Chris Christie, Mike Pence, Francis Suarez, Asa Hutchinson och Perry Johnson. Foto: AP

Därför är det kanske logiskt att den enda kandidat som märkbart bättrat sina opinionssiffror under sommaren är Vivek Ramaswamy, en högerradikal Silicon Valley-entreprenör som konsekvent hyllar Trump. Ramaswamy har även positionerat sig som snäppet mer extrem i utrikespolitiken, där han inte bara vill stoppa USA:s stöd till Ukraina utan även för Taiwan. Ramaswamy vill även lägga ned USA:s skattemyndighet, FBI och skolmyndigheten om han blir president. Tillsammans får dessa tre kandidater 75 procent av det republikanska väljarstödet i sommarens mätningar, vilket tyder på att det inte finns mycket utrymme till mitten om Trump.

Om något ändå talar för DeSantis så är det hans gigantiska kampanjkassa. Bara under kampanjens två första månader drog de in mer än 150 miljoner dollar i donationer. De mest välbärgade republikanerna hoppas fortfarande att DeSantis har en bättre chans att besegra Joe Biden, i synnerhet om Trump faktiskt döms för brott.

Så DeSantis har miljonärerna, men Trump har fortfarande väljarna.