"Kattens lek med råttan fortsätter. President Erdogans löfte från Natomötet i Vilnius i juli om att Turkiet skulle ge grönt ljus åt Sverige så snart det var möjligt visade sig mest vara tomma ord.

Det hjälpte inte att president Biden berömde Erdogans mod och ledarskap medan Natochefen Stoltenberg kallade det en historisk dag. Inte heller att svenska medier gladdes åt hur billigt Sverige lyckades övertyga Turkiet – med ett löfte om att arbeta för turkiskt EU-medlemskap.

För efter firandet gjorde Erdogan klart att han inte skickar ratificeringen av Sveriges Natoansökan till parlamentet förrän det öppnar för sin höstsession, och tillade att han förväntar sig att Stockholm vidtar ytterligare åtgärder mot terrorism.

Och i söndags efter att Erdogan mötte Ungerns president Viktor Orbán, som helt och hållet följer Turkiets linje att fördröja Sveriges Natomedlemskap, kom ännu en kalldusch för Sveriges önskan om en snabb anslutning.

Med en närmast retsam formulering sa Erdogan att hur snabbt han väljer att skicka ratificeringen till parlamentet och hur länge den kommer att diskuteras där beror på hur väl Sverige lever upp till sina ”löften”.

Framför allt handlar det enligt Erdogan om att Sverige behöver skydda Stockholms gator och stoppa attacker mot det som Turkiet håller heligt.

Om detta står det dock ingenting i det avtal som Sverige och Turkiet undertecknade i juli 2022. Men Erdogan har sina egna skäl för sitt agerande. Och när de inte längre passar, kan han alltid hitta nya.

Något som redan från början tillskrevs en viktig roll för om Turkiet skulle säga ja till Sverige var ifall USA skulle låta Turkiet köpa nya moderniserade stridsplan. Något som president Biden sagt ja till, men som flera senatorer är emot. Det gäller särskilt den mäktige ordföranden i senatens utrikesutskott, Bob Menendez.

Han är en stor vän till Grekland och de systematiska turkiska kränkningar av grekiskt luftrum och Erdogans återkommande invasionshot mot landet har spelat en stor roll för hans motstånd. Men efter att grekerna var snabba med att skicka hjälp till Turkiet efter jordbävningarna i vintras har den grekisk-turkiska relationen förbättrats.

I Vilnius sågs Erdogan glatt skaka hand med Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis trots att han året innan hävdade att greken inte längre existerade för honom. Men någon flygplansaffär har det ändå inte blivit – och nu väljer Turkiet att trappa upp spänningen i Medelhavet igen. Fast den här gången på Cypern.

Ön är sedan decennier uppdelad mellan grekiska och turkiska cyprioter och FN-styrkor patrullerar sedan 1974 ett ingenmansland emellan dem för att förhindra en konflikt. Det har fungerat hyfsat i snart 50 år, men i fredags ville turkcyprioter plötsligt bygga en väg in i ingenmansland till en by där som bebos av både greker och turkar.

När brittiska och slovakiska FN-soldater försökte stoppa dem, i enlighet med sitt mandat, misshandlades de och flera skadades. FN:s säkerhetsråd fördömde attacken och framhöll att den kunde utgöra ett brott enligt internationell rätt. Erdogan å sin sida tog i stället avstånd från FN-styrkornas agerande.

Eftersom den turkcypriotiska delen av ön styrs av en utbrytarrepublik som försvaras av 40 000 turkiska soldater och enbart erkänns av Turkiet, får man anta att vägbygget fått grönt ljus från Ankara.

Vad som ligger bakom är svårt att säga, men att USA i fjol lyfte sitt vapenembargo till Cyperns internationellt erkända regering – den grekiskcypriotiska – kan ha bidragit. Det ger också Erdogan ett tillfälle att balansera amerikanska och ryska intressen mot varandra och sätta ytterligare press på USA till följd av den uteblivna vapenaffären.

Klart är i alla fall att Ryssland nu ska öppna ett konsulat i den turkcypriotiska delen för att kunna ge service åt de 50 000 ryssar som bor där – vilket kan tolkas som en sorts erkännande av utbrytarrepublikens legitimitet.

Samtidigt blir det nog ännu svårare för Biden att få senaten med på att sälja stridsflyg till Turkiet. Utrikesutskottets ordförande Bob Menendez fördömde nyligen Turkiets aggressiva beteende på Cypern och inte blev han på bättre humör efter fredagens händelser. ”Oacceptabelt och straffbart enligt internationell rätt”, röt han."