"Ukrainas motoffensiv går trögt och enligt en amerikansk underrättelserapport är det inte troligt att styrkorna tar tillbaka staden Melitopol i år.

För var dag som går blir ett genombrott på slagfältet allt mer osannolikt, anser krigsvetaren Ilmari Käihkö.

– Man kan väl konstatera att vi har underskattat ryssarna, säger han.

Motoffensiven kom i gång senare än väntat, inte förrän i juni, och sedan dess har de ukrainska styrkorna återtagit cirka 210 kvadratkilometer av landets territorium. De största landvinningarna återfinns i närheten av staden Bachmut samt i regionen Zaporizjzja söder om staden Orichiv, skriver Washington Post.

Enligt en sekretessbelagd amerikansk underrättelserapport kommer styrkorna troligen inte att nå staden Melitopol i södra delen av landet före årets slut. Det innebär att Ukraina inte uppnår sitt huvudsakliga mål om att skära av ryssarnas landförbindelse till Krimhalvön, uppger personer med insyn i rapporten till Washington Post.

Samtidigt rinner tiden ut med tanke på gynnsamma väderförhållanden. Om man ser till förra året så gjorde styrkorna få framsteg efter att ha återtagit staden Cherson i början av november.

Ilmari Käihkö, docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, menar att motoffensiven fortfarande inte riktigt har kommit i gång, men betonar att man ännu inte vet hur den kommer att sluta.

– Det är fortfarande möjligt att Ukraina lyckas slå igenom ryska försvarslinjer och etablera ett genombrott. Men man måste väl säga att för varje dag som går verkar det mer och mer osannolikt, säger han till DN och syftar på i år.

Han är inte förvånad över innehållet i den läckta underrättelserapporten. Redan före årsskiftet uttryckte amerikanska militären gång på gång att de inte trodde att Ukraina skulle åstadkomma allt de ville i motoffensiven.

– Man måste konstatera att ukrainarna inte har lyckats. Det är kanske mer förvånande hur lite de har åstadkommit, säger han men betonar att de kommer att ha nya möjligheter i ett långt krig.

Enligt Käihkö har Ukraina bara tagit tillbaka cirka 0,2 procent av ryskockuperat territorium, vilket har flera förklaringar. Dels har Ukraina fått för lite stöd i form av vapen, material, ammunition och utbildning. Stödet har även kommit för sent. Man kan också fråga sig om utbildningen varit den mest effektiva. Soldater har till exempel klagat på att de inte fått lära sig något nytt om hur de kan använda drönare och att utbildningen inte äger rum där de sedan kommer att sättas in i strid.

– Man kan också ifrågasätta västs teknologi, som ännu inte har gett Ukraina den fördel man hade önskat. Kanske även vår egen krigföringsförmåga, eftersom vi inte har lyckas utbilda Ukraina på ett sätt som möjliggör seger.

Ukrainska militären har också gjort en del tveksamma val på slagfältet. Efter de första förlusterna valde styrkorna att lämna sina fordon och avancera till fots. Det minskade sannolikt förlusterna, men konsekvensen blev en långsammare motoffensiv. Om Ukraina inte strider enligt den amerikanska krigföringsdoktrin som väst lär ut måste de använda ganska mycket ammunition – och den finns inte i dag.

– En indikation på att ammunitionsbristen redan har blivit ett problem är att Ukraina fick klusterbomber av USA, vilket måste ha varit besvärligt beslut för president Biden att fatta.

Ukrainas brist på luftherravälde är också ett hinder i motoffensiven.

Käihkö tycker samtidigt att vi i väst har glömt bort motståndaren. Även om ryssarna inte har gjort några betydande framsteg i år har de lyckats minera på ett sätt som effektivt hindrar motoffensiven och använt sina resurser – inte minst luftförmågorna – på ett bra sätt.

– Att glömma motståndaren i ett krig är dumt. Man kan väl konstatera att vi har underskattat ryssarna. Det är dumt eftersom de i början av kriget underskattade ukrainarna, det är konstigt om vi nu har begått samma misstag. Det känns väldigt onödigt. Sedan kan man givetvis undra om vi har överskattat ukrainarna, eller åtminstone vårt stöd till dem i en mycket besvärlig situation."