***

Sverige håller sig inte neutralt i Rysslands informationskrig

Landet har bemyndigat en statlig myndighet att öppet bekämpa desinformation på nätet som kommer från utländska motståndare, och särskilt Kreml.

Inför en tsunami av desinformation om behandlingen av muslimer som under de senaste månaderna har underblåst protester från Stockholm till Bagdad, beslutade Sverige att det behövde slå tillbaka.

Den vände sig till Psychological Defense Agency, en del av det försvarsministerium som dess regering skapade förra året.

Byrån har blivit den första försvarslinjen för ett land som står inför en ihållande informationsattack från utlandet.

Landets ledare lånar från en gammal strategi för det kalla kriget för att stålsätta landets 10 miljoner människor för möjligheten till "totalt krig" med Sovjetunionen.

Dagens främsta hot – även om det inte är det enda – är Sovjetunionens efterträdarstat, Ryssland.

Enligt myndighetens tjänstemän har Kreml riktat in sig på Sverige med en samlad onlinekampanj på sociala medier och på andra håll för att misskreditera landet och undergräva dess försök att gå med i NATO-alliansen.

Efter att ha arbetat tyst bakom kulisserna har byrån nu uttryckligen anklagat Ryssland för att utnyttja de senaste protesterna från invandrare och andra i Sverige som har innefattat brännande av kopior av Koranen, en vanhelgandehandling som är djupt kränkande för muslimer.

Upprördheten har redan fått genomslag: att försena Sveriges anslutning till Nato på grund av invändningar från en annan medlem, Turkiet.

"De var på en nivå som vi aldrig sett förut", sa Mikael Tofvesson, byråns verksamhetschef, i en intervju och syftade specifikt på ryska försök att förstärka den globala reaktionen på nätet till en protest utanför Stockholms största moské den 28 juni.

Psykologiska försvarsbyrån kan bli en modell för hur demokratiska regeringar kan slå tillbaka mot liknande desinformationskampanjer.Kreditera...Felix Odell för The New York Times

Andra länder har under de senaste åren kämpat för att motverka operationer med utländsk påverkan, inklusive Frankrike, som har skapat en liknande byrå.

Men Sverige står nu i frontlinjen av en kamp om landets säkerhet, dess sociala sammanhållning och till och med dess demokratiska grundval. Rysslands invasion av Ukraina – och Sveriges efterföljande beslut att söka medlemskap i Nato – har satt landet i det ryska hårkorset.

Arbetet från Psychological Defense Agency skulle kunna bli en modell för hur demokratiska regeringar kan slå tillbaka - eller en symbol för hur ineffektiva de är mot beslutsamma auktoritära motståndare.

Sveriges premiärminister Ulf Kristersson, som har lett en koalitionsregering sedan valet i höstas, sa att "stater och statliga aktörer" "aktivt utnyttjar" protesterna i Sverige.

I ett uttalande med Danmarks ledare i slutet av förra månaden sa han att Sverige stod inför "den allvarligaste säkerhetssituationen sedan andra världskriget."

I Sverige, liksom på andra håll, har frågan om vad man ska göra inför ett informationsangrepp blivit alltmer fylld, vilket ställer traditioner av tolerans för det fria ordet mot farorna som skadlig information online utgör.

I USA har debatten blivit allt mer partisk, med republikaner som anklagar den federala regeringen för att kväva kritiker på hemmaplan..

Förra året avbröts ett försök att skapa en rådgivande nämnd för desinformation vid Department of Homeland Security mitt i hårt motstånd.

Psykologiska försvarsmyndigheten tog också upp politiska farhågor när det föreslogs, men dess ledare har betonat att mandatet tillåter den att endast ta itu med utländska källor till desinformation, inte innehåll som genererats i Sverige.

Utmaningen är en som står inför alla demokratier som i princip vägrar att genomdriva officiella ideologier, vilket tillåter olika synpunkter på vad som är sant eller falskt.

"Regeringen kan inte kontrollera sanningen om det ska bli en demokrati", säger Hanna Linderstål, grundare av Earhart Business Protection Agency, ett cybersäkerhetsföretag i Stockholm, och rådgivare till International Telecommunication Union, en del av FN. .

Psykologiska försvarsmyndigheten inledde sin verksamhet i januari 2022, men en del av dess funktioner föll tidigare på en civil avdelning inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Dess rötter sträcker sig längre tillbaka, till 1953, då Sverige, även om det var neutralt, fruktade sovjetisk dominans i den ideologiska kampen mellan väst och kommunism.

Beslutet att återuppliva landets förmåga att bekämpa informationskrig kom efter Rysslands erövring av Krim från Ukraina 2014, vilket inledde en militär intervention som har präglats av vågor av desinformation.

Tjänstemän i Sverige, liksom på andra håll, har uttryckt oro över att propagandan har lyckats skapa förvirring och tvivel bland europeiska väljare, vilket undergrävt regeringens politik för att motverka Rysslands aggression.

"När det kommer till informationskrig", säger Pär Norén, senioranalytiker som genomför utbildningar för byrån, "är det hjärnan som är stridsutrymmet."

Från myndighetens start stod Sverige inför intensiva desinformationskampanjer.

De började i slutet av 2021 med inlägg på Twitter, YouTube och andra sociala medieplattformar som uttryckte ilska över den svåra situationen för en irakisk invandrare i Sverige vars barn togs bort från hans vårdnad av landets barnskyddstjänster.

Anklagelserna spred sig till falska anklagelser om att Sverige kidnappade muslimska barn och tvingade dem att äta fläsk eller på annat sätt bryta mot islamiska traditioner, som spreds på nätet i arabisktalande länder, inklusive Egypten, Marocko och Libanon, samt Turkiet.

Invandraren var i själva verket inte muslim, utan Mandaean Sabian, en anhängare av en gammal monoteistisk tro i södra Irak som vördar Johannes Döparen, bland andra profeter.

Anklagelserna har fortsatt på nätet, inklusive på en YouTube-kanal med nästan en miljon prenumeranter som först cirkulerade dem.

Ett av Rysslands statliga tv-nätverk följde i år med en liknande rapport som involverade en etniskt rysk invandrarfamilj från Lettland och sa att Sverige inte skulle tillåta barnen att prata ryska, vilket inte är sant.

Kontroverserna om socialtjänsten gav ett nytt politiskt parti, Nyans, eller Nuance, framträdande plats som har byggt upp stöd bland landets invandrarväljare.

Partiets ledare, Mikail Yüksel, erkände att anklagelserna om statliga kidnappningar var falska men kritiserade ändå regeringen för dess politik.

"Sverige är ett antiislamistiskt land", sa Yüksel, som emigrerade från Turkiet. "Det här är inte desinformation. Detta är sanningen."

Regeringen var långsam med att svara på anklagelserna om socialtjänsten, men den nya regeringen under Kristersson tillkännagav en rad åtgärder i år som svar, bland annat att anställa fler anställda på Psykologiska försvarsmyndigheten, som nu har 55 anställda.

Byråns huvudkontor ligger i Karlstad och har kontor i Solna, en förort till Stockholm. Där ligger den i en oansenlig gul byggnad på Karolinska Universitetssjukhusets campus, som har öppnat sina dörrar för flyktingar och offer från kriget i Ukraina.

"Det vi ser nu är ett fullskaligt krig i Europa", säger byråns generaldirektör Magnus Hjort, en före detta historiker som skrev en rapport som föreslår att en avdelning som ägnar sig åt psykologiskt försvar ska återupprättas. Och Sverige är inte neutralt.

Enligt byrån har ryska statliga medier och onlinekonton också förstärkt en rad protester som har präglat Koranens bränningar under de senaste två åren - på ryska och arabiska i hela Mellanöstern.

Några av källorna, fann man, var samma som cirkulerade falska rapporter om kidnappning av muslimska barn. Andra forskare har föreslagit att ryssar var inblandade i att hjälpa till att anstifta protesterna.

En av de första protesterna gällde Rasmus Paludan, en högerextrem politiker i Danmark som också har svenskt medborgarskap, som brände en kopia av Koranen i Jönköping 2002.

Han gjorde det igen i januari inför den turkiska ambassaden i Stockholm, vilket föranledde upprördhet i Turkiet som har hjälpt till att stoppa godkännandet av Sveriges ansökan om att gå med i Nato.

Kostnaden för tillståndet för Paludans protest i januari – 320 kronor, eller cirka 30 dollar – betalades av en svensk journalist som tidigare arbetat för rysk media, Chang Johannes Frick.

Paludan förnekade dock all koppling till Ryssland och sa i ett mejl att han motsatte sig Rysslands invasion och att han hade arrangerat protesten för att uppmärksamma Turkiets position.

"Jag ville sända en signal till Erdogan att han inte ska inkräkta på yttrandefriheten i Sverige", skrev han och syftade på Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

En annan demonstrant, Salwan Momika, har hållit en rad små demonstrationer för att vanhelga Koranen, och två gånger satte igång demonstrationer i Irak som resulterade i attacker mot Sveriges ambassad i huvudstaden Bagdad.

Herr Momika, en irakisk kristen som immigrerade 2017, gick först med via e-post att svara på frågor om hans motiv, men han svarade inte när han fick frågan om sina kopplingar till Ryssland.

Herr Hjort och andra tjänstemän från byrån vägrade att detaljera bevis för Rysslands inblandning, och hittills har byrån producerat få offentliga rapporter om utländska desinformationskampanjer.

Mycket av dess arbete går ut på att ge råd till andra statliga myndigheter bakom kulisserna för att öka medvetenheten om hotet om utländsk inblandning.

Det inkluderade utbildningstillfällen för kommunala avdelningar som handlägger barnskyddsärenden bland invandrare.

Den genomförde en public service-kampanj – på svenska, arabiska och engelska – inför förra höstens val som använde humoristiska affischer för att varna för de falskheter som lurar på nätet.

Hjort sa att byrån regelbundet var i kontakt med de sociala medieplattformarna men att den inte bad om borttagning av konton.

Endast en gång har den offentligt ropat ut en källa till desinformation – Shoun Islamiya, YouTube-kanalen i Egypten som väckte internationell uppmärksamhet till den falska anklagelsen om att ha kidnappat barn – men den finns kvar online.

"Det bästa sättet att skydda ett samhälle mot desinformation, om du lever i ett demokratiskt samhälle, är att öka medvetenheten om hoten och dina egna sårbarheter bland befolkningen, så att de fattar rätt beslut", säger Tofvesson, chef för operationer. "Och det är det svenska sättet."