"Under måndagen röstades den första delen av Benjamin Netanyahu ”rimlighetslag” igenom i Knesset. Den har kritiserats hårt och orsakat stora protester. Det med rätta. Lagpaketet kommer att medföra minskad maktdelning när mer makt koncentreras till parlamentet. Landets högsta domstol fråntas rätten att stoppa orimliga lagar och deras rätt att granska beslut minskar."

En av kritikerna var Sveriges tidigare utrikesminister Ann Linde (S) som påpekade att utvecklingen var en konsekvens av att ge makt åt den auktoritära högern. Det kan ses som en del i en större trend: Socialdemokraterna försvarar numera, i alla fall retoriskt, en liberal demokratisyn med oberoende domstolar, maktdelning och rättighetsskydd. Under förra mandatperioden beskrev exempelvis januariavtalets inledande stycken hur försvaret av den liberala demokratin förenade de fyra partierna.

Intressant nog är socialdemokratins omfamnande av den liberala demokratisynen en ny företeelse. Under större delen av partiets historia har man förespråkat en demokratisyn som ligger närmare Netanyahus lagförslag. Där utgör den breda folkviljan, folksuveräniteten, basen snarare än den enskildes rättigheter, och maktdelning och rättighetsskydd ses som ett hot mot friheten snarare än som en garant för den.

Filosofen Axel Hägerström, som under 1900-talets första hälft starkt påverkade ledande socialdemokrater, ansåg att föreställningen om den enskildes rättigheter var ”metafysiskt nonsens”. Senare när 1974 års regeringsform debatterades vann den socialdemokratiska demokratisynen. Dess första mening blev ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”.

De liberala inslagen i det svenska systemet har sedan kommit till på borgerliga regeringars initiativ. Fälldins regering införde ett konstitutionellt rättighetsskydd och under regeringen Bildt fick Europakonventionen ställning som svensk lag. Dock inte utan hård kritik från socialdemokratiskt håll. Palme hävdade exempelvis bestämt att Fälldins förslag om minoritetsskydd för inskränkningar av grundlagsskyddade rättigheter var ett hot mot det demokratiska reformarbetet. Det hotade ju folkviljan.

Att Socialdemokraterna nu under de senaste decenniet försvarar den liberala demokratin bör välkomnas. Oavsett om det är av taktiska eller moraliska skäl."