"Många framsteg har skett – men vissa tycker fortfarande att det är okej att ställa burdusa och privata frågor till hbtqi-personer. SvD:s expert tar hjälp av Anna Nordqvist, RFSL, för etiketten.

Fem frågor du inte ska ställa till hbtqi-person

Många framsteg har skett det kommer till hbtqi-personers rättigheter och levnads­villkor under de senaste årtiondena.

Men att mycket av skam och skuld kring ämnet försvunnit har gjort att vissa tror att det är grönt ljus för att ställa vilka burdusa frågor som helst, ibland till personer de precis träffat.

– Många människor frågar med god vilja och av intresse. Men de som själv alltid levt enligt normen tänker ofta inte på hur det kan uppfattas av människor som inte gör det och att det kan såra, säger Anna Nordqvist, samhällspolitisk samordnare på RFSL.

Hon rekommenderar att visa sitt intresse och sin nyfikenhet på andra sätt än genom att ställa integritetskränkande frågor.

– Det gör man genom att bygga ett förtroende och skapa trygghet och inte genom att pressa någon att prata om saker den kanske inte vill prata om.

Här tipsar Anna Nordqvist om fem frågor du ska undvika att ställa till en hbtqi-person – för att slippa få en dålig start på en bekantskap eller att göra någon ledsen eller arg.

Till en transperson: Vad är ditt riktiga namn/vad hette du tidigare?

– Respektera alltid en persons föredragna namn och pronomen och fokusera på nuet i stället för det förflutna. Ställ inte frågor av ren nyfikenhet, som riskerar att ifrågasätta någons identitet, utan var ett stöd genom att respektera och bekräfta, säger Anna Nordqvist.

Ett nytt namn kan vara en stor del av en persons identitet och att omgivningen använder rätta namn och pronomen har en positiv inverkan på transpersoners hälsa, säger hon.

– En bättre fråga, med fokus på nuet, är ”vilket namn och pronomen föredrar du?”, säger Anna Nordqvist.

Och om det blir fel någon gång – ta ansvar genom att påtala att ”nu sa jag fel”, och be om ursäkt utan att göra en allt för stor scen av det hela.

Till ett samkönat par: Vem är mannen och kvinnan i förhållandet?

Den här frågan börjar tack och lov bli förlegad men den lever ändå kvar, säger Anna Nordqvist.

– Man ska undvika frågan för att det är dumt att försöka trycka in en samkönad relation i en olikkönad mall. Grejen är ju just att det inte är en man och en kvinna.

Till någon som är bi- eller pansexuell: Är inte det där bara en fas?

Det här är en fråga som bi- och pansexuella ofta får – och som inte är något annat än ett ifrågasättande, säger Anna Nordqvist. Bisexuella som grupp mår sämre än hetero- och homosexuella, och ifrågasätts ofta på två fronter, både av heterosexuella och inom hbtqi-communityt.

– Bi- och pansexualitet hamnar mellan två tydliga kategorier, hetero- eller homo­sexualitet, men är ju så klart inget hittepå. Bi- och pansexuella attraheras av och blir kära i personer oavsett kön, det är en egen sexuell läggning.

Till en transperson: Har du opererat dig/när ska du operera dig?

Alldeles för många transpersoner får frågor om hur ens könsorgan ser ut och vilken kirurgi man genomgått eller tänkt genomgå, säger Anna Nordqvist.

– Det här är en högst privat sak. Vilken behandling man fått, ska få eller vill ha, har ingen annan med att göra. Om personen vill berätta så kommer den att göra det.

Långt ifrån alla transpersoner genomgår kirurgi, och det finns flera olika typer av könsbekräftande behandlingar. Ofta ställs frågan med underlivskirurgi i åtanke, säger Anna Nordqvist.

– Det finns en fixering vid könsorgan, och en vilja att få veta vad någon ”har där nere”, som är helt absurd. Det är frågor som aldrig skulle ställas till personer som inte är transpersoner, det vill säga hur ens yttre könsorgan ser ut.

Vill du veta mer om hur den könsbekräftande vården fungerar tipsar Anna Nordqvist om att läsa på – exempelvis på Transformering.se eller Transammans.se.

Till hbtqi-person: Det är ju helt okej att ni är som ni är, men måste ni ut på gatorna och skrika om det?

Pride handlar om en dag om året då hbtqi-personer kan få vara i majoritet och i ett sammanhang där många delar liknande erfarenheter, säger Anna Nordqvist.

– Man kan se paraden som ett tillfälle att få uttrycka mångfalden inom vårt community. Att få manifestera kärlek eller vem man är, det är något många i majoritetssamhället kan ta för givet. Så är det inte för hbtqi-personer.

Hbtqi

Hbtqi står för homo­sexuella, bisexuella, trans­personer, queera personer och intersexpersoner."