Föreningen Skattebetalarnas förening grundades våren 1921 på initiativ av fanfar....Marcus Wallenberg, ni vet han som sedemera reformerade det Tyska banksystemet.. för att verka för största möjliga sparsamhet med skattebetalarnas medel. Organisationen bildades som en partipolitiskt oberoende sammanslutning av medborgare och företag som en reaktion mot vad grundarna ansåg var misshushållning och felanvändning av offentliga medel under åren närmast före bildandet. Sannolikt spelade också de nyss beslutade rösträttsreformerna in, som näringslivsföreträdare befarade skulle leda till populistisk utgiftspolitik och ökade skatter. Vid slutet av 1925 hade föreningen växt till 40 000 medlemmar, och den blev snabbt förebild för liknande organisationer i Danmark, Finland och Norge och så var det med den saken
Sedan 1971 har Skattebetalarnas förening årligen beräknat den så kallade Skattefridagen, som tillkom efter förebild från den amerikanska Tax Freedom Day.
Konceptet Tax Freedom Day utvecklades 1948 av den Floridabaserade affärsmannen Dallas Hostetler, som pikant nog varumärkesskyddade frasen "Tax Freedom Day" och beräknade den varje år under de kommande två decennierna.
En av organisationens mer uppmärksammade slogans och kampanjer är "hälften kvar", som man framför allt drev under 1980-talet, och som sannolikt var en faktor i att skattereformen 1990/1991 kom till stånd, den så kallade "Århundradets skattereform".[5]
Skattebetalarnas förenings långsiktiga opinionsarbete mot fastighetsskatten tillsammans med Villaägarnas riksförbund och förmögenhetsskatten med bland andra Aktiespararna är allmänt erkänt som viktigt för att dessa skatter avskaffades av Alliansregeringen 2007.
2005 försökte Sverigedemokraterna (SD), Nationaldemokraterna (ND) och dem närstående organisationer, bland annat sponsrade av Carl Lundström och under ledning av Kenneth Sandberg,genomföra en kupp mot Skattebetalarnas förening. Detta avslöjades av Expo. Målet var att få ökat inflytande över Skattebetalarnas förening genom att få sina sympatisörer att närvara på årsstämman som det året hölls i Malmö. Syftet var att inrikta organisationen mer på att föra fram Sverigedemokraternas kritik mot invandringens kostnader för skattebetalarna genom att rösta in andra personer i styrelsen. Detta ledde till att Moderaterna och Folkpartiet närstående organisationer mobiliserade egna sympatisörer till årsstämman för att motverka SD/ND-sympatisörernas inflytande, bland annat genom tågbiljetter från Stockholm till Malmö sponsrade av en anonym donator. Resultatet blev att SD och ND misslyckades med sina avsikter, och dåvarande ordföranden Claes Levin omvaldes.
Skattefridagen representerar den dag under året då en genomsnittlig löntagare har arbetat tillräckligt för att täcka årets samlade skattebörda, utifrån en jämn fördelning från årets början. Det är först från och med i dag som löntagaren faktiskt arbetar för sin egen ekonomi, i stället för att ofrivilligt finansiera staten och kommunen.
Det är Skattebetalarnas förening som räknat på saken i en ny rapport.
En medelinkomsttagare betalar 54,1 procent i skatt – inklusive arbetsgivaravgiften, som är en indirekt skatt på arbete. För varje hundralapp som en arbetsgivare betalar för en medarbetare tar det offentliga därmed mer än hälften. Så är det även för låg- och höginkomsttagare. För en låginkomsttagare, som tjänar 24 400 kr i månaden, är skatten 52,3 procent.
Medan den som lever på bidrag kompenserats för inflationen, har den låginkomsttagare som arbetar fått högre skatt jämfört med i fjol. Detta då det tillfälliga jobbskatteavdraget försvann vid årsskiftet.
Om du är höginkomsttagare – och även betalar statlig inkomstskatt – är det först den 11 augusti som du börjar arbeta för dig själv. Det motsvarar ett skattetryck på 60,9 procent.
Den 29 mars har arbetsgivaravgifterna tjänats in. Den 1 juni är även inkomstskatten intjänad. Och i dag 17 juli har även konsumtionsskatterna tjänats in. Egentligen har inte mycket hänt de senaste decennierna; fortfarande är det politiker som bestämmer över den stora merparten av resurser som medborgare och företag skapar.
Medan det ägnas mycket medieutrymme åt hur hushållens ekonomi pressas av höga räntor, inflation och elpriser har skatten hamnat i skymundan. Men hushållens största utgift är alltjämt skatten. Svensken lägger – ofrivilligt – mer på skatt än på boende, transporter eller mat.
Ironiskt nog tror det stora flertalet att de betalar mindre skatt än de faktiskt gör. Tre av fyra svenskar underskattade skatten för en vanlig löntagare när Svenskt Näringsliv genomförde en undersökning 2018.
Därför är skattefridagen en viktig påminnelse. Inte minst till Sveriges högerregering, vars mandat från väljarna var tydligt: skattetrycket måste ner."