"Läger för 5000 fångar

Sverige är indelat i fyra militärregioner – norra, mellersta, västra och södra – och de har ansvar för att läger för krigsfångar sätts upp. Lägren ska vara dimensionerade för att kunna ta emot upp till 5000 fiendesoldater."

När hela världen offrar miljon på miljon

på krut och kanon

har Sveriges nation

blott en försvarsminister, men inget försvar

den flotta vi har

man indrar och spar'

Försvarskommissionen ett praktverk gett ut,

med följande visa beslut:

[1930 års försvarskommission utredde hur det svenska försvaret skulle se ut och verka i tiden. Dess uppdrag var färgat av en stark 20-talsoptimism och önskan till nedrustning och fred. När dock den lämnade sitt slutbetänkande 1935 såg säkerhetsläget i Europa helt annorlunda ut]

Vi ska inte tala om Bofors och Krupp

ty nu ska ska vi vara nu skall vi vara snälla

vi var inte med när som krutet fanns upp

och tror inte, tror inte det kan smälla.

Om fienden kommer från luften till oss

så gömmer vi oss och då kan han ej slåss

och hjälper ej det får vi sjunga förstås

att nu ska vi vara, nu ska vi vara snälla.

"Om det värsta händer och kriget drabbar Sverige med strider innanför landets gränser – hur gör vi då med krigsfångarna?

Försvarsmakten är ytterst ansvariga för att det som kallas ”Krigets lagar” – eller Genèvekonventionen – efterlevs.

Försvarsmakten har ett reglemente och en handbok som reglerar och förklarar hur så kallad krigsfångtjänst ska gå till – se faktaruta under artikeln.

– Alla förband ska kunna hantera krigsfångar i olika former, säger Michael Malm, överstelöjtnant och senior rådgivare på Försvarsmaktens strategienhet.

Men krigsfångtjänst är en militär förmåga som inte övats storskaligt i modern tid och är beroende av flera andra aktörer inom totalförsvaret.

– Det vi kan konstatera är att vi behöver öka utbildningen, kunskapen om krigsfångetjänsten rent generellt i systemet och vi behöver också öva mycket mer än vad vi gör, både på lokal, regional och nationell nivå.

Läger för 5000 fångar

Sverige är indelat i fyra militärregioner – norra, mellersta, västra och södra – och de har ansvar för att läger för krigsfångar sätts upp. Lägren ska vara dimensionerade för att kunna ta emot upp till 5000 fiendesoldater.

När det gäller registrering av krigsfångar och rapportering till deras hemländer så är det Svenska röda korset som på regeringens uppdrag upprättar en funktion med övergripande ansvar som kallas Nationella upplysningsbyrån (NUB), enligt förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. rörande krigsfångar och andra skyddade personer.

Försvarsmakten och andra statliga myndigheter rapporterar in uppgifter om tillfångatagna fiendesoldater till Totalförsvarets plikt- och prövningsverk. Om det handlar om civila personer ska de rapporteras till Migrationsverket. Samma sak gäller för kommuner och regioner.

Totalförsvarets plikt- och prövningsverk och Migrationsverket vidarebefordrar sedan uppgifterna till NUB."