Nu höjs kraven på stora investeringar längs den strategiskt viktiga järnvägen mellan Sundsvall och Trondheim.

Det är därifrån Natohjälpen ska komma i händelse av krig.

Frågan om en upprustning av Mittbanan har varit på agendan under många år. Nu kan den bli av, men av ett skäl som var otänkbart bara för ett par år sedan; svenskt Natomedlemsskap.

Länge har Natofrågan handlat om förhandlingarna med Turkiet, men nu kommer frågorna om vad beskedet får för konsekvenser.

För Sundsvall och mellersta Norrland kan det nu bli aktuellt med betydande investeringar i infrastruktur. Orsaken är att vägar och järnväg kan behöva byggas om för att Nato ska kunna flytta trupp från Trondheimsområdet till den svenska kusten.

Handslaget i Vilnius. men konsekvenserna för Sundsvallsområdet kan bli fler än vad vi anar. Det handlar om järnvägar, vägar, hamnar och flyg

Redan nu höjs röster för att Mittbanan mellan Sundsvall och Trondheim behöver rustas upp av beredskapsskäl, men följderna kan bli flera. Sverige som främst byggt infrastruktur i nord-sydlig riktning måste i högre utsträckning börja tänka transporter från Atlantkusten i väst. Det vill säga från Norge till Sverige och vidare österut. Det kan i sin tur också få följder för Sundsvall-Timrå Airport och hamnarna i Sundsvallsområdet.

– Jag är helt övertygad att vi kommer att bli påtagligt påverkade av Natoanslutningen. Såväl väg- som järnvägsförbindelser kommer att få ökad betydelse när Finland gått med och Sverige följer efter. Tidigare har vi räknat med att Nato skulle komma oss till undsättning men nu blir det på riktigt, säger riksdagsledamoten Jörgen Berglund (M) från Sundsvall.

Jörgen Berglund är inte förvånad att Natoanslutningen används som argument för satsningar på infrastruktur, och det kommer att behövas bättre vägar, järnvägar och hamnar, menar han.

Berglund som är ledamot av försvarsutskottet och yrkesofficer säger att frågor som rör militär mobilitet kommer att bli viktiga när Sverige ska anpassa sig till det nya läget. Bakom begreppet ligger förmågan att snabbt förflytta trupper och krigsmateriel, vilket i sin tur ställer krav på vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser. Det kan också behövas kapacitet för att kunna evakuera stora befolkningscentra..

Några fasta Natobaser finns inte i Skandinavien och det blir inte heller aktuellt i Sverige, har regeringen uppgett, men frågan om att säkra transporterna har sysselsatt politiker under en längre tid. Sedan 2014 har Sverige ett värdlandsavtal med Nato vilket redan fått påtagliga konsekvenser.

– Det var bakgrunden till att I 21 i Sollefteå återetablerades 2022. Uppgiften är bland annat att stötta transporter i väst-östlig riktning i nedre Norrland, säger Erik Löfgren som är kommunikationschef vid I 21.

När det gäller frågor om infrastrukturen hänvisar han till försvarsmaktens högkvarter, men där är man i dagsläget inte beredda att besvara några detaljfrågor.

Så mycket står klart att den försvarsplanering som rör Sverige kommer att hanteras av Natokommandot i Brunssum i Nedeländerna, och i en intervju i SVT betonar Natochefen Jens Stoltenberg att norra Sverige är av särskild betydelse. Han menar att det nu krävs en analys av vilken infrastruktur som krävs för att flytta trupp och militära försörjningslinjer. Perspektivet nord-syd, måste i högre utsträckning bli väst-öst, uppger han.

– Vi ser i kriget i Ukraina hur extremt viktigt det är att få fram ammunition, drivmedel och styrkor till fronten i kris eller krig. Det betyder att vi måste se över hamnar, järnvägar och vägar så att infrastrukturen finns på plats, säger han.

Den utmaningen handlar i korthet om att klara effektiva transporter av soldater och tung utrustning. En stridsvagn väger upp till 70 ton och det handlar om anpassningar av vägar och järnvägar som måste göras i god tid.

Bakgrunden är att USA sedan lång tid lagrar stora mängder krigsmateriel i Norge. Det handlar om stridsfordon och ammunition som vid en eventuellt militär konflikt i Skandinavien eller närområdet kan behöva transporteras till Finland eller Sverige beroende av vilket scenario som är aktuellt.

En obevakad järnvägsövergång på Mittbanan. Nu är frågan om standarden räcker för att transportera amerikansk trupp från Trondheim och Atlantkusten.

I Norge har förhandslagringen av krigsmateriel pågått ända sedan kalla krigets dagar. I hemliga bergrum i trakterna av Oslo och Trondheim lagras utrustning för en amerikansk marinkårsstyrka – cirka 15 000 soldater – som i händelse av krig flygs in från USA. Av åtta bergrum som redovisats öppet ligger det största i Tromsdal, fyra mil från den svenska gränsen. Vidare har Vaernes flygplats utanför Trondheim med stöd av Nato även anpassats för att kunna användas millitärt.

– Vår del av Sverige kommer naturligtvis att bli central men om transporterna ska vidare norrut eller söderut blir beroende av vad som händer. Vi kommer att ingå i Nato:s försvarsplanering från det att vi blir medlemmar och då kommer vi som land att få konkreta uppgifter att lösa, säger Berglund.

Vaernes flygplats utanför Trondheim har förbertts för de största millitära transportplanen som amerikanska Lockheed Galaxy.

I Norge har Tröndelag fylke redan lyft frågan att järnvägen mellan Trondheim och Sundsvall behöver rustas för att klara militära krav. Två norska hamnar, Trondheim och Narvik, bedöms bli särskilt viktiga för ytterligare Nato-förstärkningar och i båda fallen väntas järnvägen spela centrala roller för att soldater och utrustning ska kunna transporteras vidare. Det framgår av en genomgång av läget som gjorts av nyhetsbyrån Reuters.

Via Mittbanan får Nato sedan tillgång till Stambanan, Ostkustbanan och hamnar, som hamnarna i Sundsvall.

Vilka övriga konsekvenser kan det få för Sundsvallsområdet?

– Hamnarna blir viktiga, kanske även Sundsvall-Timrå Airport, och Ostkustbanan, men de faktiska konsekvenserna återstår att se, säger Jörgen Berglund.