"Den ukrainska motoffensiven går långsammare än väntat. Trots att kriget kan komma att pågå länge är det inte aktuellt med kvinnlig värnplikt ännu, berättar Ukrainas biträdande försvarsminister för SvD. Men synen på kvinnor i strid förändrats fort i landet.

Försvarsministern: ”Det är ett existentiellt krig”

KIEV Hon suckar.

– Ett bostadshus träffades, igen, och civila dog. Ryssland har inga gränser i det här kriget.

Det är dagen efter en dödlig rysk robotattack mot Lviv som SvD träffar Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Maljar. Mötet sker i försvarsdepartementets lokaler, men till skillnad från hennes samlade uttryck i de åtskilliga videoframträdanden hon gjort här är Maljar märkbart tagen av attacken.

Hon beskriver den som “krigföring mot civilbefolkningen”. Flyglarm och robotattacker har blivit en del av vardagen i hela Ukraina. Men det till trots är det sällsynt att de når så långt som till Lviv vid den polska gränsen.

Många av robotarna skjuts dessutom ned av det ukrainska luftförsvaret, men enligt landets militär lyckades tre av tio robotar den här gången slå ned. Tio personer miste livet, enligt regionens guvernör.

Ryssland genomför hundratals luftanfall varje vecka, fortsätter Maljar – enligt henne i syfte att försvaga det inhemska luftförsvaret och ta reda på deras positioner.

– Och sanningen är att vi inte har tillräckligt med luftförsvar för att täcka hela vårt territorium, säger hon.

Om man tror på Discordläckornas äkthet så är det ett av Kievs största problem: Landet håller på att få slut på egna raketer till luftvärnet. I ett av de läckta dokumenten från februari framgick det att Ukraina skulle ha en “fullständigt reducerad” förmåga att försvara sig i slutet av maj, förutsatt att de ryska attackerna fortsatte i samma utsträckning och mer ammunition inte tillhandahölls.

Men mer luftvärn har donerats sedan dess och lagren räcker – i nuläget, enligt Maljar. Viktigare just nu är att få till ett genombrott i den pågående motoffensiven. Flera soldater har vittnat om nästintill oändliga minfält, och att arbetet för minröjare försvåras av ständiga artilleriattacker.

– Det är extremt hårda strider i Bachmut just nu. Ryssland kastar in allt de kan i den staden. Samma positioner tas över av båda sidor flera gånger om dagen, säger Maljar.

Hon återkommer flera gånger till att de möter en teknologiskt överlägsen armé, där deras motståndare använder nästan tio gånger mer artillerield än vad de själva gör.

Att komma åt deras ammunitionsförråd är därför en särskild prioritet för den ukrainska armén. Under förra veckan cirkulerade flera videoklipp på sociala medier som påstods visa ett stort lager ammunition sprängas i en jättelik explosion med en synlig tryckvåg som gick genom flera kvarter. New York Times har geolokaliserat klippet till den ockuperade staden Makiivka i Donetskregionen.

Trots tidigare framgångar hymlar inte Maljar med att kriget kan bli långdraget och att det är en verklighet som ukrainare kan behöva leva med en lång tid framöver.

– Men det är ett existentiellt krig. Alla här förstår att om vi förlorar, då slutar Ukraina som nation att existera. Alla som är kvar i Ukraina är beredda att strida för att vi ska segra. Det gäller inte minst landets kvinnor, fortsätter hon.

I Ukrainas väpnade styrkor tjänstgör för närvarande 42 000 kvinnliga soldater. Runt 5 000 av dem strider vid frontlinjen. Maljar är noga med att poängtera att samtliga av dem är där av egen vilja och att det i nuläget inte är aktuellt med att förlänga mobiliseringen och utöka värnplikten till att även inkludera kvinnor.

Samtidigt har synen på kvinnor i stridande positioner ändrats i Ukraina.

För fem år sedan ansåg endast drygt hälften av Ukrainas befolkning att kvinnor skulle ges lika möjligheter i det militära som män, visar en färsk studie. I april 2022, efter krigsutbrottet, hade den siffran stigit till 80 procent.

Tamara Martsenjuk, sociolog och forskare vid Kiev-Mohyla-akademin, är en av medförfattarna till studien. Enligt henne har synen på jämlikhet förändrats snabbt i Ukraina – inte minst efter att EU gav Ukraina status som kandidatland för unionen.

“Jämställdhet och respekt för mångfald hör till några av EU:s grundläggande värderingar. Så för det ukrainska samhället är det viktigt att fortsätta främja dem”, skriver hon i ett mejl till SvD.

Studien ger också biträdande försvarsminister Maljar rätt i att motståndsviljan är hög i Ukraina – hos både män och kvinnor. På frågan “Är du personligen redo eller inte redo att göra väpnat motstånd för att stoppa den ryska ockupationen av Ukraina?” svarade 64 procent av de tillfrågade kvinnorna att de var helt eller till stor del redo.

Motsvarande siffra för män var 77 procent. Majoriteten av de tillfrågade ukrainarna, både innan och efter kriget, skulle allra helst vilja se en yrkesarmé för både kvinnor och män. Men geopolitiska realiteter gör att en “Israel-lösning” (där alla medborgare tjänstgör, men kvinnor gör det kortare och med fler undantag) kan bli aktuell, enligt Martsenjuk.

En annan förändring hon ser är att kriget har medfört att ukrainska kvinnor blivit mer synliga i officiella sammanhang – inte minst när tunga vapensystem efterfrågas.

Och som så många gånger förut är det precis det svaret som Hanna Maljar ger på frågan om vad som behövs för att Ukraina ska vinna kriget.

– Den enda faktor som kan avsluta det här är att vi får en teknologisk överlägsenhet mot Ryssland. Det är verkligen det viktigaste – vapnen. Andra faktorer, som motivation och militär professionalism, det har vi redan, säger hon."