Ny finsk minister: Inte bra om Sverige dröjer

Mindre än ett dygn efter att hon tillträtt sitter Finlands nya utrikesminister Elina Valtonen, Samlingspartiet, på en soffa bredvid Tobias Billström i den spatiösa blå salongen i Arvfurstens palats där utrikesdepartementet huserar. Det är tradition att varje ny utrikesminister i grannländerna som första utlandsresa besöker varandra. Och i tisdags valdes Petteri Orpo som leder Samlingspartiet, vars svenska systerparti heter Moderaterna, till ny statsminister som kunde bilda regering.

Han utsåg Elina Valtonen till utrikesminister, en post hon tar över från De Grönas Pekka Haavisto. Elina Valtonen är vice ordförande i Samlingspartiet och har suttit i riksdagen sedan 2014. I Finland baseras valsystemet på personval. Elina Valtonen var den som satsade mest pengar och fick mest bidrag för sin riksdagsvalskampanj, enligt finska medier.

Relationen till Finland har alltid varit viktig, och inte minst försvarssamarbetet har ”långa anor och går djupt” med omfattande gemensamma övningar, säger Tobias Billström.

Elina Valtonen poängterar att Sverige är Finlands närmaste partner inom säkerhets- och försvarspolitiken och att hennes första prioritet som utrikesminister är att få Sverige med i Nato så snart som möjligt, innan Natos toppmöte i Vilnius den 11 till 12 juli.

– Vårt Natomedlemskap är inte komplett utan Sverige, säger Elina Valtonen.

Finland blev fullvärdig medlem i Nato i april i år, efter att Turkiet som sista land ratificerat ansökan. Nu ligger fokus i både Sverige och Finland på att förmå Turkiet och Ungern att släppa in också Sverige i försvarsalliansen före eller i samband med toppmötet i Vilnius. Finland är fortfarande med i de möten som hålls mellan Sverige, Finland och Turkiet sedan länderna gjorde en överenskommelse i Madrid förra året, om vad Sverige och Finland måste göra för att Turkiet ska godkänna länderna som medlemmar.

Vad kan du göra för att få in Sverige i Nato till mötet i Vilnius?

– Vi kan göra mycket. Finland fortsätter vara med i mötena med Turkiet. Vi pratar också med andra huvudstäder i Europa och i Natoländerna, säger Elina Valtonen.

När blir det ett problem för samarbetet mellan Finland och Sverige om ett svensk medlemskap dröjer?

– Det kommer inte vara några problem med samarbete mellan våra länder, men det är inte bra för Nato och längre fram i tiden är det inte bra för oss heller.

Tobias Billström säger att det finsk-svenska samarbetet kan påverkas negativt om ett svenskt medlemskap dröjer. Hur många månader Sverige kan stå utanför med Finland innanför vill han inte specificera.

– Nu när Finland blivit medlem så måste landet fokusera på att bli en integrerad del av Nato. I och med att man har det här som sin topprioritet, vilket är helt naturligt och fullt förståeligt, så kan inte Sverige räkna med att vi i längden kommer att kunna vidmakthålla den här relationen.

Sverige ska enligt Billström därför ”skynda vidare mot nästa mål” i relationen till Finland.

– Bägge två ska vara fullvärdiga medlemmar av Nato, så att vi kan göra förberedelser och planeringsarbete gemensamt inom ramen för denna organisation. Vad som har varit, det har varit. Nu stundar nya tider och det måste vi inrikta oss på, säger Tobias Billström.

Att både Turkiet och Finland fått nya regeringar en kort tid innan mötet i Vilnius gör att samtalen under de avgörande veckorna ska skötas av delvis nya personer som ska bygga relationer till varandra. Tobias Billström tonar ner betydelsen av det, han tror inte att det kan sinka processen. Han talade på telefon med den nya turkiska utrikesministern Hakan Fidan kort efter att denne tillträdde i början av juni.

– Vi jobbar hela tiden med relationsbyggande. Man får dock inte glömma bort att avgörandet slutligen inte ligger i enskilda turkiska ministrars händer, utan i president Erdogans hand. Och där finns sedan länge en etablerad relation. Han har ju inte bytts ut.

Men i mitten av juni sa Erdogan att Sverige inte bör förvänta sig en attitydförändring från Ankara vid mötet i Vilnius, så länge Sverige inte ”förhindrar anti-Turkiet-protester i Stockholm”.

Betyder det att det är kört för ett svenskt medlemskap före eller i samband med mötet i Vilnius?

– Jag tycker att det viktiga är att hålla fokus på vad som faktiskt har sagts från Natoallierade sida, säger Tobias Billström.

Han pekar på uttalanden från USA, Storbritannien och Frankrike om att Sverige nu uppfyllt överenskommelsen från Madrid och att Turkiet därför bör genomföra ratificeringen. Billström har sedan det turkiska valet i maj fokuserat på att tala med övriga Natoländer för att de ska sätta press på Turkiet.

Ska man inte tro på vad Erdogan säger?

– Jag tror snarare att man ska hålla fokus på att det finns flera olika åsikter i den här frågan. Det finns också en tydlig och klar uppbackning från andra stater, det vill säga 29 av 31, som redan har ratificerat Sverige.

Statsminister Ulf Kristersson har flera gånger upprepat att bara Turkiet fattar turkiska beslut, och du själv säger att det ligger i Erdogans händer. Beror det inte i slutändan på honom och inte de andra Natoländerna?

– Det är absolut ytterst ett turkiskt beslut och det kommer vi naturligtvis att behöva vara medvetna om. Men vi ska också hålla fokus på det faktum att vi har gjort vår del av jobbet, vi har gjort vad vi åtog oss i samband med toppmötet i Madrid. Det är de andra Natoallierade mycket väl medvetna om och de pratar också mycket väl om vår Natomedlemskapsansökan."