Kineser & Svenska Krusbär I Torsboda
2023-06-21
Ja nu är det bara Sverige som svenska krusbär har....
" Vad tycker ST i frågan om Torsboda?”, det frågar signaturen Anders W på debattplats i ST (230615). Eftersom frågan ställs så råder det uppenbart oklarhet om detta, så låt mig klargöra ledarsidans position. Jag har, långt före beskedet om att det är Shanghai Putailai (vars svenska bolag kallas PTL) som vill etablera sig i Torsboda kom, varnat för att ge sig in i denna typ av samarbeten med kinesiska företag. Att det handlar om ett börsnoterat, privatägt bolag, något som har framförts som en avgörande aspekt, spelar ingen större roll eftersom privata företag tvingas dansa efter den kinesiska regimens pipa. Det är helt enkelt inte möjligt att skilja på den kinesiska statens intressen och kinesiska företags intressen, de är alltför sammanflätade.
Detta har stundtals avfärdats som “Kinapanik” eller rent av hyckleri eftersom delar i den dator jag skriver det här på eller den mobiltelefon som jag använder säkerligen kommer från Kina. Liksom hundratals andra saker i mitt hem eller på jobbet. Jag tror inte det är helt möjligt – eller ens önskvärt – att frikoppla sig helt från den kinesiska ekonomin. Det skulle få kraftigt negativa effekter för världsekonomin. Men man behöver inte med öppna armar göra sig än mer beroende av Kina. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen pratade nyligen om att det inte handlar om “decoupling” (frikoppling) utan “de-risking” (minska riskerna) i relationerna med Kina. Det är en strategi jag helt och fullt delar.
Jag har också pekat på de risker som finns med det handelskrig som pågår mellan väst (framförallt USA) och Kina. Om det eskalerar finns det risk att Sundsvall hamnar i kläm ungefär som när den ryske oligarken Oleg Deripaska hamnade under ekonomiska sanktioner, något som höll på att få Kubal att gå under.
Det krävs en oberoende utredning av hur det faktiskt ligger till.
De uppgifter som senare har framkommit om Putailais affärer i Xinjang, som Kinamedia och Sveriges radio var först att rapportera om, har förstärkt den tveksamhet jag redan kände. Det tycks mig som att det är något som inte stämmer här. Om Putalai inte har, har haft eller planerar någon verksamhet i Xinjang, varför skulle företaget då äga fastigheter där och, som SR kunde berätta, varför söker de då personal på kinesiska internetsajter just till Xinjang?
Det är märkligt att det som Magnus Fiskesjö och Sveriges radios reportrar kunde hitta har undgått Business Sweden och andra som på våra kommuners uppdrag har genomfört den “due dilligence” som alltid sker inför så här stora affärer. Nu måste det vändas på varenda sten. Att Putailai först förnekade att de har någon verksamhet i Xinjang för att sedan medge att de äger fastigheter där men som nu ska avyttras, nu senast i ett brev adresserat till Torsboda Industrial Park, är ett möjligen ett steg i rätt riktning men det kan inte okritiskt tas för sanning. Det krävs en oberoende utredning av hur det faktiskt ligger till. Vad hade Putailai i Xinjang, där Kina misstänks begå etnisk rensning och där slavarbete förekommer, att göra överhuvudtaget?
Så vad tycker ST egentligen?
Hade det varit önskvärt med en investerare som inte kommer från Kina och som har dessa problematiska och ännu outredda kopplingar till Xinjang? Svar ja.
Om Torsbodasajten är så attraktiv företrädare för bolaget Torsboda Industrial Park och våra politiker i Sundsvall, Timrå och Härnösand ofta poängterar så kan det rimligen inte bara vara PTL som vill investera i vår region. Fler intressenter borde finnas."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.