Försvarsberedningen & Rysshotet
2023-06-19
Tänka sig....
"Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport är på 200 sidor och blir grunden för riksdagens försvarsbeslut nästa år, och som ska gälla åren 2025 till 2030.
”Natos avskräckning fungerar. Ett Natomedlemskap stärker Sveriges säkerhet och bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och i det Euroatlantiska området som helhet”. Det skriver sex av riksdagens åtta partier: S, M, SD, KD, L, C. Två partier – V och MP – är som tidigare emot Natointrädet, men de instämmer i huvudsak i beredningens analys av ett alltmer hotfullt omvärldsläge.
Beredningen, med Hans Wallmark (M) som ordförande, skriver att en rad svenska försvarsbeslut präglats av förhoppningar, bristande realism och felbedömningar, bland annat om Ryssland.
Den ryska invasionen av Ukraina 2022 har återinfört storkriget i Europa med stora mängder vapen, ammunition och förluster i människoliv. Beredningen anger att det första årets strider bedöms ha krävt 300 000 döda och skadade soldater, varav 175 000 till 200 000 ryska och 120 000 ukrainska.
Trots kriget i Ukraina är Rysslands förmåga att att angripa Sverige med flygstridskrafter, sjöstridskrafter, fjärrstridsmedel eller kärnvapen fortsatt intakt, enligt beredningen.
”Ryssland utgör det allvarligaste hotet mot europeisk och svensk säkerhet under lång tid framöver”, konstaterar beredningen.
I en ny portalformulering slår beredningen fast att Sverige har ett överordnat, vitalt nationellt säkerhetsintresse. Det är att ”hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet. Vi är beredda att ytterst med vapenmakt försvara vårt land, vår befolkning, vår demokrati, vår frihet och vårt sätt att leva”.
Sveriges kommande Natomedlemskap medför höjda krav på totalförsvaret. Det gäller att både ”upprätthålla en stark nationell försvarsförmåga” och bidra till Natos kollektiva försvar och avskräckning.
Sveriges bidrag inom Nato bör utgå från vårt geostrategiska läge, säkerhetspolitiska intressen och solidariskt ansvarstagande för Östersjöområdet och Nordkalotten.
Det leder till att beredningen föreslår följande svenska prioriteringar:
Försvar av sex grannländer. ”En huvuduppgift för Sverige inom Nato bör vara att underlätta och effektivt delta i det kollektiva försvaret av Nordeuropa, inklusive försvaret av Finland, Danmark, Norge, Estland, Lettland och Litauen”.
Även mer avlägsna Natoländer ska kunna undsättas. ”De svenska stridskrafterna ur samtliga försvarsgrenar måste också kunna delta i försvaret av Natos östra flank och i andra operationer i enlighet med Nato övergripande uppgifter.”
Större förband. ”Som allierad behöver Sverige stärka förmågan att uppträda med större förband utanför svenskt territorium främst i grannländerna”. Detta ligger i linje med Natos nya regionala försvarsplaner där Sverige, som DN rapporterat, förväntas bidra med bland annat en armébrigad på 5 000 militärer.
Sverige ska kunna kan bli uppmarschområde för allierade flyg-, mark- och sjöstridskrafter som deltar i Natos kollektiva försvar.
Transportvägar genom Sverige ”blir centrala för övriga allierade”. Det gäller transporter över Atlanten via Norge-Sverige till Finland samt sjöförbindelserna i Östersjöområdet. Som värdland till allierade måste Sverige också ge civilt stöd inom sjukvård, elförsörjning, drivmedel med mera.
Värnpliktiga. Ska svenska värnpliktiga försvara andra länder inom Nato, eller krävs anställd personal? Beredningen slår fast att värnplikten fortsatt är grunden för Försvarsmaktens personalförsörjning: ”Svenska förband med värnpliktiga blir en del av Natos kollektiva försvar”.
Sverige har unik kompetens på två områden som bör prioriteras ihop med Nato, enligt beredningen. Det ena är att verka med mark- och flygförband i ödemark och svår kyla norr om polcirkeln. Det andra är att uppträda med marinstridskrafter i Östersjön med dess särpräglade skärgårdar och undervattensmiljö.
Beredningen ser framför sig hur Försvarsmakten blir djupt integrerad i Nato.
Svenska marina förband ska ingå och få uppgifter inom Natos operationer i Östersjön och Västerhavet och i delar av Nordatlanten.
Svenska flygstridskrafter och luftvärnsenheter på marken ska fungera gemensamt med Natos integrerade luft- och robotförsvar. I fredstid ska Sverige solidariskt kunna delta i alliansens stående fartygsförband, incidentberedskap med stridsflyg samt dess framskjutna närvaro med arméförband i östra Europa."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.