https://www.svd.se/a/dwpzMo/migrationsverkets-forvar-i-molndal-personal-larmar?fbclid=IwAR3qZfgo9Zky1X-NkaLeDrm07DXtL_lK6fD2oMhR4x6TwqUhRDvDTuSIuB0 "Anklagelser om trakasserier, rasism och tjänstefel avfärdas regelmässigt av cheferna på Migrationsverkets förvar i Mölndal utanför Göteborg, enligt flera i personalen som SvD pratat med. Det är kritik som delvis fanns med i en JO-granskning nyligen, och som nu förstärks. Hård kritik riktas direkt mot ledningen som enligt de anställda mörkar påstådda brister. Det talas om en utbredd tystnadskultur och en rädsla hos såväl anställda som förvarstagna. Ledningen är samtidigt överens med de anställda som SvD talat med att det länge funnits problem vid förvaret – ett låst boende som Migrationsverket ansvarar för, och där personer med utvisningsbeslut placeras om de inte återvänder frivillig. En tidigare anställd på förvaret i Mölndal berättar att hen vid ett tillfälle skickade en rutinmässig incidentrapport till en chef på förvaret, efter att en kollega sade sig ha utsatts för sexuella trakasserier. Chefen föreslog att de skulle boka ett möte och den anställda instämde. Sedan blev det tyst. – Jag fick aldrig ett svar tillbaka om när vi kunde prata om detta. I min värld är sådana saker jätteallvarliga, berättar personen som senare valde att lämna arbetsplatsen. Liksom flera andra vill personen inte framträda med namn. En annan före detta anställd berättar att hen ska ha blivit utsatt för rasism av en kollega, vilket enhetschefen larmades om. Men när de väl hade ett samtal ville chefen plötsligt avsluta och sa att de skulle ”ta det en annan gång”. – Men det blev aldrig en annan gång. Hon gick ut och jag satt kvar där en stund. Jag bara grät och grät, berättar den anställda. – Det är en så pass stor tystnadskultur på arbetsplatsen att man inte kan uttrycka sina problem. Flera anställda berättar att de har blivit tillsagda att avstå från att dokumentera vissa skriftliga klagomål och samtal med de förvarstagna – trots att det ingår i Migrationsverkets serviceskyldighet, enligt förvaltningslagen. – Jag har aldrig varit med om något liknande förut. Sättet man styr förvaret på, det är helt ofattbart att detta är en statlig myndighet. Det är en havererande myndighet, säger en anställd. I JO:s protokoll från en inspektion av förvaret i Mölndal framkommer bland annat brister i personalens utbildning och att vissa anställda inte fullt ut behärskar svenska. I januari gjorde Justitieombudsmannen (JO) en oanmäld inspektion av förvaret i Mölndal. Myndigheten anmärker bland annat på brister i personalens utbildning och att vissa anställda inte fullt ut behärskar svenska. Det bekräftas av de anställda som SvD har pratat med. – Jag har varit tvungen att använda vårt hemspråk för att kommunicera med vissa, berättar en före detta anställd. – För några år sedan när man skulle omorganisera så sa man det öppet. Min chef sa till mig att ”vi vill inte ha personer med en masterexamen här”, säger en annan. JO-inspektionen i korthet I JO:s protokoll från inspektionen av förvaret i Mölndal framkommer bland annat brister i personalens utbildning och att vissa anställda inte fullt ut behärskar svenska. Det riktas också kritik vad gäller personalens bemötande av de förvarstagna. – Det är oacceptabelt om personal använder sin överordnade ställning till att hota om tvångsåtgärder eller särbehandla vissa förvarstagna, säger ombudsmannen Per Lennerbrant i ett pressmeddelande. Enligt JO misslyckas förvaret även med att möta det lagstadgade kravet på läkarundersökning, och det finns brister i anpassningen för att ta emot barn. Det riktas också kritik mot förvarets säkerhetsrutiner. Vidare anmärker JO på att personalen i stor utsträckning genomför kroppsvisitationer samt närvarokontroller och så kallad rumsrondering i de förvarstagnas boenderum. Protokollet innehåller även anmärkningar rörande den fysiska miljön, information om rättigheter och rutiner, förvarstagnas tillgång till aktiviteter i förvaret samt om dokumentation av utförd tillsyn. ”Mot bakgrund av de brister som uppmärksammades vid inspektionen och att vissa av dem på ett betydande sätt påverkar situationen för de förvarstagna, avser JO att genomföra en uppföljande inspektion av förvaret”, skriver myndigheten i protokollet. Francisco Carrazana är huvudskyddsombud på Migrationsverket i Region Väst sedan 2015. Han menar att problemen på förvaret i Mölndal har pågått länge – och blivit värre och värre med åren. – Jag bryr mig inte om vem som har rätt och fel i detta läget. Nu är det bara att vidta åtgärder och ha en god samverkan för förändring tillsammans med arbetsgivaren. För det måste till, säger han och fortsätter: – Det största problemet är att det är så många olika problem. Det är inte bara på golvet, utan det finns också ett problem hos arbetsgivaren som har så mycket att göra att man inte hinner med. Huvudskyddsombudet bekräftar också att det finns brister i incidentrapporteringen, där flera så kallade Rita-rapporter ”ligger och skvalpar” innan man gör något åt dem. – Det är också en av frågorna som jag har på mina åtgärder, hur jobbar ni med incidentrapportering när det kommer? Det måste till en systematik i arbetet, säger Carrazana. – Jag ser hur cheferna har det tufft för att det är så mycket att göra. Man hinner bara skrapa på ytan. Det är administration som tar tid. I mejl avfärdar sektionschefen vid förvaret, Sara Sjudin, problem och trakasserier som personalen rapporterat om som ”konspirationsteorier”. ”Jag tycker fortsatt att det är beklagligt de här mejlen som skickats internt/externt, till andra myndigheter och media som baseras på konspirationsteorier från medarbetare som är missnöjda med arbetsgivaren på Förvaret i Mölndal”, skriver hon bland annat. Mejlet har anmälts till JO och Justitiekanslern (JK). Mejlet är signerat Migrationsverkets sektionschef Sara Sjudin och skickades ut efter JO-inspektionen, i samband med att flera anställda riktade kritik mot ledningens hantering. På frågan om vilka konspirationsteorier det handlar om säger Sara Sjudin till SvD att det handlar om en ”förvrängd bild av verkligheten” hos personalen. – Det finns flera olika saker som nämns och kopplas ihop i de här mejlen, som jag tydligt kan se inte är sanning. Det finns ofta en annan bild som medarbetarna utelämnar, säger hon. Varför skulle medarbetarna fara med osanning? – Det är ett mönster som har funnits på förvaret i ganska många år, där vissa individer har använt sig av den här metoden vid flera tillfällen. Det skapar oreda i organisationen och oro bland medarbetarna. Vad det personliga motivet är kan jag tyvärr inte svara på. I SvD:s samtal med anställda riktas en stor del av kritiken direkt mot just sektionschefen Sara Sjudin. Det talas om särbehandling och att flera ska ha utsatts för repressalier i samband med att de har lyft kritik. – Saker och ting förändrades till det sämre när hon började. Folk mådde sämre och flera kollegor ville inte gå till jobbet, säger en tidigare anställd. – Jag har kollegor som är rädda för att gå till jobbet. Som är rädda för cheferna, säger en annan person. Sara Sjudin har en helt motsatt bild. Hon säger bland annat att förvarets medarbetarundersökning från mars månad går emot flera av de anställdas synpunkter. – Men vi tar all kritik på allvar. Vi behöver titta över var det krävs åtgärder. Vår regiondirektör har redan haft ett möte tillsammans med facket och skyddet exempelvis, säger hon. Vad gäller uppgifterna om att personalen ska ha uppmanats att inte incidentrapportera är Sjudins upplevelse en helt annan. – Vi uppmuntrar väldigt mycket till att man ska incidentrapportera, säger hon. JO anmärker bland annat på förvarets fysiska miljö, information om rättigheter och rutiner, samt förvarstagnas tillgång till aktiviteter. Att en incidentrapport rörande sexuella trakasserier ska ha sopats under mattan avvisar hon helt. ”Jag känner inte till en sådan RITA rapport [incidentrapport, reds anm]”, skriver hon i ett mejl till SvD. ”Systemet kräver att ansvarig chef fyller i vidtagna åtgärder annars går den inte att avsluta och kommer ligga som ett öppet ärende.” Sara Sjudin bekräftar samtidigt att det finns delade meningar i personalgruppen om hanteringen av skrivelser från förvarstagna. För att åtgärda detta ska myndighetens beslutsfattare ha skickat ut ett ”informativt mejl” där man lyfter vilken rutin som gäller. – Att inte dokumentera är inte aktuellt. Sen finns det givetvis regler för hur du ska dokumentera, säger hon. När det gäller kritiken om sänkt kompetensnivå hos personalen, som även JO anmärker på, menar Sjudin att man snarare har ”höjt ribban” i de senaste två årens rekryteringar. – Vi har lagt till arbetsprover och språktester som inte funnits tidigare exempelvis. Varför tror du att flera anställda ändå upplever en lägre kompetensnivå? – Det har funnits en del missnöje på förvaret sedan en tid tillbaka. Det handlar om en mindre skara av individer som är missnöjda med alla förändringar vi har gjort de senaste två åren. Det är alltid samma typ av saker som framkommer. Det känns lite märkligt och blir inte så nyanserat, säger Sjudin. Sedan ett och ett halvt år har förvaret även arbetat med en handlingsplan rörande bemötandet, statstjänstemannarollen och hur man arbetar på förvaret. Ett arbete som kommer att fortsätta, enligt Sjudin."