ÖB I Stundande Tider
2023-05-22
https://www.svd.se/a/rlb6VR/ob-micael-byden-om-stodet-till-ukraina-och-aurora-23?fbclid=IwAR35U7NjKTKDf0DCzCFs2xSasNjNuf30GjMyG24idO2y7OzfuG2G2yZ1QTQ
"Stödet till Ukraina har fördröjt utbyggnaden av det svenska försvaret. Nu krävs en uppväxling och att föråldrad byråkrati avskaffas, säger överbefälhavare Micael Bydén. ”Det är en svårare och jobbigare process än vad jag hade sett framför mig.”
ÖB: ”Ingen hemlighet – vi är rätt veka i numerärer”
Nyligen avslutades Aurora 23, den största svenska militärövningen på 30 år. Soldater från 13 länder deltog när 26 000 kvinnor och män övade på att försvara Sverige från ett väpnat angrepp.
”Ett styrkebesked” säger överbefälhavare Micael Bydén när SvD träffar honom på högkvarteret i Stockholm.
– Jag får bekräftelser på att vi blir bättre och starkare. Alla de stora betydande målsättningarna med övningen har vi nått.
Det finns alltjämt saker att putsa på. Men det är inte främst kvaliteten som oroar.
– Det vi gör är vi riktigt duktiga på. Men vi är fortfarande ganska veka i numerärer på vissa håll. Det är ingen hemlighet, säger Bydén.
Till 2035 ska Försvarsmakten fördubbla krigsorganisationen till drygt 120 000 personer. Bara i armén innebär det att fyra brigader ska fyllas med soldater. Tillväxten gick inledningsvis enligt plan.
Sedan inledde Ryssland sitt anfallskrig mot Ukraina.
Den svenska krigsorganisationen ska växa till 120 000 personer.
Bydén säger att Försvarsmakten därefter i första hand fått prioritera förberedelser för inträdet i Nato, stödet till Ukraina och pågående skarpa insatser. Det har påverkat förbandsverksamheten.
– Det är värnpliktsutbildning, övningar, träning och investeringar. Där måste vi ta ut konsekvenserna. Vi klarar inte av att hälla på mer uppgifter i alla fyra delar.
– Vi gör allt vi kan för att nå så många mål som möjligt. Men att nå allt blir svårt till väldigt svårt.
Sedan krigets början har Sverige skickat materiel till Ukraina för knappt 17 miljarder kronor, enligt regeringen. Det militära biståndet har gått från enklare utrustning till tyngre vapensystem med tillhörande utbildning och underhåll.
Samtidigt är det växande svenska försvaret i stort behov av ny materiel.
Har vi något mer som vi kan skicka?
– Det är en fråga om huruvida man är beredd att ta risk på vissa områden. Vi fick en rätt omfattande uppgift där vi i november lämnade in ett underlag om vad vi kunde lämna ifrån oss och en beskrivning av vad det skulle innebära. Allt som fanns i det underlaget har vi nu faktiskt lämnat ifrån oss, säger Bydén.
Därefter har även artillerisystemet Archer och Stridsvagn 122 levererats. De stod inte med på listan. Bydén är noga med att understryka att Försvarsmakten gör löpande bedömningar av vad som kan avvaras.
– Men vi kan inte gå hur långt som helst. Mitt ansvar är att kunna ta hand om säkerheten och försvaret av det här landet – att stå emot ett väpnat angrepp. Då måste vi nationellt ha tillräckligt mycket resurser. Då blir det en avvägning i risk.
I samband med beskedet om Stridsvagn 122 uttryckte försvarsminister Pål Jonson (M) att försvarsleveranserna påverkar både försvarets operativa förmåga och tillväxt.
– Jag kan säga hur långt jag är beredd att gå och vilken risk jag anser är lämplig. Men går man över det blir det ett risktagande för en annan nivå att besluta om. Den heter regering och riksdag, säger Bydén.
”Jag är inte tillfreds med där vi har hamnat”, säger Bydén om bristen på personlig utrustning för soldaterna.
Framöver har överbefälhavaren en gordisk knut att lösa. Han har pengarna som företrädarna Syrén och Göranson saknade. Kraven på tillväxt är däremot stora och tiden är knapp. Personal ska utbildas, infrastruktur byggas upp och materiel köpas in.
Det kommer inte lyckas utan att extraväxel läggs i, säger Bydén.
– Vi måste hitta snabbare sätt att gå fram i alla de här tre delarna. Vi är inte vana vid det. Det är en mentalt rätt stor omställning från att leva med reduktion och neddragningar.
Förr spelade tidsaspekten mindre roll så länge resultatet blev bra.
– Vi är alla uppvuxna med det här, det sitter i vårt dna. Men nu måste det gå fortare. Jag visste att det skulle bli svårt, men det är en ännu svårare och jobbigare process än vad jag hade sett framför mig.
En avgörande pusselbit, enligt Bydén, är att röja upp i byråkratin för att pressa ner ledtiderna. Upphandlingar, utbildningar och försvarsmyndigheternas samarbete behöver bli effektivare.
Det kräver ett tydligt ledarskap, säger Bydén.
– Sedan får man följa upp det, ge sig ner nedströms och börja ställa frågor. Säg att vi har en utbildning som tar tio veckor. Varför då? Hur långt hinner vi på halva tiden? Är det någon risk? Eller kan vi sänka målet? Det kanske räcker att vi kommer en bit på vägen och så får vi vara nöjda med det.
Det ska inte missförstås som hafs, lägger han snabbt till.
– Det jag ofta får tillbaka är att ”nu vill ÖB gena i kurvorna” – men den som säger det underkänner sig själv. Vi kan verksamhetssäkerhet, regelverk, lag och förordning. Jag måste se till att vi undanröjer hinder som vi själva byggt upp. Det kan vara ren administration eller föråldrade processer.
Den nya generationen av värnpliktiga har aldrig varit bättre, enligt Micael Bydén.
En konkret huvudvärk, inte minst för armén, är hålen i den så kallade bottenplattan – att det råder brist på ammunition och grundläggande utrustning som kängor och uniformer.
– Vi har fortfarande ett merbehov som vi kämpar med, säger Bydén.
När har bottenplattan vuxit ikapp organisationen?
– Jag vet inte när vi kommit hela vägen fram. Men det är full fart framåt, vi blir bättre och det finns goda exempel.
Under intervjun är Bydén noga att betona två saker. Dels att mycket redan görs, exempelvis att ett nytt logistikkoncept sjösatts och att stora ordrar av materiel och vapen är på väg in. Dels att utgångsläget varit 20 år av långtgående nedskärningar, något ÖB tidigare kritiserat.
– Man måste komma ihåg var vi kommer från. Nu har vi det första på plats. Vi vet och förstår vad som ska till. Sedan gäller det att bygga volymer. Det gör vi för fullt.
Nyligen rapporterade brittiska The Times att en hel ukrainsk brigad övat i Sverige och sedan återvänt till fronten för att delta i den stundande våroffensiven. Försvarsmakten vill ”av säkerhetsskäl” varken bekräfta eller dementera uppgifterna.
Klart är i alla fall att krigets utveckling har förändrat hotet mot Sverige. Bland annat på så vis att Putin bundit upp stora delar av markstyrkorna i Ukraina.
– Det ser vi ju till och med i vårt närområde, om man ser på vad som finns kvar i de västra delarna av Ryssland, säger Bydén.
– Men man måste komma ihåg att Ryssland har flygstridskrafter och marinstridskrafter som är mer eller mindre orörda. Man har en verktygslåda av hybridhot. Det kan vara informationsoperationer, påverkanskampanjer och cyberattacker.
Vilka strategier som smids i Kreml är vanskligt att bedöma. Bydén varnar emellertid för att varje motgång på slagfältet ökar risken för att Ryssland agerar på andra fronter.
– Det måste man ha ögonen på, säger han.
Kriget har pågått i snart 15 månader. Överbefälhavaren skymtar ”inga enkla lösningar” på kriget. Hans budskap är uthållighet och solidaritet.
– Jag hävdar att enigheten i väst är det absolut viktigaste, att värna om att vi håller ihop. För skulle det börja deviera eller krackelera, då har vi en helt annan situation."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.