Nato Vill Ha Svenskt
2023-05-19
NU SÅ...
" Rysslands brutala krigföring i Ukraina tvingar Nato att ändra sina försvarsplaner.
Svenskt territorium får en ny roll som uppmarschområde för försvaret av Nordeuropa. Sverige förväntas bidra med en armébrigad på 5 000 soldater som kan rycka ut vid kris och krig, uppger källor för DN.
Sveriges åtagande som Natomedlem blir mer omfattande än vad som hittills diskuterats. Det framgår av intervjuer som DN gjort med företrädare för flera Natoländer och internationella experter.
Det är de ryska styrkornas invasion och framfart i Ukraina 2022 som tvingat fram en ny försvarsstrategi. Mest känt är händelserna i Butja, förstad till Kiev. Ryska förband nådde snabbt dit och begick en rad övergrepp och mord på civila – som avslöjades när Ukraina återtog Bucha.
– Om du frågar vem som helst i Polen, vanliga människor: ”Vill ni ha ett Butja i Polen?” Då är svaret enkelt: ”Nej, nej - aldrig!”. Så vi ändrar Natos strategi och sänder ett starkare budskap till Ryssland - det är det enda sättet att upprätthålla freden, säger Polens försvarschef Rajmund Andrzejcak till DN.
Alliansens nya strategi antogs vid Nato-toppmötet i Madrid i juni förra året - alltså efter det att Sverige ansökt om Natomedlemskap. Strategin slår fast att Nato ska ”försvara varje tum av allierat territorium” genom avskräckning och försvar.
I Sveriges närområde finns Natos östligaste medlemmar Polen, Estland, Lettland och Litauen. I de fyra länderna finns i dag ”snubbeltrådsstyrkor” från andra Natoallierade. Styrkorna består av bataljoner med 1 000 militärer vardera. Arrangemanget kallas förstärkt främre närvaro, Enhanced forward Presence, EfP.
Idén var att avskräcka Ryssland eftersom ett ryskt angrepp skulle dra in hela Nato. Men att befria ockuperade områden i en motoffensiv skulle ta tid och är numera oacceptabelt:
– Rysslands krigföring i Ukraina det senaste året är rent förfärlig: inta, plundra, förstöra, våldta, terrorisera och deportera människor. I grunden är det ett medeltida sätt att föra krig. Om det skulle drabba de baltiska staterna skulle det vara ett existentiellt hot mot våra samhällen och nationer, säger Peeter Kuimet vid Estlands försvarsdepartement. Han förklarar:
– Därför behövs ett modernt, framskjutet försvar med regionala försvarsplaner. Det är nödvändigt för att avskräcka och försvara Natos östra flank mot Ryssland.
De planerna har nyligen utarbetats av Natos överbefälhavare för Europa USA-generalen Christopher Cavoli.
– De regionala planerna är en ritning för de styrkor vi behöver framöver. Medlemsländerna kan bygga på dem. De flesta har förklarat att de avser att göra det i betydande utsträckning vad gäller kapacitet, förmåga och beredskap, säger general Cavoli som i söndags deltog i det säkerhetspolitiska mötet Lennart Meri Conference i Tallinn.
– Planerna fördelar styrkor till de områden dit de ska, eller ska kunna strida, i en krissituation, säger den estniske generalmajoren Veiko-Vello Palm. Han leder en ny divisionsstab som ska samordna Estlands trupper med de allierades.
Först när Sverige blir fullvärdig medlem får svenskarna insyn i försvarsplanerna.
– Vi är en familj med 31 länder. När Sverige kommer med får vi återigen sätta oss ner och tala om hur vi ska minska hoten och mest effektivt skapa ett strategiskt dilemma för fienden, säger Polens försvarschef Rajmund Andrzejcak till DN.
Finland är sedan den 4 april fullvärdig Natomedlem. Med sin 1 300 kilometer långa östgräns fördubblades Natos gräns mot Ryssland. Inom Nato talar man om Finland, Sverige och Norge i termerna av ”front, staging and rear”, enligt flera av DN:s källor med insyn.
Finland blir frontland medan Norge blir det bakre landet som tar mot allierade förstärkningar över Atlanten. Norges försvarskommission skrev den 3 maj: ”Med Finlands och Sveriges medlemskap i Nato ökar Norges betydelse för att ta emot och transitera allierade”.
Vid hot på Nordkalotten blir Sveriges roll att vara ”staging area”, på svenska ett uppmarschområde.
– I uppmarschområdet kommer man att förflytta Natoförband, organisera svenska förband och föra fram logistik till fronten, förklarar en Natokälla för DN.
Denna Natokälla liksom andra med kunskap om Natos strategi som DN talat med säger att Sverige behöver ställa en fullt utrustad armébrigad till Natos förfogande. Brigaden ska omfatta 5 000 officerare och soldater med stridsvagnar, stridsfordon, artilleri och underhållsresurser.
– Det mest krävande för Sverige är en brigad som ska gå att sätta in i regionen för gemensamt försvar. Det kan vara i norra Finland, i de baltiska staterna eller längre söderut, säger Tony Lawrence vid estniska tankesmedjan ICDF. Han arbetar på en studie om hur Sveriges och Finlands försvar ska integreras i Nato.
Enligt riksdagens försvarsbeslut 2020 ska Sverige ha tre armébrigader med stridsvagnar, i Skövde, Boden och Revinge i Skåne. Att det blir brigaden i Boden som öronmärks för Nato är mest sannolikt. Men upprustningen av brigaderna går långsamt och är inte klar förrän någon gång efter år 2030. Det är alldeles för sent för Natos planering.
Minna Ålander är säkerhetspolitisk forskare vid Finlands utrikespolitiska institut. Hon understryker Sveriges viktiga roll eftersom vår geografi sträcker sig från Arktis till södra Östersjön. I norr ser hon en parallell till Vinterkriget 1939-40. Då försvarades norra Finland mot Sovjetunionen av den svenska frivilligkårens och flygförbandet F19.
– Sverige och Finland samverkar redan militärt. Det är viktigt för Finland att veta att Sverige kan hjälpa till med försvar på djupet, säger Minna Ålander.
Sverige och Finland ser hon som ett slags bakre stöd för balterna. Deras försvar får ett större strategiskt djup där Gotland är centralt för kontrollen av Östersjön.
– Det finsk-svenska marina samarbetet är mycket viktigt. Vad gäller flygvapnen ska Finland och Sverige ha beredskap att från sina egna baser försvara balterna, säger Minna Ålander.
Hittills har Sverige bidragit med militära insatser till FN och Nato. Men som medlem blir vi en del av Nato, vilket innebär ett djupare engagemang. Det för med sig mer omfattande insatser än några månaders flygning i Baltic Air Policing, Natos incidentberedskap för fredstid med stridsflyg över Östersjön. Eller att sända marktrupp på 150 man till Natos EfP.
Sådana bidrag diskuteras visserligen, men Nato-grannen Estland är tveksamt:
– När det gäller EfP har Estland hittills begränsat antalet länder som deltar - det är helt enkelt en fråga om effektivitet. Och vad gäller Air Policing tänker vi längre än så. Vi går på djupet i hur Sverige kan delta i det övergripande försvaret och avskräckningen i regionen, svarar Peeter Kuimet vid försvarsdepartementet i Tallinn DN.
Fakta.Natos styrkor ska bli större och snabbare
I dag har Nato som krav att kunna sätta in styrkor på 40 000 man inom två veckor.
Den 2022 beslutade ”New Nato Force Model” går ut på att snabbare kunna sätta större styrkor, till lands, till sjöss och till havs.
Det sker i tre nivåer med fallande beredskapskrav.
1. Mer än 100 000 man inom 10 dygn.
2. Cirka 200 000 inom 10-30 dygn.
3. Minst 500 000 man inom 1-6 månader."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.