Alecta-Effektshotade Företag I SvD
2023-04-21
https://www.svd.se/a/0QbRJG/alecta-effekten-hotar-svenska-bolag?fbclid=IwAR1mF3Zm-2caHJqH7RosLi8MNepD7YdWKBoiZd4LFy7vVD88eG1wS3O4pro
Svenska bolag hotas av ”Alecta-effekten”
Björn Jeffery
Efter Alectas miljardmiss sitter nu det institutionella kapitalet i Sverige och tänker en enda sak: hur undviker vi samma sak? Läget riskerar att förlänga techvintern ordentligt.
Det hinner hända mycket på två år.
2021 var techmarknaden stark. Listan av bolag som siktade mot börsen var lång.
Alecta, tillsammans med andra liknande institutionella ägare, investerade då ofta i fasen som brukar benämnas som ”pre-IPO”. Där hittar man företag som inte är på börsen än, men som har för avsikt att komma dit inom 18-24 månader.
Snabbspola 24 månader framåt och läget är som natt och dag.
Oro, inflation och höga räntor gjorde att techbolagen rasade på börsen. Och Alecta hamnade i rejält blåsväder efter att ha förlorat miljarder i kraschen av Silicon Valley Bank.
Kritiken mot pensionsbolaget blev massiv och Alectas vd, Magnus Billing, fick sparken.
Trots att investeringarna i fråga gällde amerikanska bankaktier, finns nu risken att de stora techinvesteringarna i Sverige torkar upp totalt. Vid ett tillfälle där de skulle behövas som allra mest dessutom.
I takt med att techsektorn på börsen sjunkit kraftigt har även bolag i tidigare faser börjat drabbas. Värderingarna har sjunkit vilket kan skapa en rävsax för dem som inte hunnit eller klarat av att ställa om till lönsamhet.
I branschen talas det nu om väsentligt längre finansieringsprocesser än tidigare, och tuffare villkor. För många bolag börjar kassan ta slut, lönsamhet är långt bort på horisonten och investeringar till bra värderingar är svårare än någonsin att få till.
Samtidigt är möjligheten att gå till börsen mer avlägsen än på många år. Att som techbolag börsnotera sig under 2023 är att betrakta som stendött.
Optimisterna anar en tänkbar ljusning en bit in på nästa år. Men pessimisterna är inte övertygade om den tidsplanen.
På många vis är det ett gyllene läge för det institutionella kapitalet. De sitter med välfyllda kassor och kan komma åt techbolag till betydligt mer attraktiva värderingar än man kunnat göra de senaste åren.
Konkurrensen har svalnat, värderingarna är ner, behovet är stort. Kan det bli bättre?
I teorin är läget perfekt. Men i praktiken kan techsektorn ha smittats av oron kring Alectas bankaffärer.
Associationen ligger direkt i namnet – Silicon Valley Bank. En bank med direkt exponering mot världens mest dynamiska region för startups och techinnovation.
Techaktier kommer ofta med hög risk. Det ligger i sin natur. I en värld med låga räntor letade investerare efter avkastning där de kunde hitta den.
Nu är makroläget i det närmaste motsatt. Hög inflation, stigande räntor och därtill krig i Europa. Det är inte mycket som talar för en hög riskvillighet i det här segmentet.
Frågan man ställer sig är därför hur mycket risk, kopplat till techaktier, som det svenska institutionella kapitalet kan tänka sig i det här läget.
Sannolikheten att Alecta skulle göra fler stora techinvesteringar i år borde ligga nära noll. Branschnyheter om att Kinneviks innehav, matleveransbolaget Mathem, tappat närmare 90 procent av sin värdering sedan 2021 underlättar inte heller.
Givet utfallet på Alecta riktas nu blickarna mot spelare som AP-fonderna, AMF och Swedbank Robur. Tänker de utnyttja marknadsläget till sin fördel?
Med risken att en handfull dåliga affärer gör att personer i ledningen blir nästa Magnus Billing? Om man får tillåta sig att gissa lär de flesta sitta still i båten och vänta ut denna våg.
”Alecta-effekten” kan således ha stängt den institutionella techfinansieringen för bolag i sena faser – åtminstone året ut. Kanske längre än så. Det är lite ironiskt. För värderingarna har inte varit lägre på över tio år.
Björn Jeffery
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.