SvD-Jenny Ser Stort Agendasättande Ryskt FN-Skådespel
2023-04-10
Är det möjligen planerat..
"Alice i Underlandet har flyttat in på första avenyn i New York.
Eller för att vara konkret: Rysslands ambassadör har tagit ordförandeklubban i FN:s säkerhetsråd. Från mitten av det rundade bordet bestämmer han vem som får prata och när. Det är ryssarna som sätter agendan i FN nu, och avgör vilka världsproblem som existerar – och vilka som bör diskuteras.
Att ett land som förbjudit och avskaffat journalister och bedriver oprovocerat anfallskrig ska ha den rollen kanske låter fel. Men svaret på frågan om inte FN borde reformera säkerhetsrådet – liksom mycket annat – är att det inte lär hända.
Därför pågår nu ett svindlande skådespel där ingen kostymklädd delegat kommer att tappa det diplomatiska humöret. Oavsett vilka påståenden som rasslar fram i de små hörsnäckorna för översättning.
Men även när man anar, eller är övertygad om att någon ljuger, så kan det vara värt att lyssna. Att låta dem prata på. För att få reda på vad de åtminstone själva tror på. Och för att få en upplysande inblick i andra sidans världsbild.
För sällan har skiljelinjerna varit så tydliga som nu mellan öst och väst – med varsin förklaring och sanning om varför det är så.
”Oprovocerat anfallskrig”, förresten. Syftar ni på USA i Irak då eller, skulle en rysk diplomat genast fråga. Och se där ett typexempel på själva grundplåten till den ryska versionen av sanning, som inte bara matas på för alla ryssar utan även marknadsförs i tydliga ordalag till resten av världen.
För såhär låter det ryska budskapet, som nu också får en plattform i FN: Det är USA som ställer till problem. Som lägger sig i saker långt hemifrån – med katastrofalt resultat. Som hotar stabilitet och säkerhet i världen.
När Putin läxade upp ambassadörer i veckan sade han att den direkta orsaken till konflikten i Ukraina var att USA stöttat en statskupp där 2014. Den rysk-amerikanska relationen genomgår en ”djup kris” på grund av ”olika synsätt på hur den moderna världsordningen ska utformas”. På samma vis har hela Europa nu också sökt en konflikt med Ryssland, genom sitt stöd för Ukraina.
Ryssland ligger därför inte heller i krig med Ukraina, utan med västvärlden i stort, enligt Putin. Som vill och anser det nödvändigt att rita om den världsordningen. Den ryska utrikespolitiska doktrinen uppdaterades också nyligen – i den har Ryssland ”en unik historisk uppgift” och står inför ett ”existentiellt hot”.
Vilka fler kan då tänka sig att lyssna, och kanske köpa någon del av detta?
Den tyngsta delegaten vid bordet är förstås Kina. De har inte fördömt invasionen av Ukraina. Förhoppningen hos amerikaner och européer är att de åtminstone inte går så långt som att börja leverera vapen till den ryska sidan.
Men Xi var och hälsade på Putin i Moskva nyligen, och då befästes de goda relationerna.
Den gemensamma ryska och kinesiska skrivningen av läget sammanfattades då ungefär såhär på diplomatspråk: Ryssland må ha ett lokalt militärt ärende i Ukraina. Men USA och väst har sen utnyttjat det för ett fullskaligt hybridkrig mot Ryssland. Västmakterna har en långsiktig plan att försvaga Ryssland och utnyttja kriget för att försöka dominera – i förlängningen kanske även Kina.
Putin har också lagt fram hur han och Xi har samma besvär av USA: På samma vis som amerikaner försöker kontrollera Europa – vilket är Rysslands självklara närområde – så är de också inne och försöker ta för sig i Asien. Där Kina i sin tur är den naturligt dominerande makten.
Pekings världsbild hade redan en del gemensamt med Rysslands; i Kinas fall är det förstås Taiwan som USA inte borde ha några åsikter om. Så länge USA är upptagna med Ukraina är inte Taiwan deras största problem heller. De västliga sanktionerna mot Ryssland har dessutom gett Kina billig gas och olja.
Diplomater gillar ibland att använda så omständliga och flummiga ord som möjligt, för att få parter att komma överens. För när orden kan betyda lite vad som helst – det vill säga ingenting – är det ju enkelt att vara överens.
Men utrymmet för den typen av ord har krympt betydligt även för de västliga diplomaterna på andra sidan bordet. Och ibland blir oenigheten om ordvalet för stort– eller ljugandet från Rysslands sida för grovt.
Den internationella brottmålsdomstolen i Haag har ju formellt väckt åtal mot Putin för krigsbrott. Liksom mot hans barnrättskommissionär Maria Lvova-Belova, för att ha kidnappat tusentals ukrainska barn. Men hon och hennes chef Putin uttrycker det istället som att de har räddat barnen. Men när hon beskrev just det inför de andra FN-ambassadörerna reste sig USA, Storbritannien, och de tillfälliga medlemmarna i säkerhetsrådet Malta och Albanien upp och gick ut ur rummet.
En amerikansk korrespondent för Wall Street Journal togs sedan som gisslan av Putin i veckan. Det är mina och mina kollegors ord. I Washington beskris det i liknande termer: en amerikansk medborgare hålls i ett annat land i uppenbart syfte att utpressa en hel stat – och tvinga fram förhandlingar på högsta nivå.
Den ryska beteckningen är att den amerikanske medborgaren Evan Gershkovich är misstänkt för spioneri i sitt arbete som journalist. Han ska ställas inför rätta av det som av ryska dissidenter beskrivs som en rutinmässig skenrättegång.
Men Gershkovich kommer att prövas i ett rättssystem som inte alls är politiskt kontrollerat, enligt den ryske FN-ambassadören. Ett rysk-iranskt specialgrepp, kallas det av USA. Nu sitter den unga journalisten i ett ökänt fängelse i Moskva, där han riskerar att få stanna i tjugo år.
Någon kanske skulle använda ordet absurt. Ett torrare sätt att uttrycka det är världsordningen 2023. På två helt olika språk."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.