https://www.svd.se/a/oneW1K/teorin-fororenat-dricksvatten-orsakar-parkinson?fbclid=IwAR01I6KwrStA3dSC1xC_S6sz4BsDXEfqRYdkkA6THCl0TVH6mw2eep98oJA " Efter larmrapporter från USA, Belgien och Tyskland inleder Statens geotekniska institut, SGI, i år provtagningar av grund- och ytvattnet vid tio platser där man misstänker att halterna av klorerade lösningsmedel kan vara förhöjda. – Det är första gången vi gör en riktad undersökning av det här slaget, säger Malin Montelius som är miljöingenjör på SGI. Havs- och vattenmyndigheten har samtidigt inlett provtagningar kring flodmynningar medan Naturvårdsverket undersöker halterna kring reningsverk. Klorerade lösningsmedel är långlivade miljögifter. De misstänks sedan tidigare orsaka cancer och användningen har därför begränsats kraftigt inom EU och förbjudits helt i konsumentprodukter. De har främst använts för avfettning av metall och vid kemtvätt och sipprat ut i både yt- och grundvatten. Ämnena fångas inte upp då dricksvatten filtreras naturligt genom sand- och jordlager. Redan 1969 kopplades ämnet trikloretylen första gången till Parkinsons sjukdom, men trots det har få försök gjorts för att utreda saken närmare. Men nu har en internationell forskargrupp gått igenom studierna på området i en artikel i Journal of Parkinson’s disease. Ett oräkneligt antal har dött av cancer och andra sjukdomar kopplade till trikloretylen. Gruppen pekar bland annat på oroande resultat från en lång rad enskilda observationer och fallstudier. I en registerstudie i en tvillingdatabas uppskattades exponering för trikloretylen öka risken för Parkinsons sjukdom med 500 procent. Olika råttförsök har visat på ett tydligt samband mellan exponering för trikloretylen och en nedsatt förmåga i de dopaminproducerande cellerna i hjärnans striatum, vilket kännetecknar Parkinsons sjukdom. Sambandet var dosberoende men krävde ganska hög dos. Till det läggs forskning som visar att grundvattnet i USA på flera platser är förorenat av klorerade lösningsmedel. Halter upp till 280 gånger högre än gränsvärdet har uppmätts kring militärbaser och industrier där medlen använts i stor skala. Vad gäller Parkinson misstänks tiden mellan exponering som kan ske omedvetet och de första sjukdomssymtomen kunna vara mycket lång, upp till 30–40 år, vilket försvårar forskningen. – Ett oräkneligt antal människor har dött av cancer och andra sjukdomar kopplade till trikloretylen, och Parkinson kan vara den senaste sjukdomen i raden, kommenterar huvudförfattaren Ray Dorsey, professor vid universitetet i Rochester, New York som efterlyser mer forskning. Lars-Gunnar Gunnarsson är specialist i neurologi samt arbets- och miljömedicin vid Örebro universitet. För några år sedan studerade han på uppdrag av försäkringsbolaget AFA sambandet mellan Parkinson och andra riskfaktorer, däribland exponering av lösningsmedel i arbetslivet. Han är kritisk till slutsatserna utifrån det forskningsunderlag som finns och efterlyser, liksom författarna själva, fler och bättre studier. – Exponering för låga nivåer av trikloretylen i dricksvattnet och/eller långt innan symptomdebut – jag bedömer detta samband ha mycket låg sannolikhet, säger Lars-Gunnar Gunnarsson. Min uppfattning är att 99,9 procent är borta ur produktionen. Han välkomnar samtidigt de provtagningar av dricksvatten som nu planeras i Sverige. Där ska man leta efter ämnet dioxan som ofta använts för att stabilisera trikloretylen. – Svenska myndigheters analyser av dricksvattnet för att kartlägga förekomsten av dioxan är mycket bra. Om analyser påvisar stora regionala variationer så bör detta undersökas i relation till förekomst av Parkinsons sjukdom, säger Lars-Gunnar Gunnarsson. Han betonar att analyser av dricksvatten kan kasta nytt ljus över regionala kluster av även andra sjukdomar. – Jag är själv involverad i en forskargrupp som studerar andra aspekter av dricksvattnet för att undersöka regionala kluster av sjukdomarna ALS och MS. I Sverige har arbetet med att fasa ut dessa lösningsmedel pågått sedan 1990-talet. – Min uppfattning är att 99,9 procent är borta ur produktionen, säger Bert-Ove Lund, docent vid Kemikalieinspektionen. Han förklarar att begränsningen inom EU främst bygger på kända cancerrisker och miljöpåverkan. – Parkinson är en ny aspekt men eftersom medlen redan fasats ut och det finns strikta gränsvärden i EU så tror jag knappast att det påverkar våra regler i Sverige. Förekomsten i Sverige är närmast helt okänd, men slumpmässiga fynd har tidigare gjorts i grundvattnet. Dioxan är i sig cancerframkallande och kan ge skador på lever och njurar. – Dioxan är ett ämne av ökande betydelse. Syftet med det här projektet är att bedöma om ämnet är en förorening som behöver uppmärksammas mer även i Sverige, säger Malin Montelius på SGI. Klorerade lösningsmedel Användningen av klorerade lösningsmedel tog fart under 1930- talet och kulminerade under 70-talet med en förbrukning i Sverige på över 20 000 ton per år. Avfettning inom verkstadsindustrin med trikloretylen var det viktigaste användningsområdet. Men medlen användes även i kemtvättar och i en lång rad sprejprodukter och till och med för att framställa koffeinfritt kaffe. I Tyskland visade provtagningar som rapporterades 2022 att halterna av dioxan i grundvattnet på vissa platser var upp till 30 gånger högre än gränsvärdet. Även i dricksvatten påträffades relativt höga halter strax under gällande gränsvärde."