Mitt I Kalkutta; Digg - Myndigheten För Digital Förvaltning
2023-04-09
Ja nu kan man säga att spetsar till sig ordentligt - ja naturligtvis i kärnan..
På temat integritetsskyddsmyndigheten maktmissbruk osv....
" En myndighet har skakats om i grunden. Det larmas om en hemsk arbetsplats och en ledning som inspirerats av flum från managementkonsulter. ”Man har lärt sig alla buzzwords”, säger en medarbetare.
Ex-medarbetare: ”Det var väldigt flummigt”
Mitt i Sundsvall ligger Digg, myndigheten för digital förvaltning, på sjätte våningen. Kanske en ganska okänd instans för de flesta, men varje dag arbetar myndighetens över 100 anställda med att ”samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen”.
Högsta chef är Anna Eriksson – förmodligen en av offentliga it-Sveriges mäktigaste personer och just nu är hon under attack.
Sedan i höstas har ett flertal larm kommit inifrån myndigheten, larm om stora interna problem som tystnadskultur och toppstyrning. Det handlar om visselblåsarbrev till regeringskansliet och artiklar i bland annat Sundsvalls Tidning, som först berättade om problemen.
Ropen på hjälp har gett effekt.
På regeringens order genomför nu Statskontoret ett stor granskning av Digg och generaldirektörens styrning. Slutrapporten presenteras senare i år.
Generaldirektören är inte orolig.
Digg har funnits i snart fem år och har gjort flera viktiga insatser för svenska samhället, tycker hon. Mest känt är förmodligen de covidbevis som miljontals svenskar har laddat ner under pandemin. Men det är även myndighetens förtjänst att många nyligen fick sin deklaration i Kivra – Digg ligger nämligen bakom de it-system som sammankopplar myndigheter och digitala postlådor.
– Jag har tittat tillbaka och skulle säga att vi har kommit fantastiskt långt på den här tiden, säger Anna Eriksson.
Anna Eriksson är nöjd med sin insats på Digg.
Men alla håller som sagt inte med.
SvD har pratat med flera personer som jobbar eller har jobbat på Digg och som är djupt kritiska till hur myndigheten styrs. De har utlovats anonymitet och beskriver en ledning som snarare är intresserad av att skapa en ”unik” organisation än att skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö.
Problemen började tidigt. Redan från början stod det klart att Digg skulle ta avstånd från det traditionella.
– Digg ska vara en myndighet som handlar mycket om modernisering, inspiration och nytänkande. Här ska vi våga prova på nya saker, sa generaldirektör Anna Eriksson vid invigningen 2018.
Året efter anlitades ett konsultbolag för att bygga en modern organisation. Myndighetsledningen lät sig inspireras, enligt SvD:s källor. Saker och ting skulle bli lite annorlunda.
Titlar och namn byttes ut. Det som på svenska myndigheter vanligtvis kallas enhetschefer och avdelningschefer skulle i stället kallas leveransledare och leveransområdeschefer. Ledningsgrupp fick namnet ”Styra och leda”.
Managementkonsulterna berättade om chefslösa organisationer som fungerade som levande organismer och myndigheten uppmanades arbeta i självorganisande team och tillämpa självledarskap. Så såg nämligen en modern organisation ut på 2000-talet, förklarade de.
– Det var väldigt flummigt. Vi blev bara förvirrade och vi förstod ingenting, säger en ex-medarbetare.
En sak var mycket viktig: myndighetens skulle arbeta agilt.
Begreppet agilt är mycket populärt inom modern organisationsteori och myntades i it-branschen för drygt 20 år sedan. Mycket enkelt förklarat handlar det ”agila” om att arbeta flexibelt och löpande prioritera det viktigaste – i motsats till att på förhand göra upp en plan att nitiskt hålla sig till.
Flera medarbetare berättar att de i grunden är positiva till agila arbetssätt, men ifrågasätter myndighetsledningens tillämpning. I praktiken blev prioriteringen otydlig och de unika arbetstitlarna skapade förvirring och oklara mandat, berättar de källor som SvD har pratat med.
– Man har lärt sig alla ”buzzwords” som hör till det agila. Men det har aldrig fäst. Man sysslar väldigt mycket med interna saker som inte skapar någon nytta, säger en medarbetare.
I ett av visselblåsarbreven till regeringen berättar anonyma medarbetare att ledningen ”vill jobba agilt men har inte kunskap om vad agilt faktiskt betyder” och en extern arbetsplatskartläggning slår fast att myndigheten vill arbeta agilt men i praktiken inte gör det. Rapporten konstaterar också att begrepp som självledarskap och självorganisering inte är ”fullt accepterade och förstådda”.
Flera av SvD:s källor upplever att det är ett självändamål för myndighetsledningen att skapa en ”unik” organisation.
– Det sägs ofta att vi är helt unika, säger en person som jobbar på Digg.
Generaldirektör Anna Eriksson har förstås en helt annat bild. Visst har myndighetsledningen inspirerats till att ha ett agilt förhållningssätt, men att att arbeta agilt är knappast något unikt, påpekar hon och nämner Bolagsverket och Skatteverket som positiva exempel. Något ”flum” har det aldrig varit frågan om och målet har definitivt aldrig varit att skapa en unik myndighet för sakens skull.
– Jag brukar beskriva mig själv som att jag har en ”bonde-gen” och det handlar väldigt mycket om: ”om det funkar ska vi inte göra något åt det” och inte massa krusiduller. Ur mitt perspektiv skulle jag säga: ”if it ain't broke, don't fix it”, säger hon.
På Digg finns ett gosedjur som spelar upp barns tankar om digitalisering.
På Digg finns ett gosedjur som spelar upp barns tankar om digitalisering. Foto: Stina Stjernkvist
Digg ligger i Sundsvalls myndighetskluster, tillsammans med bland annat CSN och Bolagsverket.
Anledningen till att begrepp och titlar har skiljt sig från andra myndigheter, har inte handlat om att sticka ut, utan snarare att fokusera på ”leverans”.
– Sedan har det visat sig att det kanske skapat en del otydligheter. Det har skapat en tydlighet kring ”leverans”, däremot skapar det otydlighet när man ska förklara sin roll för andra. Därför har vi numera infört traditionella titlar
Vad innebär det här när ni säger att det är viktigt att arbeta agilt?
– Det är viktigt på den här myndigheten att kunna vara flexibel, prova sig fram och kunna se om man behöver göra något på ett annat sätt än vad man först tänkte. Det kallar väldigt många ”agilt”, säger hon.
Fungerar det bra i praktiken?
– Det har varit väldigt svårt under pandemin eftersom man inte träffas. Det handlar mycket om förhållningssätt och en kultur som är svår att bygga under pandemin.
I början av året omorganiserades myndigheten för att bli en mer traditionell organisation med enhets- och avdelningschefer. Enligt generaldirektören krävdes en omstart efter att Digg snabbt växt i antalet anställda. I samband med arbetet gjordes en omfattande arbetsmiljökartläggning av den externa företagshälsovården.
Slutrapporten visade på stora problem med mobbning och kränkande särbehandling. Mer än 20 procent av medarbetarna vittnar om sådana saker senaste året, och 10 procent uppger att de utsatts personligen.
Anna Eriksson berättar att hon inte alls känner igen att myndigheten skulle ha en tystnadskultur och att hon själv aldrig har sett fall av mobbning. Men generaldirektören reagerar starkt på siffrorna i kartläggningen.
– Det tänker jag är fruktansvärt, för vi har nolltolerans mot det. Så vill vi absolut inte ha det. Det vill jag vara väldigt tydlig med, säger Anna Eriksson.
En arbetsmiljökartläggning vittnar om omfattande problem med mobbning och kränkande särbehandling.
Varifrån kommer det här?
– Eftersom jag inte kände till att det var så, så har jag lite svårt att se var det kommer ifrån. Jag kan bara hänvisa till det som står i rapporten från företagshälsovården.
Men du måste väl ändå ha någon tanke om varifrån det här kommer?
– Vår företagshälsovård rekommenderade oss att jobba framåt och inte jobba bakåt. Men vad de sa var att när det kommer in många nya medarbetare så hinner man inte bygga gruppen ordentligt. Det har varit mycket fokus på leveranser.
Du säger att du inte känner igen den här bilden, kan det vara tecken på en tystnadskultur?
– Det blir spekulationer från min sida, men absolut finns en sådan risk.
Myndigheten arbetar nu på olika sätt för att förbättra sin kultur och på företagshälsovårdens rekommendation har man tagit fram rutiner för hur mobbning och kränkande särbehandling ska hanteras. Tyvärr har det inte funnits på plats innan, säger Anna Eriksson.
– Det är beklagligt så om det är något som jag ångrar så är det isåfall det. Det är tydligt.
Varför var det inte på plats innan?
– Vi har haft fokus på rekrytering. Så mycket av våra resurser som kan arbeta med den här typen av frågorna har jobbat med det.
Både i visselblåsarbrev och i samtal med medarbetare beskylls myndighetsledningen för de problem som uppstått på myndigheten, och Anna Eriksson understryker själv att hon är ytterst ansvarig.
– Det är väl aldrig kul när någon säger att man inte gör ett bra jobb. Men det är svårt för mig att kommentera anonyma brev. Sedan brevet kom ut så har också medarbetare från hela organisationen hört av sig och sagt att vad som står inte stämmer.
Vad är viktigast att göra framöver?
– Jag tror att det är väldigt viktigt att vi får träffas som vi kan göra nu och att vi verkligen jobbar med vår kultur, med ledarskapet och med medarbetarskapet. Vi har många aktiviteter på gång.
Kort efter intervjun med Anna Eriksson publicerar Riksrevisionen en rapport med hård kritik mot Digg och regeringens styrning av myndigheten. Granskningen visar bland annat att Digg har intagit en blygsam roll i det offentliga Sverige, att myndighetens arbete fått litet genomslag och att Digg inte lagt tillräckligt mycket pengar på digital tillgänglighet."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.