Tidsanpassad Om AI I DN
2023-04-08
Passande i tiden:
" Vintern 2022–2023 kan komma att skrivas in i historieböckerna som en milstolpe inom artificiell intelligens. Inte för att utvecklingen kom plötsligt, AI har utvecklats under lång tid. Men sedan den omtalade chattroboten ChatGPT släpptes till allmänheten i höstas har utvecklingen gått snabbt och AI-verktygen blivit tillgängliga för fler.
Framför allt har AI-system kunnat mäta sig med, eller överträffa, människor inom nya områden: Att läsa och skapa vissa texter, producera falska men fotorealistiska bilder, bland annat.
Den 14 mars togs ännu ett steg, när version fyra av den omtalade ChatGPT släpptes. Nu hanterar den ännu större datamängder, gör mer avancerade analyser och fixar många uppgifter som få hade trott att en mjukvara skulle klara av. Som att se en serie bilder, ”förstå” vad de betyder och hur de hänger ihop.
”Ska vi riskera att förlora kontrollen över vår civilisation?” står i uppropet.
Kort därefter skrev bland andra techmiljardären Elon Musk, svenske forskaren Max Tegmark och tusentals andra under ett upprop: Stoppa utvecklingen av större AI-system omedelbart. Ta sex månaders paus. Skapa säkerhetsspärrar för att inte tappa kontrollen. Skriv regelverk för hur AI får användas. Analysera vilka konsekvenserna kan bli för samhällen och människors liv och arbeten.
”Bör vi utveckla ickemänskliga sinnen som förr eller senare kan överträffa oss i antal och intelligens, göra oss överflödiga och ersätta oss? Ska vi riskera att förlora kontrollen över vår civilisation?” står i uppropet.
Det kan låta avlägset, men har länge varit en etablerad idé i AI-sammanhang. Ett av argumenten är att ett system som förbättrar sig själv inte skulle nå upp till mänsklig intelligens men stanna där, den skulle snabbt – i accelererande, skenande tempo – fortsätta tills den vida överskrider det mänskliga sinnet.
När en mer intelligent livsform möter en mindre intelligent, brukar det sluta illa för den senare.
Vad som skulle hända sen är svårt att föreställa sig. Men förespråkarna för denna tanke brukar hänvisa till att när en mer intelligent livsform möter en mindre intelligent, brukar det sluta illa för den senare.
Är det då inte bara att dra ur kontakten? Den svenskfödde filosofiprofessorn Nick Bostrom, inflytelserik tänkare inom AI-teori, fick frågan i DN år 2016:
– En sådan kontrollmekanism fungerar i dag, för systemen är svaga. Som din laptop där, den förstår ingenting om sin omvärld. Men om du har ett tillräckligt intelligent system så kan det förutse det och lista ut en motstrategi: Den kan kopiera sig till en annan dator eller övertyga dig att inte stänga av den, till exempel.
Svenske Nick Bostrom är en av världens ledande AI-experter. Han har i bland annat boken ”Superintelligens” beskrivit hur en AI som kan förbättra sig själv på mycket kort tid skulle kunna gå från att vara nästan lika smart som en människa till att vara tusen gånger smartare – och att en sådan AI kan ha helt andra mål än människans bästa.
Men det finns mer närliggande problem som AI-utvecklingen kan leda till:
En störtflod av falsk information, när trovärdig text och bild kan skapas blixtsnabbt. AI-genererade bilder har redan lurat många, som den med en knäböjande Vladimir Putin framför Kinas president Xi Jinping. När det blev känt att Donald Trump skulle åtalas spreds mängder med bilder på honom jagad av poliser, många svåra att skilja från ett äkta fotografi.
Falska konton på sociala medier, de som ofta kallas botar, kan skapa illusionen av en politisk opinion. Till skillnad från de som måste kontrolleras av människor, eller är begränsade till enkla sysslor som att klicka på gillaknappar, så kan en konverserande AI ge sig in i debatter och hjälpligt framstå som mänsklig.
För att inte tala om hur arbetsmarknader kan vändas upp och ner för hundratals miljoner människor om, eller snarare när, AI börjar klara uppgifter inom fler yrken. Som en industriell revolution, men i stället för att fabriksarbete ersätts av maskiner så gäller det jurister, lärare, läkare, ingenjörer, skribenter, kommunikatörer – åtminstone delar av sådana yrken är inom räckhåll för AI-system att ta över.
– Men det har hänt tidigare i historien också, säger Anders Ynnerman, professor vid Linköpings universitet och direktör för det svenska AI-programmet WASP, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program.
– När genombrottet för datorer som kunde utföra beräkningar snabbare än människor kom på 40- och 50-talet hade vi en liknande situation. Sedan kom informationsrevolutionen på 1990-talet när biblioteken plötsligt inte hade monopol på textkällor. Nu ser vi en dramatisk revolution när det gäller tillgång till det vi uppfattar som intelligenta förmågor. Det är omvälvande att vi människor inte längre har monopol på dem.
Skulle ett halvårs paus, som undertecknarna av uppropet vill se, ens hjälpa? Eller har kritikerna rätt när de bland annat påpekar att Kina inte skulle bry sig och att diktaturen skulle utnyttja tiden för att komma ikapp?
– Jag kan sympatisera med båda lägren. Men frågan är om sex månader skulle vara nog för att ta fram ramverk och begränsningar som har betydelse. Sådant tar längre tid. Utvecklingen understryker snarare vikten av att satsa på långsiktig akademisk forskning med öppenhet och transparens, säger Anders Ynnerman.
Antal AI-relaterade lagförslag som antagits globalt
Prognoser för hur AI kommer påverka samhällen är knappast huggna i sten. Goldman Sachs uppskattar att den senaste AI-generationen kommer att åtminstone delvis påverka 300 miljoner jobb världen över. Konsekvenserna väntas bli störst i utvecklade ekonomier.
– Det vi ser när vi undersöker saken är att alla system blir bättre när man har en människa i processen. AI plus människa är bättre än bara AI. Men det blir förändringar i hur vi arbetar, vilka arbetsuppgifter vi har kvar. Det kommer märkas, säger Anders Ynnerman.
Tre områden där AI kan ta över
1. Skapa bilder. På kort tid har flera system som kan skapa bilder från text släppts till allmänheten. Midjourney och Dall-e är några av de mest uppmärksammade. Systemen tar emot en instruktion i textform, till exempel ”uggla på ett träd i månsken, fotograferad från marken” och skapar utifrån det bilder. I dag klarar de bästa systemen fotorealistisk kvalitet. Det väcker frågor om hur falska bilder riskerar att lura människor, men också etiska dilemman. Systemen har tränats genom att titta på enorma mängder fotografier och illustrationer, ofta utan upphovspersonernas tillåtelse.
Den här fejkade, AI-skapade bilden som påstods visa Putin knäböjande för Kinas president Xi har använts som exempel på hur fotorealistiska bilderna kan vara – och hur de kan missbrukas. OBS! Bilden är alltså fejkad:
2. Juridik. När version fyra av den uppmärksammade ChatGPT presenterades i mars var juridik ett exempel som visades upp. AI-systemet fick en del av USA:s skattelagstiftning och en fråga om vilka avdrag ett gift par skulle göra. På nolltid analyserade systemet den komplicerade lagtexten och gav ett svar på frågan. Detta kräver betydligt mer än en enkel sökning i lagboken, AI-systemet måste både ”förstå” frågan och lagtexten för att resonera sig fram till ett svar.
3. Samtalande kundtjänst. De AI-system som har släppts på senare tid har visat sig oerhört skickliga på att föra en konversation med vanligt, mänskligt språk. Det öppnar för tekniken skulle kunna användas för en virtuell kundtjänst eller tekniksupport. Även om dagens modeller ofta tar fel på fakta så skulle ett specialtränat AI-system kunna åtminstone delvis ersätta kundtjänster och supportfunktioner som i dag hanteras av människor.
Ordlista.
AI. Artificiell intelligens, ett samlingsbegrepp för teknik som utför uppgifter som annars skulle kräva mänsklig intelligens. Flera sorters teknik kan avses, men oftast någon form av maskininlärning där datorer tränas att själv hitta lösningar på problem.
Djupinlärning. En form av maskininlärning som är viktig för de AI-genombrott vi ser i dag, inspirerad av en bild av den mänskliga hjärnan. Djupinlärning sker på flera nivåer, vilket har visat sig kraftfullt för komplexa och abstrakta uppgifter. Att förstå vad en bild föreställer, eller analysera budskapet i en text, exempelvis.
AGI. ”Artificial general intelligence”. Dagens AI-system är mycket bra på specifika uppgifter, som att identifiera eller skapa bilder, sammanfatta text eller hjälpa forskare med svåra uppgifter. Men de är inte generellt intelligenta, som en människa. Om en generell AI utvecklas så skulle den kunna ta sig an vilken uppgift som helst. När, eller om, vi kan skapa en AGI råder det delade meningar om.
GPT. AI-systemet bakom den uppmärksammade chattroboten ChatGPT. I grunden är den en språkmodell, som har tränats på enorma mängder text och lärt sig att känna igen mönster. Det har gett den en möjlighet att både tolka instruktioner och själv producera text. GPT utvecklades av företaget OpenAI i San Francisco.
Chattrobot. Ser ut som en vanlig chatt, men den som svarar är ett bakomliggande AI-system. ChatGPT och Googles motsvarighet Bard är två varianter som är kopplade till deras bakomliggande stora språkmodeller."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.