" Ericssons avtal med USA:s justitiedepartement, DOJ, och finansinspektionen, SEC, var avgörande för att slippa åtal efter en mångårig korruptionsutredning. ”Ericsson ägnade sig åt signifikanta överträdelser av FCPA (den amerikanska antikorruptionslagstiftningen, reds anm) och kom överens med DOJ om att skärpa sig ('clean up its act')”, sa åklagaren Damian Williams i samband om avtalet. En viktig komponent i uppgörelsen, som också innebar att Ericsson betalade motsvarande 10,1 miljarder kronor, var att bolaget lovade total öppenhet och insyn under en treårig prövoperiod, och att meddela all relevant ny information. I stället bröt Ericsson i två fall mot överenskommelsen. Det kostade ytterligare 2,2 miljarder kronor, ett års förlängning av övervakningsperioden, samt tvingade bolaget att formellt erkänna sig skyldigt till brott. Nästan samtidigt med att förhandlingarna med DOJ slutfördes var Ericssons egen utredning av misstänkta affärer i Irak färdig – men inte riktigt. Den 22 november ringde Ericssons externa juridiska ombud till myndigheten med budskapet att bolaget tittade närmare på Irak. Men upplysningarna var översiktliga, och utelämnade centrala detaljer. Kontakten skedde på order av ”senior corporate leadership”, Ericssons högsta ledning. Den 11 december satte Ericsson punkt för internutredningen, som visade att det inte gick att utesluta att bolaget hade mutat terrorsekten IS. Då hade det gått fem dagar sedan avtalet undertecknandes. Först 2022, då den interna rapporten hade läckts till journalistnätverket ICIJ, agerade Ericsson. ICIJ frågade både Ericsson och DOJ om rapporten, men Ericsson svarade inte utan offentliggjorde självt den 15 februari 2022 rapportens existens. Bolaget meddelade också DOJ att man skulle granska kontakten med myndigheten. Då framkom det att DOJ inte hade fått fullständig information. I flera andra fall lät Ericsson bli att lämna över information som de amerikanska myndigheterna borde ha fått, visar domstolshandlingar från när Ericsson erkände sig skyldigt i mars. Bland annat gällde det hundratals dokument och två USB-minnen som kunde kasta mer ljus över relationerna till tredjepartskonsulter. Ericsson förvarade under många år kopior av uppdragsavtalen och vissa fakturor i kassaskåp och låsta skåp i skyddade källarutrymmen under huvudkontoret i Kista. Ericsson behöll också information på två USB-minnen om vilka chefer som ingått konsultavtal och godkänt betalningar. Först 2021 lämnade Ericsson över detta. Dessutom höll Ericsson inne ett mejl från februari 2018 där en anställd riktade flera anklagelser mot toppskiktet på den asiatiska marknaden. Visselblåsaren antydde att de högsta cheferna i Kina hade ingått olämpliga relationer med tredjepartsagenter i landet, och godkänt massiva betalningar för arbete som aldrig utförts. Mejlets författare varnade till och med för att informationen kunde vara brottslig att undanhålla amerikanska myndigheter – men Ericsson lämnade ändå över mejlet först 2021. Slutligen satt Ericsson på ett mejl som var centralt för skandalen i Djibouti 2010-2011. I det diskuterade dåvarande regionchefen Anders Lindblad med en säljare som senare erkände sig skyldig till de mutor som säkrade ett statligt 3g-kontrakt. DOJ kallar mejlet ett ”nyckelbevis”, och eftersom det lämnades över först 2021 omöjliggjorde det för USA att åtala ”vissa individer”. Enligt Ericssons presstjänst är det två andra advokatbyråer som numera företräder bolaget än de som bistod 2019. BÖRJADE UTREDAS FÖR TIO ÅR SEDAN Redan 2013 började USA:s två viktiga myndigheter för Ericssons del, justitiedepartementet DoJ och finansinspektionen SEC, utreda bolaget för misstänkt korruption. 2019 undgick Ericsson åtal genom att erkänna mutbrott i ett fall, Djibouti, och i övrigt gå med på avsteg från antikorruptionslagstiftningen FCPA. Kostnaden för uppgörelsen motsvarade 10,1 miljarder kronor. I februari 2022 berättade Ericsson att en intern utredning pekat på möjligheten att IS i Irak mutats omkring 2014. På den följande årsstämman nekades styrelsen ansvarsfrihet. I mars 2023 betalade Ericsson ytterligare 2,2 miljarder efter att ha brutit mot avtalet vid två tillfällen."