Riksåklagaren & Gängvåldet
2023-04-01
Ja det gäller ju att verkligen prioritera det naturliga ledarskapet vid behov, så är det.
"Åklagarmyndighetens huvudkontor, Östermalm i Stockholm, februari 2023
”En armé utan ledning är en kropp utan själ.” De guldinfattade bokstäverna på latin glänser ovanför entrén till Åklagarmyndighetens huvudkontor på Östermalmsgatan. Det är ett arv från tiden då krigsmakten hade sitt högkvarter här, på en av Stockholms mest exklusiva adresser.
Numera håller en liten armé av brottsbekämpare till i korridorerna. Riksåklagaren Petra Lundh, en 59-årig skåning med ett förflutet som bordtennisspelare och en frisyr som får henne att påminna om ex-kanslern Angela Merkel, är deras chef. Hon är den första kvinnan på posten och leder landets omkring 1 200 åklagare.
Åklagare som DN talat med beskriver Petra Lundh som en uppskattad chef. Inlyssnande, erfaren och orädd.
– Den bästa jag har haft, säger en medarbetare.
I receptionen pryds väggarna av inramade diplom. Hennes myndighet har utsetts till den mest attraktiva arbetsgivaren bland juriststudenter, i hård konkurrens med omsusade advokatbyråer och andra myndigheter.
Men det finns också en annan bild.
Kristianstad, 1970-tal
När Petra Lundh växte upp i utkanten av Kristianstad anade hon inte att hon skulle nå en av toppositionerna inom det svenska rättsväsendet. Mamman var hemmafru och pappa drev en bensinmack. Ingen av dem hade gått gymnasiet och ingen i släkten hade heller pluggat på universitetet. Men hon var nyfiken och hade lätt för sig i skolan. Tidigt visade hon på de egenskaper som passar för en karriär som ämbetsman.
– Ordentlig, noggrann och strukturerad, beskriver hon.
Som liten gillade Petra Lundh att styra och ställa över den tre år yngre lillebroderns lekar med kompisarna.
– Mamma har berättat hur jag ville strukturera upp deras lekar. Så in absurdum att de tröttnade innan leken hann börja. Det där har jag senare fått lära mig att göra lite avkall på.
Och hon gillade att visa upp sina talanger. Fritiden ägnade hon åt att tävla i bordtennis, och även i skolan ville hon vara bäst.
– Jag hade en lärare på mellanstadiet som använde tävlingar som inlärning. Historia, matte – allt skulle det tävlas i. Det låter ju inte klokt i dag, men det passade mig väldigt bra och sporrade mig att bli bättre. Men det är ju inte så att jag i dag… säger hon och tänker efter en liten stund.
– Ja, jag har ju fått tygla det där.
Efter juristutbildningen tog hon sig an den havererade polisutredningen om mordet på Olof Palme. Tre år ägnade hon åt den enorma hög av dokument och villospår som Palmeutredarna lämnat efter sig. Uppdraget för statens granskningskommission gav henne tillträde till det mytomspunna Palmerummet i polishuset i Stockholm, och en inblick i den resultatlösa jakten på mördaren.
Juristen Hans-Gunnar Axberger, som ledde kommissionen och var hennes parhäst under de här åren, har beskrivit Palmeutredningen som en serie ”små och stora katastrofer”. Polisen missade att spärra av brottsplatsen ordentligt, vittnesanteckningar slarvades bort och den dåvarande länspolismästaren i Stockholm, Hans Holmér, utsågs till spaningsledare. Han hade ingen erfarenhet av att utreda mord.
– Redan från början gick det tokigt, och sen gick det tokigt i väldigt många år. Det gick aldrig att reparera, säger Petra Lundh.
Petra Lundh har tagit med sig en viktig lärdom från den tiden.
– Ju hetare ett fall blir, desto viktigare är det att du håller dig till gängse rutiner. Du ska göra exakt det du gör i vanliga fall och inte göra någonting annorlunda.
Södertörns och Söderorts åklagarkammare i Flemingsberg, södra Stockholm, februari 2023.
Det är fullt till bristningsgränsen i det fönsterlösa rummet. Åklagarna har trängt ihop sig i soffor, de sitter på hurtsar och står lutade mot väggen. I dag har de fått ”finbesök” av högsta chefen.
– Vi är enormt stolta över er, säger Petra Lundh till medarbetarna, de flesta kvinnor.
På deras bord landar många av de gängskjutningar och sprängningar som skakat Stockholm under vinterns gängkrig. Varje dag trillar nya ärenden in.
– Vi har hittat ett par ynglingar i en källare i Skärholmen. De tänkte ta någon av daga. Tyvärr vanligt numera, säger Anna Carlsson Lundh, vice chefsåklagare i Söderorts åklagarkammare, som går igenom nattens skörd.
Vi ser en eskalering från ett redan tidigare allvarligt läge
Ungdomarna sitter nu anhållna för förberedelse till mord och grovt vapenbrott. För några år sedan hade det varit ett fall som stack ut, numera blir det knappt till rubriker i tidningarna.
– Det är ju en exceptionell utveckling. Vi ser en eskalering från ett redan tidigare allvarligt läge, säger Petra Lundh.
– Vi har låtit det gå alldeles för långt.
Under veckorna som DN följer Petra Lundh eskalerar våldsspiralen i Stockholm. Läget anses vara så allvarligt att justitieministern nyligen öppnat för att låta polisen ta hjälp av militären. Några timmar efter besöket hos åklagarna kommer larmet om att tre personer skjutits i Fittja i södra Stockholm. Och situationen förvärras ytterligare när även anhöriga till gängkriminella misstänks ha blivit måltavlor.
I början av mars skjuts en tidigare ostraffad man i 50-årsåldern ihjäl i sitt hem i Tullinge söder om Stockholm. Mordet sker några timmar efter att ett tv-program pekat ut hans son som efterlyst misstänkt för inblandning i en annan skjutning. Hans anhöriga anser att det finns ett samband och polisanmäler den åklagare som godkänt namnpubliceringen.
– Att vara åklagare ställer stora krav, inte minst vid utredning av den här typen av brottslighet. En del av arbetet som åklagare innebär att man också måste vara beredd på att bli granskad. Det kan givetvis vara tufft för den enskilda åklagaren, men granskning är viktigt för att systemet som sådant ska fungera i längden, säger Petra Lundh.
Hon fortsätter:
– Det är inte min uppgift att recensera åklagaren i det enskilda fallet, men jag kan konstatera att det snabbt beslutades att det inte fanns anledning att inleda förundersökning mot den åklagare som hade godkänt publiceringen.
Men det är inte bara det grova våldet och de många skjutningarna som får Sverige att sticka ut. Många mördare går också fria. Även om polis och åklagare ofta tror sig veta vem som avlossade det dödande skottet, leder endast vart fjärde skjutvapenmord i gängmiljö till fällande dom, enligt polisens statistik.
– Det är alldeles för lite och gör att människor känner sig väldigt otrygga. I en rättsstat är det viktigt att samhället kan skydda invånarna och i den delen behöver vi i Sverige bli bättre, säger Petra Lundh.
Tystnadskulturen bland gängkriminella är ett växande problem. De misstänkta gärningsmännen tiger under hela förundersökningen och varken vittnen eller målsäganden vågar medverka. Det gör att den tekniska bevisningen ofta blir helt avgörande, säger Petra Lundh.
Det, i kombination med att beviskraven är högt ställda, har väckt frustration hos många åklagare som uppfattar att gränsen för vad som kan anses vara ställt utom rimligt tvivel har förskjutits – till den misstänktes fördel.
Det är en av de viktigaste domarna jag har överklagat
Som i fallet med dödsskjutningen på en busshållplats i Märsta hösten 2020. En övervakningsfilm fångade hur en maskerad mördare sköt sitt offer på nära håll. Den misstänktes dna hittades på patronhylsorna och på hans jacka fanns offrets blodspår. Ändå ansåg hovrätten att det inte gick att knyta den utpekade mannen till brottet.
När Petra Lundh nåddes av beskedet förstod hon vad som stod på spel. Antalet fällande domar och åtal riskerade att bli ännu färre.
– Det är en av de viktigaste domarna jag har överklagat, säger Petra Lundh.
Som riksåklagare är hon den enda allmänna åklagaren i Sverige som kan föra talan i Högsta domstolen. Nu ville hon att indicierna som hovrätten värderat var för sig skulle vägas samman och att HD skulle komma med nya riktlinjer.
På alla hjärtans dag, mitt under den pågående våldsvågen i huvudstaden, samlade Petra Lundh sina närmaste medarbetare på kontoret. Tillsammans skulle de ta del av domen. Det utbröt varken jubel eller applåder, men alla var ”väldigt glada” när HD meddelade att hovrättens dom rivs upp.
Det var en seger för brottsbekämparna på Östermalmsgatan – och en fjäder i hatten för riksåklagaren.
– Många har hört av sig och tycker att det var klara och bra besked.
Sedan Petra Lundh tog över som riksåklagare för snart fem år sedan har antalet åklagare blivit många fler och anslagen ökat kraftigt.
– Det finns en kraft och framtidstro på myndigheten, säger Petra Lundh.
Men det finns också en annan bild. En del åklagare som DN talat med vittnar om hur det råder en ängslighet på myndigheten.
– Man uppmuntras inte alls att tänka själv, säger en åklagare som vill vara anonym.
Petra Lundh blir inte förvånad över kritiken.
– Det där har upplevts som ett stort bekymmer och var något jag fick i knät när jag började här. Jättemånga chefer sade att de unga var väldigt ängsliga och rädda att göra fel.
Vad kom den ängsligheten ifrån?
– Jag tror att det ligger i sakens natur att de som kommer in som åklagare eller domare är väldigt duktiga. De har varit vana med att ha högst betyg på gymnasiet och på juristutbildningen. De är så vana att prestera och vill inte göra fel.
Många blev otroligt ledsna. Jag minns ett möte där folk satt och grät
Petra Lundh säger att hon jobbat ”jättemycket” med den ängsligheten, att få åklagarna att våga lite mer.
– Jag brukar säga: var inte rädda för att bli kritiserade. Det är mänskligt att göra fel. Jag har ju själv varit med om ett antal jobbiga situationer.
Som när hon blev chefsrådman i Stockholms tingsrätt och möttes av ett ”fullständigt kaos”. Det saknades domare och högarna av gamla mål hopade sig. Många medarbetare var frustrerade och uppgivna. Hon minns särskilt hur jobbigt det var när JO kom med svidande kritik.
– Många blev otroligt ledsna. Jag minns ett möte där folk satt och grät. Och som chef vill jag ju stötta medarbetarna även under svåra förhållanden.
Eller som när DN 2019 rapporterade om intern kritik mot hur rekryteringen till Åklagarmyndigheten sköttes. Medarbetare hade reagerat mot att flera av Petra Lundhs medarbetare från en tidigare arbetsplats fått jobb på huvudkontoret. Det ledde till anklagelser om att hon låtit vänskap gå före kompetens.
– Jag gjorde inget fel, tvärtom var det skickliga medarbetare som valde att söka sig till Åklagarmyndigheten samtidigt som jag blev chef här och det kan jag inte annat än vara glad för, säger hon.
Granskningen bestod av en rad publiceringar där kritik riktades mot rekryteringarna.
– Det är utsatt att vara i den här positionen. Man får lära sig att bli granskad och gå vidare.
Det finns inget som är viktigare än familjen. Därför känner jag mig så trygg i min yrkesroll
Petra Lundh utstrålar självsäkerhet. Det handlar om en grundtrygghet, säger hon, som kommer av en insikt om att jobbet inte är det viktigaste i livet. Hon har fyra barn, två katter, en labrador och en make som är domstolschef i Örebro. De träffades under en bordtennisturnering i Finland i tonåren.
– Familjen har spelat en otroligt stor roll för mig. Det är en lite speciell situation eftersom min äldsta dotter är multihandikappad efter en förlossningsskada. Det var otroligt tufft att tackla till en början. Man tror inte att man klarar det, men det gör man och det gör en starkare, säger hon.
Hon och maken funderade ett tag över om de skulle skaffa fler barn.
– Vi valde att göra det, och det blev så mycket enklare när vi fick lite normalitet kring oss. Det har gjort att vi har en stark familjesammanhållning och jag har lärt mig att sätta perspektiv på saker. Det finns inget som är viktigare än familjen. Därför känner jag mig så trygg i min yrkesroll.
Men tiden som riksåklagare kan vara på väg att ta slut. Samtidigt som den högsta polisledningen skakas av en intern härva och gängvåldet eskalerat har Petra Lundh sökt ett nytt jobb. Hon är den enda sökande till posten som hovrättspresident och anses ha mycket goda chanser.
– Jag fyller snart 60 och har varit här i fem år. Det är ett av få jobb jag kan tänka mig utöver det här. Man styr inte när jobb blir lediga, när tåget går så går det, säger hon.
Nyligen rekommenderade Domarnämnden regeringen att utse Petra Lundh till posten, och besked väntas senare i vår.
Hon anser att hon lämnar en myndighet i gott skick.
Trots att inget tyder på att våldsspiralen avtar är Petra Lundh övertygad om att det går att vända utvecklingen.
– Men det kommer ta tid, det är svårt och vi måste hjälpas åt allihopa. Samhället är oerhört starkt när vi vill åt samma håll."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.