Sverige & Natohjälpslöften
2023-03-31
Men då så...
" Om Ryssland hotar Sverige säger regeringen att Natoländerna lovat hjälpa oss. Men med Sverige kvar utanför Nato är det oklart hur mycket löftena är värda eftersom de prövas först om något inträffar.
Den 11 maj förra året tog statsminister Magdalena Andersson (S) emot Storbritanniens dåvarande premiärminister Boris Johnson på Harpsund. Efter den traditionsenliga roddturen i ekan på sjön sade han:
– Vi sitter i samma båt – både bokstavligt och bildligt. Om Sverige attackeras och begär skydd av oss kommer vi att ge det.
På Harpsund undertecknade Boris Johnson och Magdalena Andersson en deklaration om att solidariskt hjälpa varandra, ”inklusive med militära medel” vid en attack.
Liknande försäkringar om stöd, de flesta muntliga, gavs av Tyskland, Frankrike och våra nordiska grannländer. Löftena gäller för tiden mellan en svensk Natoansökan och Sveriges fullvärdiga medlemskap i alliansen. Det är ju först vid det formella inträdet som Sverige omfattas av Natos säkerhetsgaranti och den gemensamma försvarsplaneringen enligt i Natofördragets artikel 5.
Inget av de enskilda Natoländernas löften är juridiskt bindande, men de bidrog ändå till att Magdalena Andersson kände sig trygg då hon den 15 maj gav beskedet att Sverige på grund av Rysslands storangrepp på Ukraina skulle ansöka om medlemskap i Nato.
Fyra dagar senare tog USA:s president Joe Biden emot Magdalena Andersson och Finlands president Sauli Niinistö i Vita Husets rosenträdgård. Biden lovade då uttryckligen att ”avskräcka och konfrontera varje aggression under Finlands och Sveriges anslutningsprocess”.
Statsminister Ulf Kristersson (M) sände sin säkerhetsrådgivare Henrik Landerholm till Washington tidigare i år. Vid ett möte med Bidens nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan den 2 februari så upprepade Sullivan ordagrant Bidens löfte.
Enligt försvarsminister Pål Jonson (M) har utfästelserna till Sverige blivit mer konkreta efter Natotoppmötet i Madrid i juni då Sverige fick status som inbjudet land, invitee.
– Återförsäkringarna är mer tydliga och från fler länder. De utfästelserna har framförts muntligt men de kombineras också med ett mer aktivt övningsmönster. Och som Natos generalsekreterare uttrycker sig vore det otänkbart att Nato inte skulle agera om vi utsattes för kris eller krig. Det är ju en starkare markering än vad Nato sagt innan vi fick invitee-status, säger Pål Jonson.
Sveriges situation ändras nu i och med att Finland inom kort kan bli fullvärdig medlem av Nato medan Sverige får vänta. När DN intervjuade Natochefen Jens Stoltenberg i Stockholm den 8 mars varnade han för att ”snakke opp” problemen med att Sverige kommer in i Nato efter Finland.
– Sverige sitter vid Natos bord och deltar i våra överläggningar. Flera Natoländer, också USA, har gett säkerhetsförsäkringar till Sverige. Vi har ökat den militära närvaron i norr. Allt detta sammantaget gör att det är helt otänkbart att Nato inte skulle reagera om Sverige hotas, sade Jens Stoltenberg.
Ett sådant hot framfördes på tisdagen av Rysslands Sverigeambassadör Viktor Tatarintsev som pekade ut Sverige som ”ett legitimt mål för ryska vedergällningsåtgärder”. Om detta verkligen skulle inträffa så prövas hållbarheten i de enskilda Natoländernas försäkringar.
– Försäkringarna är starka politiska åtaganden. Men exakt vad de innebär vet man inte förrän det händer någonting. I vilken mån man till exempel skickar ammunition eller trupp till svensk mark är väldigt svårt att säga i förväg, säger Malena Britz, forskningschef och prorektor vid Försvarshögskolan.
Klart är att Natoländerna sedan förra våren genomfört fler militära övningar med Sverige. Tydligast var det högprofilerade besöket av det stora amerikanska landstigningsfartyget USS Kearsarge i Stockholm i juni. Och i september kunde DN redovisa hur övningar mellan USA-förband och svenska enheter sker i stort sett varannan vecka. Det mönstret har fortsatt.
Därutöver leder Storbritannien övningar i styrkan Joint Expedition Force där Sverige och grannländerna i Nato ingår. I Sverige genomförs 24 april till 11 maj Försvarsmaktsövningen Aurora 23 där flera Natoländer deltar.
– Det är tydligt att det sker förberedelser bland Natomedlemmar, Sverige och Finland för olika scenarier som rör sig runt Östersjön och Arktis, säger Malena Britz.
Docenten i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan Jacob Westberg understryker att länderna bakom löftena bör visa att de kan uppfylla dem:
– Det är viktigt att löftena följs upp med övningar i att snabbt markera militär närvaro i regionen. Detta så att man från rysk sida förstår att ett angrepp mot Sverige inte blir en isolerad konflikt mot just Sverige, utan även drar in de stater som gett försäkringar, säger Jacob Westberg.
I Östersjön har Sverige den längsta strandlinjen. Om ryska förband överraskande får ett fotfäste längs kusten eller på Gotland skulle ryssarna kunna försvåra Natos hjälp till medlemsländerna Finland, Estland, Lettland och Litauen. Ett anfall på Gotland har i rysk stats-tv visats upp som första steget i ett ryskt krig mot Nato.
– Norden och Östersjön är i allt väsentligt ett gemensamt operationsområde. Många av de förstärkningar som i ett krisläge behövs i Finland och Baltikum kommer fram mycket lättare över Sverige. Om Ryssland skulle ta kontroll över Gotland har de möjlighet att spärra av stora delar av Östersjön med hjälp av robotsystem, säger Jacob Westberg.
Under det kalla kriget var USA i största hemlighet berett att undsätta Sverige vid hot från Sovjet. Orsaken var att Natoländerna Norge och Danmark inte kunde försvaras om sovjetisk trupp intog delar av Sverige. På samma sätt blir det svårt för Nato att försvara Finlands 1300 kilometer långa gräns mot Ryssland utan att kunna använda det strategiska djup som svenskt territorium utgör.
– Jag skulle tro att den logik som gällde under kalla kriget gäller i motsvarande utsträckning i dag. Man kan tänka sig att USA reagerar omgående vid hot mot Sverige. Och för finnarnas del är det en stor fördel om de i sitt försvar kan använda svenska baser i försvaret av Finland, säger Jacob Westberg.
Det skulle alltså då vara i Natoländernas eget intresse att undsätta Sverige enligt de löften som getts till regeringarna Andersson och Kristersson.
Fakta. Natoländernas löften till Sverige
Storbritanniens premiärminister: ”Baserat på solidaritet, värderingar och geografisk närhet, kommer det Förenade kungariket och Sverige att möta utmaningar i fred, kris och konflikt tillsammans. Skulle någotdera landet utsättas för en katastrof eller ett angrepp kommer de, på begäran av det drabbade landet, att hjälpa varandra på en mängd olika sätt inklusive med militära medel (...) Detta dokument är en politisk deklaration och inte ett juridiskt bindande åtagande enligt internationell rätt”
Frankrikes president: ”Den som försöker testa den europeiska solidariteten genom att hota eller angripa suveräniteten, genom vilka medel som helst, måste veta att Frankrike kommer att stå sida vid sida med Finland och Sverige”. Frankrike är redo att ”förbättra militär samverkan”.
Pressmeddelande Emmanuel Macron 16 maj 2022
USA:s president: ”Vi kommer att arbeta tillsammans för att tillsammans förbli vaksamma mot hot mot vår gemensamma säkerhet och avskräcka och konfrontera varje aggression under Finlands och Sveriges anslutningsprocess.”
President Joe Biden i tal den 19 maj 2022
USA:s nationella säkerhetsrådgivare: ”Välkomnar Sverige och Finland i Nato-alliansen och arbetar med bägge länderna för att förbli vaksamma mot varje hot mot vår gemensamma säkerhet och avskräcka och konfrontera aggression och hot om aggression”.
Jake Sullivan i pressmeddelande efter möte med nationelle säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm 2 februari 2023.
Nato: ”Finlands och Sveriges anslutning kommer att göra dem tryggare, alliansen starkare, och det Euro-Atlantiska området säkrare. Deras säkerhet är av högsta vikt för alliansen, inklusive under anslutningsprocessen”. Generalsekreterare Jens Stoltenberg i Natos årsrapport 21 mars 2023."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.