Tingsrätten Godkänner Åklagarens Gärningsbeskrivning I Lundin-Fallet
2023-03-29
Lundin-försvaret gick bet på försöket att avvisa åklagarens gärningsbeskrivning
Ian Lundins, Alexandre Schneiters och Orrön Energys försök att få åklagarens gärningsbeskrivning avvisad misslyckades i tingsrätten.
Den kommer nu att ligga till grund för tingsrättens prövning i målet om medhjälp till folkrättsbrott i Sydsudan.
”Tingsrätten anser att gärningsbeskrivningen uppfyller de krav på precisering och konkretisering som följer av lag,
Högsta domstolens rättspraxis och Europakonventionen”, framgår det av ett färskt beslut från domstolen.
Skriftväxlingarna och turerna i domstolen i målet mot Ian Lundin, Alexandre Schneiter och Orrön Energy har pågått sedan 2014. Målet rör medhjälp till folkrättsbrott i Sydsudan mellan åren 1999-2003.
Det handlar om en utredning som har omnämnts som den största i svensk historia. I skrivande stund har 1 345 aktbilagor registrerats i målet.
Något som har omtvistats i målet är åklagarens gärningsbeskrivning. Försvaret anser att gärningsbeskrivningen är oklar och oprecis och inte konkretiserad. Försvaret anser bland annat att åklagaren inte har konkretiserat vilka brott respektive målsäganden ska ha blivit utsatt för.
Tidiga beslut av tingsrätten
Bland annat har Alexandre Schneiters försvarare begärt att åklagaren ska föreläggas att komplettera brottsmisstanken. Detta har dock tingsrätten redan i juni 2021 avslagit.
Åtalet väcktes därefter den 11 november 2021. Därefter har tingsrätten avslagit begäran att avvisa åtalet. Denna fråga var upp till HD som valde att inte pröva frågan.
I september 2022 begärde Ian Lundin att åklagaren skulle föreläggas att förtydliga och precisera gärningsbeskrivningen i sådan grad att den uppfyller kraven i rättegångsbalken och i Europakonventionen.
I inlagan redogjordes kronologiskt för hur försvaret under förundersökningen begärt hos åklagaren att bota bristerna för ett eventuellt åtal.
Även Orrön Energy inkom med en sådan begäran i oktober 2022.
I oktober 2022 bestred åklagaren Ian Lundins och bolagets begäran om precisering av gärningsbeskrivningen.
Enligt åklagaren uppfyller den i stämningsansökan angivna gärningsbeskrivningen de krav som framgår av rättegångsbalken.
Vidare uppgav åklagaren att han inte i detalj ska beskriva den brottsliga gärningen i gärningsbeskrivningen och hänvisade till att den kommande sakframställan under huvudförhandlingen fyller ut och kompletterar gärningsbeskrivningen.
Åklagaren fick belysa åtalet
Vid ett första sammanträde som hölls i oktober 2022 uppehöll sig försvaret upprepade gånger vid gärningsbeskrivningen som de menade var oklar och oprecis.
Tingsrätten förelade därefter åklagaren i november 2022 att, innan de tilltalades svaromål, skriftligen belysa åtalet så långt möjligt utifrån faktiska omständigheter, utöver vad som framgår av stämningsansökan.
Belysningen avsåg konkretisering av anfall med mark- och luftstridskrafter respektive handlingar riktade mot civila med angivande av handlingsförlopp, tid och plats samt därutöver kopplingen mellan å ena sidan anfall och handlingar riktade mot civila och å den andra sidan medhjälpshandlingar.
I slutet av november 2022 inkom åklagaren med skriftlig belysning av åtalet. Åklagaren uppgav att åtalet avser folkrättsbrott genom tillämpning av en otillåten stridsmetod för att säkra områden med koppling till bolagets verksamhet i Block 5A.
”Gärningsbeskrivningen beskriver därför stridsmetoden, som bestod i att den sudanesiska militären och regimallierad milis systematiskt anföll civila eller i vart fall genomförde urskillningslösa anfall, och hur Ian Lundin och Alexandre Schneiter medverkade till att den kom att tillämpas i och nära Block 5A.
Den otillåtna stridsmetoden medförde ett okänt stort antal anfall mot ett okänt stort antal civila och deras egendom i och nära Block 5 A”.
Enligt åklagaren är det inte möjligt att lämna en fullständig redogörelse i tid, plats och tillvägagångssätt för varje enskilt anfall där stridsmetoden tillämpades.
”Vad var och en av målsägandena, som utgör ett fåtal av de civila som lidit skada till följd av den brottsliga stridsmetoden, personligen blivit utsatt för hänvisas till bevisuppgiften där det framgår av bevistemat för respektive person”, uppgav åklagaren.
Medverkat till stridsmetoden
Åklagaren förklarade vidare att eftersom åtalet inte avser medverkan till ett antal enskilda, av varandra oberoende anfall är gärningsbeskrivningen inte utformad kring specifika anfall utförda av militärer och milismän på lägre nivå, även om sådana i stor omfattning genomförts som en del av stridsmetoden.
De offensiva militära operationerna genomfördes enligt gärningsbeskrivningen i och nära Block 5A under perioden maj 1999–mars 2003.
Åklagaren pekar på att det framgår av gärningsbeskrivningen att de åtalade medverkat till den på hög regeringsnivå sanktionerade stridsmetoden.
I gärningsbeskrivningen anges de vidtagna åtgärderna samt hur de förmedlades till företrädare för den sudanesiska regimen, det vill säga den regim som tillämpade den brottsliga stridsmetoden.
”Det var således personer på en högre nivå, med inflytande över krigföringen, som främjades, inte direkt de individer inom militären och milisen som faktiskt tillämpade stridsmetoden i fält.
Det påstås att Ian Lundin och Alexandre Schneiter hade uppsåt till offensiva militära operationer med tillämpning av den otillåtna stridsmetoden.
Däremot påstås inte att de på förhand hade kännedom om tid och plats för var och en av de enskilda attackerna som kom att genomföras som en del av stridsmetoden”.
Inte nöjd med åklagarens belysning
Men Ian Lundin var inte nöjd efter åklagarens belysning av gärningsbeskrivningen. I mitten av januari 2023 har hans försvarare anfört att åklagaren inte efterkommit tingsrättens föreläggande.
Han har begärt att tingsrätten ska klargöra för åklagarna att den nuvarande gärningsbeskrivningen tillsammans med vad som angivits i åklagarens skriftliga belysning av åtalet inte uppfyller de krav som anges i rättegångsbalken och i Europakonventionen.
Alexandre Schneiter har ställt sig bakom Ian Lundins anmärkningar på gärningsbeskrivningen.
Han anfört att de brister och oklarheter som han tidigare påtalat ”föreligger i allt väsentligt alltjämt” och begärt förtydligande i en rad olika frågor.
Bolaget har fortsatt att rikta anmärkningar mot gärningsbeskrivningen.
Skapa förutsättningar för Lundinbolagens verksamhet
Åklagaren har i yttrande den i slutet av januari 2023 hänvisat till sin skriftliga belysning av åtalet och förtydligat att uppgifter i till exempel rapporter om enskilda attacker mot civila åberopas.
Detta för att, tillsammans med övrig bevisning, styrka förekomsten av anfall och därmed den påstådda krigföringen samt att den tillämpades systematiskt och i den omfattning och med de effekter som påstås i gärningsbeskrivningen.
Gärningsbeskrivningen avseende huvudbrottet är enligt åklagaren utformad utifrån vad som framkommit under förundersökningen och med hänsyn till den medverkan som läggs Ian Lundin och Alexandre Schneiter till läst.
Det vill säga främjandet av den otillåtna krigföringen som tillämpats för att ta kontroll över vissa områden och därigenom skapa förutsättningar för Lundinbolagens verksamhet.
”Några preciseringar av gärningsbeskrivningen, på sätt som efterfrågats med angivande av specifika anfall, kommer därför inte att göras”.
Åklagaren har ifrågasatt nyttan med en diskussion om gärningsbeskrivningen i ett sammanträde med tanke på den omfattande skriftväxling som förevarit i frågan och det alltmer uppskruvade tonläget från försvararna.
Enligt åklagaren kan ytterligare diskussion eller argumentation i frågan inte antas föra målet framåt.
Uppfyller krav på precisering och konkretisering
Tingsrätten slår fast att försvararnas begäran om komplettering och konkretisering av gärningsbeskrivningen avslås.
”Tingsrätten kan konstatera att åtalet, såsom det redovisats, avser folkrättsbrott genom tillämpningen av en otillåten stridsmetod och att gärningsbeskrivningen därför beskriver stridsmetoden.
Och hur Ian Lundin och Alexandre Schneiter medverkade till att den kom att tillämpas i och nära Block 5A. Åtalet avser således – på sätt åklagaren klargjort – inte medverkan till ett antal enskilda, av varandra oberoende anfall,.
Varför gärningsbeskrivningen inte heller är utformad kring specifika anfall utförda av militärer och milismän på lägre nivå”, skriver tingsrätten.
Tingsrätten konstaterar vidare att gärningsbeskrivningen innehåller gärningsmoment som svarar mot straffbestämmelsen för folkrättsbrott innefattande överträdelser av Genèvekonventionernas I-IV gemensamma artikel 3 och av allmänt erkända grundsatser i den internationella humanitära rätten.
Vidare pekar tingsrätten på att gärningsbeskrivningen är därutöver konkretiserad genom dels vad krigföringen mer specifikt innefattade, dels vad främjandet bestod i.
”Tingsrätten anser att gärningsbeskrivningen uppfyller de krav på precisering och konkretisering som följer av lag, Högsta domstolens rättspraxis och Europakonventionen.
Den kommer således att ligga till grund för tingsrättens kommande prövning av åtalet. Försvararnas begäran om komplettering och konkretisering av gärningsbeskrivningen ska därför avslås”, skriver tingsrätten.
SARA JOHANSSON
sara.johansson@dagensjuridik.se
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.