Absolut Inte Credit Suisse
2023-03-24
https://www.svd.se/a/8JxqM1/spelet-bakom-kulisserna-sa-raddades-credit-suisse?fbclid=IwAR20pjlIlJud8RN--yeuUZmZthaKM4ihcbMiNEN6gEJxqG2QRa6ysqnADOY
" GENÈVE ”Absolut inte”.
Två ord blir början på slutet för en av världens mest anrika banker.
Det är saudiske Ammar Al Khudairy, ordförande för Saudi National Bank, som fäller den tvära kommentaren onsdagen den 15 mars. Han har just tillfrågats om han är beredd att satsa mer pengar på krisande Credit Suisse. Den saudiska banken äger redan nästan tio procent av den schweiziska bankjätten, som nu står med mössan i hand och ber om mer.
Al Khudairy är iskall. Förklarar att han redan köpt 9,88 procent av bankens aktier året innan och inte är intresserad av att köpa mer i nuläget. Skyller på regelverket.
Men i själva verket anar han kanske vartåt det barkar. Credit Suisse-aktien rasar och krisbanken förlorar drygt 10 miljarder schweizerfranc (drygt 112 miljarder kronor) dagligen.
Förmögna kunder fortsätter att plocka ut pengar från den 167-åriga banken medan de globala marknaderna gungar. Amerikanska tillsynsmyndigheter har just tagit kontroll över Silicon Valley Bank sedan 42 miljarder dollar dragits tillbaka på en dag.
Knappast anar Al Khudairy att hans besked ska få en sådan snöbollseffekt. Förtroendet rasar när Credit Suisses största investerare säger att han inte längre är intresserad. Aktien störtdyker med 30 procent till rekordlåga 1,69 schweizerfranc denna ödesdigra onsdag.
Världens blickar vänds nu mot Schweiz, samtidigt som blodtrycket ökar på den europeiska centralbanken och det amerikanska finansministeriet. Går Credit Suisse omkull kan följderna bli katastrofala, nästan oöverblickbara.
Credit Suisses vd Ulrich Körner försöker tafatt försäkra omvärlden om att bankens likviditet är fortsatt stark. Även ordföranden Axel Lehmann spelar lugn och säger att statligt stöd ”inte är ett ämne” för att återupprätta förtroendet.
Vårsolen skiner i Zürich på torsdagsmorgonen. Men inne i Credit Suisse bankpalats på prominenta Paradeplatz syns trötta ögon efter en pressad natt och fortsatt aktieras. Schweiziska centralbanken beslutar att försöka stoppa förtroendekrisen – och ger en likviditetsgaranti på 50 miljarder schweizerfranc (drygt 560 miljarder kronor).
Livlinan får Credit Suisse-aktien att rusa 32 procent. Men sedan sjunker den igen. Miljardlånet räcker inte, ingen verkar längre tro på banken.
Föga förvånande, menar många. Credit Suisse har gått stadigt utför sedan 2007, och blivit Europas svagaste bank. Åratal av bristande kostnadskontroll, ansvarslösa investeringar och katastrofala vd-rekryteringar har gjort banken till en skamfläck i bankparadiset Schweiz.
Några exempel: Investeringar i finansbolagen Greensill Capital och Archegos slutade bittert. När båda gick omkull inom loppet av några veckor 2021 gjorde Credit Suisse miljardförluster. Banken har också bötfällts för inblandning i en korruptionsskandal i Moçambique och dömts för pengatvätt i samband med en bulgarisk kokainkartell.
Bankens chefer är ett kapitel för sig. Vd:n Tidjane Thiam tvingades bort 2020 efter en spionhärva där banken hyrt detektiver för att spionera på den tidigare chefen för förmögenhetsförvaltning. Nästa vd António Horta-Osório sparkades efter att ha brutit mot covid-regler för att se både Wimbledon-finalen och Europamästerskapet i fotboll på plats i London 2021. Han fräste också runt i bankens privatjet bortom budgetgränser.
Bankens chefer har ändå kammat hem miljardlöner. Brady Dougan som var vd mellan 2007 och 2015 – fick 151 miljoner schweizerfranc (runt 1,7 miljarder kronor) samtidigt som aktien rasade med omkring 70 procent. Och efterträdaren Tidjane Thiam fick 64 miljoner (drygt 700 miljoner kronor) under tre förlusttyngda år.
Nedgången har fortsatt. Under 2022 tappade aktien tre fjärdedelar av sitt värde och bokslutet visade förlust på 7,3 miljarder schweizerfranc (drygt 82 miljarder kronor). Det var så illa att banken först ställde in årsredovisningen och sedan tvingades bekräfta ”betydande svagheter” i den finansiella rapporteringen.
Denna torsdag i mitten av mars 2023 är stämningen i bankpalatset i botten. Då kommer nödsamtalet. Det är ”trojkan” – schweiziska nationalbanken, tillsynsmyndigheten Finma och landets finansminister – som gemensamt ringer Credit Suisse-ordföranden Axel Lehmann och vd:n Ulrich Körner.
De får ett omvälvande besked, Credit Suisse måste gå samman med UBS och det måste offentliggöras innan börserna öppnar i Asien på söndag kväll. Enligt tidningen Financial Times ska det ha varit ett ultimatum. Trojkan ska ha sagt ”detta är inte frivilligt”, enligt en person med insyn i samtalet.
Sedan ringer telefonen hos ordföranden för UBS, irländaren Colm Kelleher. ”Hitta en lösning för att rädda din bankkollega från konkurs”, lyder uppmaningen. Kelleher har helt andra planer för helgen än att sitta i krismöten i den schweiziska huvudstaden Bern. Men i stället för att titta på en rugby-match på en pub i Zürich får han en helg han sent ska glömma.
Colm Kelleher, UBS ordförande, fick order från Schweiz regering att lösa bankkrisen.
Ironiskt nog sitter UBS nu med trumf på handen. Annat var det 2008. Då var det UBS som skulle räddas efter dramatiska förluster under finanskrisen. Men schweiziska regeringen valde att pytsa in sex miljarder schweizerfranc i banken istället för att tillåta att den köptes upp. Vid den tiden höll man fortfarande fast vid modellen med två storbanker i alplandet – såsom det alltid har varit.
I dag råder ett motsatt styrkeförhållande; UBS-aktien har gått upp 120 procent under de senaste tre åren och banken har ett marknadsvärde på nästan 57 miljarder dollar. Credit Suisse-aktien har däremot störtdykt 70 procent under samma tid och marknadsvärdet är blott åtta miljarder dollar.
Men bankräddningen 2008 ledde till ramaskri från allmänheten eftersom det handlade om skattebetalarnas pengar. Att göra om detta vore politiskt omöjligt.
Kanske är glansdagarna för ”Finanzplatz Schweiz” över.
Nu sitter bankrivalerna trots allt här tillsammans med trojkan, omgivna av en armé med advokater och rådgivare. De har sammanstrålat i huvudstaden Bern och känner pressen från globala tillsynsmyndigheter. USA:s finansminister Janet Yellen ringer sin schweiziska motpart Karin Keller-Sutter flera gånger.
Kravet är kristallklart – fixa detta snabbt.
Under fredagen börjar samtalen vänskapligt men blir snabbt mer spända. De två bankerna sitter inte öga mot öga, utan i separata rum och skickar meddelanden till varandra.
Hela Schweiz och halva bankvärlden väntar nervöst på ett genombrott. För schweizarna är krisen ett nationellt trauma. Det jämförs med när Swissair gick i konkurs 2002 eller när banksekretessen försvann när automatiskt informationsutbyte av kontouppgifter i kampen mot skatteflykt infördes 2017.
I Schweiz är detta mer än en bank på fallrepet. Krisen handlar om landets identitet. Starka banker är del av folksjälen på samma sätt som kvalitetsklockor, chokladpraliner, ostar, neutralitet och folkomröstningar. Här är diskretion ett honnörsord – nu skäms schweizarna ögonen ur sig när miserabla Credit Suisse visas inför öppen ridå. Särskilt laddat är det då namnet innehåller ordet ”Suisse”.
Kanske är glansdagarna för ”Finanzplatz Schweiz” över. Det vore ett dråpslag mot ett land där finanssektorn står för 9,4 procent av BNP och sysselsätter 5,5 procent av befolkningen.
På fredagskvällen talas det plötsligt om en ny köpare. Det amerikanska finansbolaget BlackRock är intresserat av att köpa Credit Suisse, antingen som partiellt förvärv eller i samarbete med andra. Representanter för BlackRock har flugit in till Zürich och sitter som bäst och studerar olika möjligheter.
Men schweiziska regeringen vill inte släppa prestigebanken till utländska ägare.
Bollen hamnar återigen hos UBS. Under lördagen ökar trycket från regeringen och globala bankmyndigheter. Nu är det snudd på order: en lösning måste vara klar till kvällen.
Nu är banken så nära avgrunden man kan komma.
Sent på lördagskvällen ringer UBS:s vd Kelleher sin motpart i Credit Suisse med ett bud: 1 miljard dollar för hela koncernen. Det betyder 0,25 schweizerfranc per aktie, långt under fredagens stängningskurs på 1,86 per aktie.
På Credit Suisse fnyser man. Skambud. Aldrig att man säljer till detta vrakpris. Och dessutom måste aktieägarna få säga sitt, resoneras det.
Då händer något exceptionellt. Schweiziska regeringen inför nödlagstiftning – och berövar aktieägarna i både UBS och Credit Suisse rätten att rösta om affären. I normala fall skulle aktieägarna haft sex veckor att överväga saken. Samtidigt uppges att regeringen hotar att avsätta Credit Suisse styrelse om de inte skriver under affären.
Nu är banken så nära avgrunden man kan komma. Ta pengarna eller dö.
Under söndagen pressas UBS att höja budet. De går upp till 2 miljarder dollar men Credit Suisse vägrar. Klockan tickar och världen väntar, snart öppnar Asien-börserna. Sent på eftermiddagen kommer det: UBS erbjuder 3 miljarder schweizerfranc (34 miljarder kronor) för sin rival.
Bakom det sockrade budet ligger en häpnadsväckande uppgörelse med schweiziska staten.
Inte nog med att regeringen kringgår reglerna om aktieägarnas rösträtt. Nödlagstiftningen gör också att vanliga konkurrensregler inte gäller. Regeringen och nationalbanken ställer dessutom upp med snudd på gränslös generositet. UBS får en statlig förlustgaranti på 9 miljarder schweizerfranc, och nationalbanken ger en likviditetsgaranti på 100 miljarder schweizerfranc.
Banken erbjuder också ytterligare 100 miljarder schweizerfranc i likviditetslån om UBS skulle tänkas behöva. Lägg till detta likviditetsgarantin på 50 miljarder schweizerfranc till Credit Suisse som banken redan fått.
Sammantaget: svindlande 250 miljarder schweizerfranc (drygt 2800 miljarder kronor) i stöd från regering och nationalbank för att rädda Credit Suisse, medan UBS ”bara” betalar 3 miljarder för konkurrenten. ”Det här är ingen räddningsaktion, utan en kommersiell lösning”, insisterar den schweiziska finansministern. Många anser dock att det återigen handlar om en statlig bankräddning – den andra på 15 femton år.
Men aktieägarna jublar inte. De får bara en bråkdel av vad aktien var värd före denna helg. UBS-budet innebär att de bara får 0,76 schweizerfranc/aktie jämfört med redan extremlåga 1,86/aktie när börsen stängde på fredagen.
En jobbslakt med mer än 10 000 arbetstillfällen väntas.
Aktieägarna kan ändå skatta sig lyckliga. Värre är det för investerare som köpt så kallade AT1-obligationer i Credit Suisse. De har blivit värdelösa genom ett penndrag, då schweiziska finansinspektionen beslutat om fullständig nedskrivning för att öka bankens kärnkapital och befria UBS från en tung obligationsbörda.
Obligationsägare jorden runt förlorar därmed motsvarande 180 miljarder kronor. ”Tvångsinlösen”, menar bedömare som förutspår en lavin med stämningar.
De slutliga villkoren är så gynnsamma att UBS inte kan säga nej.
Ett lätt regn börjar dugga över Bern sent på söndagseftermiddagen när allt är klart. Det sammankallas hastigt till en presskonferens 19.30 med ”trojkan” och ordförandena för UBS och Credit Suisse. Alla samlas på scenen för att presentera den historiska överenskommelsen. Runtom i världen drar banker och regeringar en lättnadens suck – en global bankkris har stoppats i sista stund.
Schweizarna själva försöker greppa vad jätteaffären betyder för jobben, skattebetalarna och ryktet som bankparadis. En jobbslakt med mer än 10 000 arbetstillfällen väntas och det statliga bankstödet beräknas kosta varje invånare 12 500 schweizerfranc (drygt 140 000 kronor). Schweiz rykte som välfungerande finanscenter är sargat.
Å andra sidan blir UBS nu världens största förmögenhetsförvaltare med sammanlagt 3400 miljarder schweizerfranc (drygt 38 000 miljarder kronor) på sina konton. Bankmarknaden har för stunden räddats undan härdsmälta. Och begreppet ”too big to fail” har visat sig inte stämma."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.